Om jag hade pengar...

Kanske har du eller ditt företag massa pengar som du inte vet vad du ska göra av? Jag vet vad jag skulle göra om jag hade dem.

För om jag hade en siså där 50 000 kronor över, som inte behövdes till mig privat, min CSN-skuld eller liknande. Då skulle jag köpa en klätterställning till mina barns förskola/dagis. Många av landets förskolor har sådant men inte mina barns förskola, kanske för att det är en privat förskola och inte kommunal.

Jag skulle väldigt gärna se att det fanns en sådan för barn mår bra av att klättra, hänga, gunga, dingla etc för att öva sin grovmotorik och sitt vestibulära system. Jag ser på både min äldsta dotter och hennes bästa kompis att de tycker det är superroligt eftersom de VARJE gång efter gymnastiken de går på direkt springer till skolans klätterställning.

Känner du dig villig att donera/sponsra kontakta mig på lakrisalen77(a)hotmail.com

Syaonara!

Lågprioriterad blogg

Hoppsan! Senaste inlägget här var 13 januari. Jag har i alla fall uppdaterat min bakblogg sedan dess. Jag har dessutom haft för mycket att göra med barn, studier och några tårtor. Bloggning har hamnat supersist på prioriteringslistan.

Vad har hänt sedan januari?

• Skrivit VG på ytterligare en tenta.
• Varit på skidsemester i alperna.
• Blivit blåsta av biluthyrningsföretaget AVIS (mer om det en annan gång).
• Börjat löpträna inför varvet med sjukdom som resultat.
• Bakat bröllopstårtor.
• Haft otaliga utbrott på trotsande barn.
• Varit sjuk några gånger. (Halsont som hållit i sig.)
• Förlustat mig på SOF.
• Firat sonens ettårsdag två gånger.
• Plågat min runt i Göteborgsvarvet otränad.

Och ungefär där är vi nu. När jag skulle logga in på bloggen hade jag dessutom glöm mitt lösenord, men det är löst nu.

Nålsöga

Sitter och syr i namnlappar i mitt stora barns kläder. Då slog det mig plötsligt fast jag aldrig tänkt på det tidigare, inte förrän min mor påpekade det för mig, att jag inte gör som de flesta andra.
Det här med att få tråden i nålen brukar jag inte ha så stora problem med, anledningen är att jag trär nålen på tråden. Istället för att måtta en slapp slingrig tråd mot ett yttepytte nålsöga, måttar jag ett stabilt nålsöga mot en fixerad tråd (jag håller långt upp på tråden).

Alltså:
Nål på tråd istället för tråd i nål.

Foto: Arghya Mukherjee

Slut i rutan...eller nåt.

Det går inte längre. Jag har en till två timmar dagtid och i bästa fall lika mycket på kvällen (om jag inte måste natta det större barnet också), men oftast har jag inte den extra kvällstiden. På den lilla tiden ska jag läsa in litteratur (allt från något kapitel till 200 sidor), skriva rapporter, ta hand om mig själv och ta hand om hushållet till viss del. När det lilla barnet förhoppningsvis somnat igen, är klockan runt 23 eller 00 och det är läggdags för en annan också. Jag klarar det inte längre, nu är det nog stopp, såvida inga mirakel sker när det gäller barnpassning, sömn etc. Understödet är minimalt kvällstid. Får väl var glad för att han lekte med båda barnen när jag lagade middan samt bytte tvätt i tvättmaskinen iaf.

Tack för mig.