Konstanz/ Kreuzlingen

 Jag körde till Konstanz, mest för att delta i deras parkrun. Resan dit finns inte mycket att berätta om, det var dimmigt hela vägen, så jag såg inget av landskapet just.

 Och eftersom jag ändå åkte hit så kunde jag ju passa på att titta lite på staden. Frågade de som brukar volontera Hochgraben parkrun vad man skulle se. De sa statyn i hamnen den som snurrar. Så berättade de om den, men vad de sa har jag glömt. Något hände för skitlänge sedan, typ 1400-tal, iaf. Får söka lite på internet om det.

Men före jag åkte in till centrum behövde jag en affär för att göra mig av med lite returglas, som stått och dammat i källaren, samt köpa något att äta.

Efter att ha cruisat efter en parkeringsplats ett tag gick först till hamnen och piren och den snurrande donnan. De har förresten spärrat av frikostigt med koner, i Konstanz, lite här och var. Fattar inte varför.

Jag kör i Tyskland. På andra sidan vallen finns en fotbollsplan som ligger i Schweiz.

 Det är ganska intressant med gränsstäder. Det känns också som det är vanligt här nere, att byar ömsom gränsen växer ihop. Oftast är gränsen ett vattendrag som ger en naturlig gräns. Konstanz (D)/ Kreuzlingen (CH) och Basel (CH)/ Weil am Rhein (D / Saint-Louis (FRA) är speciella städer. (Det finns fler, ska nämnas.) När man går ute på stan så plötsligt lämnar man ett land och kommer in i nästa.

Den tyska staden heter förresten Konstanz. Medan den i Schweiz heter Kreuzlingen. Det är samma stad fast den ligger i två länder, men det borde du fattat vid det här laget.

 Hittade en bra parkering till slut och gick till den där snurrande statyn.

 Följde promenaden längs vattnet och, som jag nämnde, plötsligt var jag i Schweiz. Behöver man alltid ha sitt pass med sig i såna här städer? 🤣 Stannade till och stod ett tag med ena foten i Tyskland och ena i Schweiz, bara för att jag kunde.

 Forsatte min promenad i Schweiz. Altstadt (gamla stan) ligger dock i Tyskland så jag korsade landsgränsen vid järnvägsövergången.

 Konstanz är en av få tyska städer som inte blivit bombat under kriget. Det beror helt enkelt på att det är en gränsstad till Schweiz. Schweiz var ju neutralt så där kunde man inte förstöra. Schweizarna levde som vanligt och hade tända gatlyktor och tänt hemma etc. Tyskarna i Konstanz var kretiva och sluga och använde detta faktum så de hade då också tänd gatubelysning, tänt i husen (jmfr  mörkläggnin) etc. På så sätt trodde luftangreppet att det var en Schweizisk stad, när den i själva verket var tysk. Friedrichshafen m fl orter på andras sidan sjön gick däremot hårt åt. De allierade trodde helt enkelt att mitten av Bodensjön utgjorde gränsen mellan Tyskland och Schweiz.

 Kom runt ett hörn och möttes av en lång kö. Affären firade nåt. Jag ställde mig i kön. Hade inget för mig och gratis är gott.

 "Lycko"hjul. Det som det landade på spelade dock ingen roll. Det var killen som ledde det som valde priset.  Kan ju fundera på vad han tänkte när han gav mig detta:

Någon lotion för mamma och bebis, doft för kvinna och doft för män.

• Har eller ska skaffa parvel. (Nej tack, den tiden är förbi. Så ung är jag dessutom inte längre.)

• En doft till en kvinna. (Passar bra.)

• Har en gubbe hemma. (Nej inte längre. Saknar inte denne då denne aldrig fanns där.)

 Gick vidare och tittade på gamla byggnader i staden.

 Tittade vidare och blev bjuden på en rostad kastanj utanför en restaurang. Det var riktigt länge sedan jag åt. Någon gång när jag var ung, typ 13 år. Minns det som gott. Och det var gott, men det saknades saltat smör. Rostad kastanj smakar ungefär som en nötig potatis, skulle jag säga.

 Konstanz/Kreuzlingen är en svår stad att köra i. Fast hastighetsbegränsningen mest var 30 km/h så var det krångligt. Alla dessa koner överallt gjorde det inte enklare. Ville man vända så gick inte det för det var avspärrat med koner, enkelriktat, nåt "skit" i mitten av vägen etc. Fick köra långa omvägar för att vända liksom.

 När det började skymma drog jag mig hemåt.

Det har varit dimmigt hela dagen, så ock på hemresan.

 I Schweiz var väg vägstandarden bättre. Det var inte lika lappat, lagat och guppigt. Helare, bredare och snyggare helt enkelt.

 När jag kom åter till Österrike tappade mobilen nätet lagom till jag kom till stan. Att hitta nytt nät tog tid och under tiden körde jag på måfå. Kan tala om att jag nu sett delar av stan jag aldrig varit i förut. Var lite vilsen där ett tag.

 Stannade till på alpen och fotade ner i dalen. 😍