Började äntligen simträna idag, detta efter att ha skjutit upp det hela veckan. Bra att veta: Jag har bara ca 700 m till utomhusbadet från hemmet, vilket gör det hela ännu mer dumt.
Måndag.
Tanke: Idag ska jag börja simträna.
Handling: För trött. Inget simmande.
Tisdag.
Tanke: Idag måste jag simma.
Handling: Packade ihop simstuffet och la i en påse i vardagsrummet. Inget simmat.
Onsdag.
Tanke: Kom igen nu, du kan inte skjuta upp allting hela tiden.
Handling: Påsen med grejer flyttades till hallen. Orkade inte ta mig från Stora barnets aktivitet jag skjutsat till utan satt där och jäste. Inget simmat.
Torsdag.
Tanke: För i h...te. Skärp dig!
Handling: Påsen kom med ut till bilen. På eftermiddagen när båda barnen var hos en kompis och lekte tog jag mig i kragen och tog mig till badet. (Som sagt fjuttiga 700 m hemifrån.) Krängde på mig våtdräkt men träffade en bekant på badet och satt och pratade bort en halvtimme om det intressanta ämnet maraton. Trött i huvud och kropp men simmade trots det 1000 m. På plats med allt på mig kunde jag inte sjappa trots att motivationen till att simma var noll, zero, nada.
Imorgon ska jag ta mig tusan simma 3000 m annars blir det inga jordgubbar till kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar