3-4/9 -21
Seriöst! Man ska inte ha cykellopp på hösten. Det var utan tvekan det vidrigaste lopp jag varit med om.
Motala/Start - Ödeshög
Även detta år hittade jag någon i starten att slå följe med. En herre, som hette Conny, med några års längre livserfarenhet än jag. Tror han sa att detta var hans första Vätternrundan (VR). När klockan slog 19:37 på fredagskvällen startade vi vår resa runt sjön.
Hade en föraning om att det skulle bli kallt och hade därför klätt mig i långa byxor över mina cykelbyxor och mina skidvantar istf cykelvantar. Hade dock klätt mig för lite på överkroppen så jag frös ändå som ett as.
Denna dag var det fint väder så det var en fantastisk vacker solnedgång att titta på.
När man startar på fredagskvällen får man uppleva glada hejande människor i både på väg ner till och i Vadstena. Mellan Vadstena och Ödeshög är det däremot folktomt. Väl framme i Ödeshög är det dock fest vid depån.
Ödeshög: In i depå kl. 21:54. Ut ur depå kl. 22:03.
Ödeshög - Ölmstad
Efter planerat stopp och energiintag och man ger sig iväg igen kan man räkna med en ensam resa ner till Jönköping... såvida man inte är proffsig och cyklar i klunga. Jag är inte proffsig. Av någon anledning så hade vi bara sporadiskt sällskap ner till Jönköping. Jag minns det som mest ensamt och mörkt.
Det var mörkt, mycket mörkt och kallt hela vägen ner. Vanligtvis är det en ljus junikväll och man ser skogen samt lite ljus mellan träden, så var det inte i september. Nu var det som sagt mörkt. Ljuskäglan från cykellyset lyste förvisso upp, men egentligen bara framför en. Detta gjorde att man tappade typ alla referenser och det fanns just inget att titta på. Astrist. Faktiskt ännu tråkigare än ett vanligt tråkigt år.
Passerade Grännas kullerstensgata runt klockan 23:25. Jag avskyr att cykla på kullerstensgatan. Mina händer mår inte bra av de vibrationer som blir av cykling på vanlig asfalt. Då kan ni fundera hur kullersten blir. I övrigt är det mysigt att cykla genom Gränna. Här finns en och annan nattflanör på hemväg från någon fest eller uteställe.
Efter Gränna siktar man på depå Ölmstad. Varierad väg med backar och svängar. Kändes trixigare i mörkret. Fanns inte heller något att titta på.
Ölmstad: In kl. 00:18. Ut kl. 00:30.
Ölmstad - Jönköping
Resan mellan Ölmstad och Jönköping minns jag inte så mycket av mer än att frös massor.
Väl nere i Jönköping fick jag svaret på varför jag frös. Termometern stod på minusgrader (-1°C). Inte typsikt för VR, som brukar cyklas i början av juni.
Anlände halv två på natten och tog mig snabbt in i mattältet med hopp om lite värme. Det var fel. Det enda som var varmt var maten och sällskapet, som jag av en slump stötte på redan på cykelparkeringen. Satt mitt i natten och åt välbehövliga köttbullar med potatismos och frös i kopiösa mängder om ffa överkroppen.
Vi satt och diskuterade kölden och våra kläder. Sällskapet bestämde sig för att köpa sig en extra jacka. En stund senare meddelade han dock att han skulle bryta. Han frös för mycket. Jo, han hade lite tunnare klädsel än jag och tunna cykelvantar. Trots mina något tjockare kläder frös jag också, men jag hade inga planer på att bryta. Detta lopp gällde så mycket. Detta lopp fick nämligen, pga pandemin, räknas dubbelt i En Svensk Klassiker. Kommer jag i mål lyckas jag mao att slutföra två klassiker samtidigt. Bara att gilla läget och trampa vidare.
Jönköping In kl. 01:38. Ut kl. 02:10.
Jönköping - Bankeryd
Kylan var hemsk. Uppförsbackarna var hemska. Mörkret var inte lika mörkt och hemskt denna bit tack vare gatlyktor och bebyggelse.
En tredjedel avklarat men knäna hade nästan gett upp. De gjorde ont. Försökte lätta på det onda genom att gå i uppförsbacken efter Jkpg. Det var skönt trots obekväma promenadskor. Unnade mig också ett kortare stopp/ paus mitt i backen (3 min). Hade ju ingen tid att passa direkt. Inga tider som behövde slås etc. Jag skulle ju bara ta mig igenom loppet. Som jag tidigare skrivit så gällde ju detta loppet två fullföljda klassiker för mig.
Bankeryd in kl. 02:41. Ut kl. 02:44.
(1937:: 7,04-7,07)
Bankeryd - Fagerhult
Minneslucka. Trött och ont i knäna, gissar jag av anteckningar före och efter. Stannade ändå 25 min i depå Fagerhult undra vad jag gjorde?
(19:37:: 8:40 - 9:05)
Fagerhult In kl. 04:17. Ut kl. 04:42.
Fagerhult - Hjo
Gick in i mattältet och åt min lasange. Försökte både värma mig och motivera mig själv att inte ta så långt stopp här. Men det var inte lätt. Mycket skönare att sitta på en bänk som inte vibrerar än den fjuttiga hårda sadeln. Stoppet blev ganska långt för jag är trött när jag kommer till Hjo. Medan jag åt och försökte övertala mig själv att fortsätta började solen gå upp. (Kl 06:09)
(1937:: 11:28 - 12:52)
Hjo In kl. 06:05. Ut kl. 07:29.
Hjo - Karlsborg
Efter Hjo var det som sagt ljust igen. Det var en magnifik soluppgång. Något att titta på istället för asfalt. Annars händer inget spännande. Västra sidan av sjön är tråkig att cykla.
Väl i Karlsborg blev det fika och energiintag. Försökte värma mig i solen en stund sedan sökte jag upp massagen. Knäna var i uselt skick. De hjälpte mig med stödförband och där och då kändes det bra. När jag väl började trampa gjorde det ingen skillnad. De värmde iaf knäna lite, vilket borde vara bra för cirkulationen.
(1937:: 14,53 - 15,22 )
Karlsborg In kl. 09:30. Ut kl. 09:59.
Karlsborg - Boviken
Minns inte att det hände något särskilt här. Fortfarande på tråkiga västra sidan och redigt less på landsvägscykling.
I depån blev det banan och toabesök.
(1937::16,55 - 17,08)
Boviken In kl. 12:32. Ut kl. 12:45
Boviken - Askersund
Den nya bansträckning tog oss in i Askersund där de lagt en depå. (Förr depå Hammarsundet.) På torget var det mycket folk och feststämning. Det livade upp. Där ville jag stanna kvar istället för att cykla vidare. Grabbade ett gäng kanelgifflar och minimuffins och trampade iväg ändå. Lite lättare att motivera sig att cykla nu när det var dag.
(1937:: 19:13 - 1930)
Askersund In kl. 14:50 Ut kl. 15:07.
Askersund - Godegård
Både Askersund, Godegård och vägen där emellan var trevligt men jag saknade den fina utsikten vid Hammarsundet och de där goda honungsbullarna vid Hammarsundet är ändå borttaget sedan länge. De fanns bara första året jag cyklade, 2015.
Denna nya sträcka var bilfri. Det uppskattas mycket. Varierat avsnitt, men jag minns inte så mycket av den. Med andra ord hände inget konstigt eller annorlunda.
Däremot var det en ny depå i Godegård. (Förr var det Medevi.) Stannade bara för att fylla min vattenflaska.
(1937:: 21,23 - 21,28)
Godegård In kl. 17:00. Ut kl. 17:05.
Godegård - Motala/Mål
Gillade inte att trängas med lastbilar, som det var på gamla bansträckningen, det slapp vi här. Dock kändes det evighetslångt till mål. Priset för bilfri väg är att loppet är 15 km längre. Tycker redan att 300 km är långt. Man kan tycka att 15 extra kilometer inte är någonting om man jämför med vad man redan cyklat. Så kändes det dock inte. Jag tyckte de kändes som de förlängt banan med tiotal mil. Varje extra meter var en plåga trots att jag var närmare målet än någonsin.
Happyride.se hade ställt upp en kamera vid Bona med 17 km kvar till mål (298 cyklade km). På bilden syns de knä"strumpor" jag fick i Karlsborg. Man kan också se att jag inte tycker om att hålla i styret med händerna. Detta pga de restsymptom jag har från ett MS-skov. Händer (och fötter) vibrerar konstant och med extra vibrationer förstärks dessa.
Klockan 17:49:26 pip! Klick!
Bild från https://happyride.se
Men så till slut uppenbarade sig Motala i horisonten. När jag kommer till "motorvägen", som är en motortrafikled men känns som motorväg, är det härdligt att cykla igen. Målet finns på relaterbart avstånd och endorfiner sprider sig i hela kroppen.
Nu har jag mina klassiker. Knöt ihop säcken. I och med målgången sluförde jag både min fjärde och femte En Svensk Klassiker. Det måste vara ganska unikt att ha gjort fem klassiker men bara cyklat Vätternrundan fyra gånger. Så var reglerna och det gynnade mig som inte gillar cykelsport. Tack!
Mål 23:05:50 kl. 18:42
Detta var inte mitt snabbaste VR, inte ens om man räknar av den extra 1,5 milen. Men jag offrade mina knän och klarade den. (Knäna mår nog bra om några dagar.)
Min Suunto-klocka.
Lyckades ta mig till Tord där jag sov över. Det var planerat att jag skulle cykla Tjejloppet dagen efter. Kan avslöja att så inte blev fallet utan jag omvandlade min start till en virtuell variant att ta mig an senare. Viktoria som jag skulle cykla med kunde inte heller och cykla ensam hade jag fått mi beskärda del av redan.
Sammanfattning:
Det var horribelt! Så kallt att det var frysgrader. Dessutom mörkt alldeles för länge. Gillar inte att loppet är längre men föredrar bilfri väg. Nu har jag plågat mig igenom fyra VR men bärgat fem En Svensk Klassiker. Det värsta lopp jag genomfört. Det är till och med mer njutningsfullt att springa maraton.
Anteckning från min träningsdagbok:
Vätternrundan - Motala
Fredag 3 september 2021 19:37
Cykel - Tävling
Fy fan!
Jättemörkt jättelänge, skitkallt och längre än tidigare. -1 grad i Jönköping.
Anteckning från mitt instakonto:
I biked Vätternrundan 315k this day (and night).
🚴♀️
It was horrible. Too dark too long and freezing cold. It took me horrible 23 h to bike around that water.
⛄😱
Magnificent sunset and sunrise thou.
🌅
My knees broke after 1/3 of the race. Made it to the finish line anyhow.
🤜🏼🤛🏼