Ända sedan mitt minnesrika marathonäventyr har jag haft problem med sömnen. Visst, jag sov inte så mycket natten före loppet, men så blir det ibland. Det är inget konstigt att man ska hinna med en massa saker före man åker iväg. Ni vet "...och locket ska läggas på brunnen...", den känslan.
Men det måste ha hänt något med min hjärna där i stockholmsvärmen. Natten efter maran, mellan lördag och söndag, sov jag bara fyra timmar. Förstå, bara fyra timmar efter en tidigare sömnfattig natt och en stor kroppslig prestation på det. Jag var jättetrött men jag vaknade av mig själv efter fyra timmar och kunde inte somna om. Det är mycket olikt mig.
Jag är känd för att sova länge och bra, speciellt på morgonen. Jag vaknar mycket sällan till aldrig mitt i natten. Nu sover jag i bästa fall 6 timmar men inte ostört. Den senaste veckan har jag i snitt vaknat 4 ggr/natt. Min längsta sovperiod är fyra timmar i sträck, men i regel bara 2-2,5 timme före jag vaknar igen. Inte ovanligt att jag sover ca 30-60 min och vaknar till igen. Något står helt klart inte rätt till.
Behöver jag säga att jag är som en zombie om dagarna? Jag som redan tidigare har fatigue pga min MS. Jag är iof van att vara konstant trött dagtid, men jag är inte van att inte få sova på natten. Post-concussion gjorde ju inte saken bättre kan jag lugnt säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar