Årets lista...2010

Årets aldrig gjort förut:
Skolat in barn på dagis.
Årets nyårslöften:
Minns inte om jag hade nåt löfte, men isf höll jag det säkert. ;)
Dödsfall 2010:
Motivationen till min hobby dödade två oberoende personer genom sitt agerande.
Årets hälsa:
Nja, lite förkylning, en omgång halsfluss, problem med ena ögat, ont i en tåled i över nio månader (fortfarande inte bra heller).
Länder du besökt 2010:
Danmark (genomresa), Tyskland (genomresa), Österrike, England.
Årets matupplevelse:
Mina nyvunna kunskaper i matlagning. (Helstekt ytterfilé m m)
Årets lärdom:
Har du egentid, se till att göra det du måste snabbt, man vet aldrig när man har egentid igen.
Årets framgång:
Jag är fortfarande inte framgångsrik, och lär inte bli det heller.
Årets äventyr:
ÅhusBeachSoccerFestival.
Årets skada:
En ond stortåled som vägrar att bli bra. Har fortfarande problem med den idag. (Skadade den i slutet av mars.)

Årets inköp:
Tösalt.
Årets film:
Avatar hyllade många, jag har sett den. Den var okej.
Årets glädje:
Vår dotter.
Årets jul firades med:
Min man, dotter, svåger och svägerska med familjer i Stockholm.
Årets TV-program:
Så mycket bättre, Kinas mat och Byss.
Årets önskan:
Att inte bli ratad nåt mer.
Årets födelsedagar:
Vår dotters ettårsdag.
Årets sämsta:
Att inte få spela match trots 80%-ig träningsnärvaro. Bli åldersdiskriminerad.
Årets människa/or:
Min make och mina föräldrar som stöttar och hjälper. Min dotter för att hon finns och ger oss många goda skratt.
Årets blogg:
Min dotters blogg, som jag uppdaterat varje dag under 2010.

Årets krångel:
Blöjbyten på en osamarbetsvillig dotter.
Årets inte gjort:
Skickat julkort (i tid).
Årets flopp:
-
Vad spenderade du mest pengar på?
Säkert barnkläder. ;) Men choklad har seglat upp som en god kandidat de senaste månaderna.
Vilket datum kommer du alltid att minnas i år?
Svårt. Har inte hänt något exceptionellt i år. Dotterns ettårskalas med släkten var urtrevligt förstås.
Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Det minns jag inte, ingenting att fira mao.
Finns det något som skulle gjort ditt år bättre?
Ett kvalificerat jobb.

Förväntningar på 2011:
Inga förväntningar. Man blir bara besviken om det inte blir som man tänkt. Bättre att hålla förväntningarna nere och bli glatt överraskad när det blir roligt och bra istället. Men jag följer min dotters utveckling med stolthet och spänning.

God Nytt 2011

alla bloggläsare!

Köfritt

Idag var jag och handlade på den stora livsmedelsaffären i närheten av stadens största köpcentra. Jag var inte ensam om det. Det var tokfullt med bilar på parkeringen, inte kaos, men väl trängsel och kö till parkeringsplatserna.

Varuhuset hade denna gång (jmfr före jul, då det var superlånga köer) tack och lov räknat med mycket folk och mobiliserat massor med arbetskraft. Varenda kassa var öppen med den följden att det inte var några köer alls att tala om när man skulle betala. Mycket bra.

Disk

Nu har jag vi haft massa fina släktingar på besök i flera dagar. Vi har varit sex vuxna och ett barn och jag kan meddela att det går åt mycket porslin när man är så många och ska äta. Vi har kört diskmaskinen två gånger per dag. Normalt räcker det med två-tre gånger i veckan för vår lilla familj om tre. Så jag är glad att vi har en diskmaskin oavsett hur ofta den "körs".

Dagarna emellan.

Mellandagar. Ledig. Familjen. Choklad. TV. Slösurfa. Sällskapsspel. Umgås med släkten. Inte göra något. Åka pulka. Dålig film på TV.

God Jul!

God Jul
alla bloggläsare!

Glöm inte att titta på Svt 1 klockan 1900.

Dagen före dagen efter

Dan före dopparedan. Dagen man bara ska slappa och ta det lugnt, titta på uppsittarprogram och rimma på julklappar. Jag har inte alls haft disciplin att baka allt jag vill. Maken säger att det är bra som det är. "Det räcker med rullrån egentligen. De räddar julen." Jag vill minst ha frasgodis också och eftersom jag inte gjort lussekatter i år så vill jag göra lussemuffins. Så det blir inget slappa för min del.

Igår borde vi köpt oss en julgran så att den hade hunnit stå till sig i garaget till idag. Nu får vi ut och jaga en idag istället och snabba på invänjningstiden för trädet en hel del. 2007 köpte vi julgransmatta och 2009 en julgransfot men längre än så har det inte kommit. Men i år SKA vi ha en gran också. Bättre sent än aldrig får bli mottot för dagen.

[UPDATE]
Nu står granen på plats, klädd och glimrande. Det var kul att såga den själv och frakta hem den, men det var desto jobbigare att få den och ljusen på plats. Granar är taggiga. Mina händer är såriga nu.

Överraskning?

Nästan lite omvänt i vår familj. Han var med och valde själv i butiken och nu är det han som inte kan glömma.

Min mail saboteras

Smått irriterande att någon försöker ta sig in på ett av mina mailkonton. Den personen tror på fullaste allvar att det är hennes mail (antar att det är en kvinna, som också bär mitt namn), för jag får då och då beställningsbekräftelser på diverse saker samt nyhetsbrev från affärskedjor jag inte handlar hos. Hon uppger med andra ord min mailadress i tron att det är hennes.

Nu använder jag mig inte av den adressen för att det landar så himla mycket spam där. De nyhetsbrev jag får kan jag dessutom enkelt avregistrera. Men när jag själv inte kommer in på mailen på grund av att någon skrivt in fel lösenord för många gånger då är det maximalt irriterande.

Pulka i släptåg

Gick till affären och hade pulkan i släptåg. En mycket bra uppfinning så här års. Den var tom på vägen dit men på hemvägen fanns nyinhandlad mat. Mycket bekvämt att dra efter sig och så mycket lättare att ta hem matkassen när man slipper bära. Jag gillar när det är massa snö på vägen samt att de inte har sandat.

Julbak

Idag har jag bakat kärleksmums. Men de hade blivit betydligt tjockare om jag läst igenom receptet innan jag började. För sist i receptet stod: "Jag brukar göra 1½ sats, vilket räcker för en vanlig långpanna". Hade varit mycket bättre om det stod någonstans i början, eftersom iaf jag läser recept kronologiskt.

Note to self

Note to self inför/under jul:

Koka kola - Check!
Slå in julklappar -
Rullrån - Check!
Fifi-rutor - Check!
Lussemuffins -
Frasgodis -
(ev Godiskakor -)
Röja ut kontoret och göra barnrum

Julis och peppis

Jag har skrivit om det förut och jag skriver det igen. Jag gillar generellt inte ord som har "för-isats", dvs man har satt -is ändelse på ordet. Ord som "mellis" för mellanmål och sånt. Nu i jultid har det dykt upp flera såna här hemska -isord, som jag inte hört tidigare, "julis" och "peppis".

Det senare ordet verkar ganska vedertaget, speciellt bland småbarnsföräldrar, eftersom jag sett/hört det från flera olika personer oberoende av varandra. Usch jag ryser och vägrar att använda mig av orden. För er som inte hört "julis" och "peppis" innan, kan jag berätta att det står för julklapp respektive pepparkaka.

Kaos!?

Snökaos står det i pressen. Bara för att det snöar mycket så är det väl inte kaos? Vinter kallas det.

Jag tycker inte, eller iaf upplever inte, att snön orsakar så mycket kaos. Det är ganska normalt att det snöar på våra breddgrader. Tar man det bara lugnt och anpassar sitt fordon och skodon efter väderlek behöver det inte bli så mycket bekymmer.

Sedan att samhället/infrastrukturen inte blivit anpassade efter vintrar med mycket snö är ju en annan historia. Det handlar ju mer om att man behöver en bättre beredskap och förmåga att snabbt kunna mobilisera plogbilar för att röja bort snö som lägger sig på "fel" ställe när det behövs. Varför tåg etc blir inställda måste entreprenörerna för dessa ta sig en rejäl funderare över. Kunderna är allt annat än nöjda med hur det är i dagsläget iaf.

Multitasking

Idag har jag multitaskat å det grövsta. Nåja, jag klassar det som det iaf. På en och samma gång så tvättade jag, diskade, plockade i diskmaskinen, lagade mat samt kokade kola. Det är ganska lätt att göra många saker samtidigt, speciellt om de sköte sig någorlunda självt, så som tvättmaskinen och kolan. Lite i och urplock respektive röra i grytan.

Jag har också tagit mig i kragen och vikt ett stort berg av redan tvättade kläder. Det är ju själva f-n att den inte viker sig av sig självt. Både jag och min make hade hoppats på det.

Luciatåg

Det finaste lilla luciatåget jag någonsin sett skådade jag igår på min dotters dagis. En söt liten tärna, som lämnade "tåget" efter 30 sekunder och satte sig i pappa knä, tog vi med oss hem efter risgrynsgröt och pepparkaks intag.

Narkolepsi pga vaccin?

Tittade på kvällens Kalla Fakta och det handlade bland annat om eventuella biverkningar av den massvaccination som gjordes för ett år sedan, då den så kallade svininfluensan (H1N1) skulle motarbetas. En onormal ökning av antalet insjuknande i sjukdomen narkolepsi har rapporterats/upptäckts på barn och ungdomar under året. Läskigt.

Det var med tanke på eventuella framtida biverkningar jag avstod från att vaccinera mig och vår dotter. En annan var att jag aldrig haft influensa. Att jag avstod vaccinationen, det är jag glad över när jag hör denna upptäckt.

Men jag ska tillägga att det (enligt inslaget) inte finns några bevis på att vaccinet och insjuknandet i narkolepsi har något samband. Men visst blir man lite misstänksam alltid.

Nobel fest

Tänk att gå på Nobelfesten, få förunnat.

Som student kan man dock köpa sig en lott och sedan hoppas på att man är en av de lyckligt utvalda att få en inbjudan. Man får betala för att vara med, men det hade jag lätt gjort om jag hade vunnit.

För många år sedan, då jag pluggade, köpte jag nämligen en lott. En kursare undrade vad jag skulle göra och jag berättade. Coolt, tyckte han och köpte sig också en lott. Sen föll de sig tyvärr så att han vann, men inte jag. Ibland är det orättvist. Men om jag skulle plugga igen, då ska jag försöka vinna igen. Tills dess får jag se tillställningen på TV.

Nåja, vad är väl en fest i Blå hallen i stadshuset..? Det kan vara dötrist och långtråkig och alldeles... alldeles... underbart!

Mjo då, så att...

Nu har jag verkligen fått igång bloggen tycker jag. Jag bloggar oftare och tack vare att jag kan och har posta till facebook så har jag fått fler läsare. Men det är just ingen som kommenterar inläggen. Men man kan väl inte få allt. Känns ju bra iaf att någon läser det jag skriver. Förut kändes det som att jag skrev mest för mig själv.

För att få riktigt många trogna läsare så ska man profilera sin blogg. Man ska skriva om sina barn, mode, mat, nån speciell sport eller hemlösa ekorrar i Botswana. Jag har ingen aning om vad min profil skulle vara, men jag har en systerblogg som är lite mer kommersiell, där jag deltar i tävlingar och sånt. Den heter Diverse Övrigt och Annat, ett ganska bra namn som passar rätt bra på denna blogg också egentligen.

Tiden går fort och det är blott tre veckor och två dagar kvar till nyår. Varför räkna ner till julafton? Det gör ju alla andra. ;)

Nattningslyx och blöjproblem

Det är så enkelt att natta barnet, jag är förundrad. Ja, efter att man ha bråkat på en nattblöja då. Detta jäkla trilskande med blöja, hon kommer ju aldrig undan, men alltid är det samma motvilja. På dagis går det visst hur bra som helst. Även jag har bytt blöja på dagis utan problem och bråk. Hemma verkar det dock vila en förbannelse över skötbordet.

Men som sagt när vi fåt på blöjan och pyjamas så är det inga som helst problem att borsta tänderna. Sen sitter vi i sängen och läser en bok, sjunger kanske en vaggvisa och sammanfattar dagen. När hon svept sin välling (ja vi ska försöka byta ordning på välling och tandborstning) så är det bara att lägga ner henne i sängen, säga godnatt och lämna rummet. Visst finns det kvällar då hon ligger och pratar och sjunger innan hon somnar samt de då hon är lite arg, men det händer inte ofta.

Så fick jag kommentarer om att dagispersonalen var så imponerade över att hon redan kan fräsa näsan. De sa att det finns många mycket äldre barn som inte kan det. Såklart mycket praktiskt att hon kan det, tycker vi också. Och det är inte långt ifrån att hon kan snyta sig själv. Hon kan redan torka sig om munnen med en servette, (fast man får ofta eftertorka lite dock) och tar pappret mot näsan ibland när hon känner sig snorig.

Flammys adventskalender

Kalla mig barnslig, men jag tycker det är lite roligt att öppna julkalendrar inför jul. Nu kan jag i och för sig skylla på barnet, att det är hon som har dem. Fast om sanningen ska fram så skiter hon i dem. Hon är fortfarande för liten för att förstå. Men för säkerhetsskull har hon en dublett där hon kan öppna vilken lucka hon vill, riva loss densamma samt dregla och knyckla sönder hur mycket hon vill.

Den i särklass bästa kalendern jag har, ur barnsynvinkel, är Flammys adventskalender. Den görs av Brandskyddsföreningen. I varje lucka (hittills iaf) finns små uppdrag att utföra. Som exempel uppdraget i lucka 1: Rita en släck-ljusen-innan-du-gårteckning och sätt den sedan på insidan av ytterdörren. I dagens lucka skulle man testa brandvarnarna hemma. Mycket bra, både pedagogiskt och lärorikt. Kommande jular ska jag definitivt se till att få tag i den.

Flammys kalender 2010

Helg

Skönt med helg. Jag uppskattar dem mer nu när jag jobbar. För nu är alla dagar inte lediga som de var förut. Och på något sätt så städar jag mer nu på kvällar och helger, eftersom jag ju jobbar i veckorna. Förut när jag fanns hemma mest hela tiden sköt jag upp städandet till senare, jag var ju ändå hemma dagen därpå och kunde göra det då. Men för det så är det tyvärr inte snyggt här hemma...än

Kollektivtrafik

Jag åker inte kollektivtrafik i det län jag bor och det slutade jag med för många år sedan. Varför? Jo, för att de tar för lång tid, passar inte tiderna och tar mig inte direkt dit jag vill. Och när de är försenade och jag missar tiden till det jag ska passa, så får jag ingen kompensation. Sen kan man lägga till att det inte är bekvämt, dyrt och kallt så här års iaf. Helt enkelt inte värt det.

Nu i vintertid är kollektivtrafiken ännu värre. Liksom tidigare år är bussar och tåg försenade och kunderna får stå och frysa i -20 grader. Men det märktes imorse att fler tröttnat på kollektivtrafiken, det var ovanligt många bilar i morgontrafiken. Långa bilköer som sniglade sig fram. Jag hade säkerligen kommit i tid till jobbet ändå om det inte var för att bilen inte startade och jag blev sen av den anledningen.

Anders

Så var det sista november. Tiden går så fort så jag hänger inte med riktigt. När hösten kom var jag inte alls redo för det, ännu mindre när det blev vinter. Men nu har jag nästan förlikat mig med kylan. (Iaf när den bara håller sig några grader under noll.) Det är snön som gör att det är okej med kylan. För ska det nu envisas med att vara kallt då ska det finnas snö också, annars kan det lika bra vara varmt och gött.

Första advent har passerat och om knappt en månad är det julafton igen. Det kommer gå så fort så fort. Vilken tur att jag redan har ordnat de flesta julklappsinköpen. På det sättet slipper jag stressa och trängas i julruschen. Nu kan jag koncentrera mig på rullrånen, kolan, färskosten och vad annat jag får för mig att pyssla i jul.

Enligt bondepraktikan så skulle dagens väder leda till att julen gick i plusgradernas tecken. "Anders braska, julen slaska" eller "Anders slaska, julen braska." säger man ju. Dagens temperatur har varit runt -13. Vi får hoppas att bondepraktikan är fel.

Diskriminering

För första gången i mitt liv har jag blivit åldersdiskriminerad. Och som drabbad känns det mycket orättvist och elakt. Men jag tänker inte lägga mer energi där när de redan på förhand har bestämt sig för att de inte "gillar" mig.

Snögaranti?

Vår nästagranne säger att när vi åker bort så snöar det massor. Och det stämde även denna helgen. När vi kom hem så fick vi skotta oss in till ytterdörren, hela trappan var full med snö. Så vill ni har snö, skicka oss på en resa. Jag lämnar inga garantier för att det blir snö, men allt för många gånger har det varit så. Nu kommer jag sova gott och förmodligen vakna med träningsvärk i armarna.

Så mycket bättre

Ikväll kommer ett mycket trevligt program på tv, Så mycket bättre heter det. Sänds 20:00 i TV 4 och jag rekommenderar alla mina vänner att titta på det. Sju kända artister tolkar varandras låtar. Ikväll är det Petra Marklunds (aka September) låtar som ska framföras. Kan bli både intressant och bra. De andra artisterna som antingen redan haft sin dag/program eller kommer att ha är Lasse Berghagen, Barbro "Lill-Babs" Svensson, Thomas Di Leva, Christer Sandelin, Petter Askergren och Per "Plura" Jonsson. Ikväll sänds det sjätte avsnittet av åtta. Så zappa in TV4 klockan åtta ikväll och de två följande lördagarna.

Blindtest julmust

Igår kväll hade vi blindtest på tre sorters julmust. Det var Apotekarnes, Nygårda och Three Hearts. Som utgångspunkt kan nämnas att alla testpersoner har Apotekarnes som favoritmust. Frågan var om vi verkligen tyckte den var godast i ett blindtest. Upp till bevis!


Carlsberg vs Spendrups vs Krönleins.
Vi var tre personer som testade. Med hjälp av en fjärde person fick vi tre numrerade muggar innehållandes vart och en av dryckerna.

Uppgift: Utse den vi tyckte var godast, näst godast och minst god. Bonusuppgift: Identifiera vilken dryck som var vilken.

Resultat: Samtliga testpersoner utsåg samma dryck/mugg som sin favorit. Vid identifieringen, som var av mindre vikt då vi testade smaken i första hand, var det svårare att pricka rätt. (Jag kommer inte ihåg allas val.) Naturligtvis satte vi ju den godaste på Apotekarnes plats i hopp om att vi hade rätt.

När vi fick reda på vilken must som var vilken, visade sig att alla hade satt Apotekarnes som favorit och således även prickat rätt vid identifiering. Full pott för oss! Jag hade valt Three Hearts som näst godast, men jag lyckades inte identifiera den rätt.

Slutsats: Apotekarnes julmust är den godaste julmusten.

Haha, det blev nästan som en liten labbrapport. Vi är otroligt nöjda över att vi i ett blindtest även tycker att Apotekarnes är godast. Det betyder ju att vi inte hade fel i vår tidigare uppfattning och åsikt.

Väntmusik

När jag sitter på jobbet tänker jag alltid att jag måste blogga om väntmusik som jag hör i telefonen. Och här kommer det alltså äntligen.

Först ska jag berätta att jag, i väntan på ett 'ordentligt', jobb har en anställning där jag ringer och ställer frågor till folk och företag, marknadsundersökningar kallas det. Det händer då och då, ja ganska ofta faktiskt, att man blir vidarekopplade från växeln till den man söker. Undertiden man väntar så är det antingen vanliga signaler, dödstyst eller s k väntmusik. Och det är just den där väntmusiken som är lite intressant.

Det är egentligen ingen bra musik man bjuds på, och vem har sagt att man ens vill lyssna på musik medan man väntar? Det måste vara ganska svårt att göra sådan musik förresten. Nåja. De trudelutter jag har fått lyssna på är generellt av 'svävande' modell, likt musiken från filmen the Beach. De låtar som inte är av svävande modell är jazz/bluesigt, klassisk musik förekommer också men den är oftast "plinke-plonkig", det vill säga inte med t ex stråkinstrument. De känns väldigt allmänna trots att de inte tilltalar en, iaf inte mig.

Men det finns undantag. Jag har fått lyssna på riktigt trevlig musik också. Rainy Night In Georgia - Ray Charles, Stand By Me - Ben E. King och Piece Of My Heart - Erma Franklin till exempel. När man får höra nämnd musik önskar man att de aldrig svarar eller att telefonkön är jättelång. Något för Försäkringskassan att tänka på.

Tycker det är både bra och dåligt med väntmusik. Det som är bra är att man får en bekräftelse på att man fortfarande står i kontakt med den man ringde (jmfr: tyst i luren). Det som är dåligt är att man inte vet hur långt man ev har kvar till målet, att komma fram till den man söker samt att musiken som jag tidigare sa oftast inte är bra.

Snöslunga

Snöslunga eller inte snöslunga, det är frågan...
Det är oerhört trist att skotta snö även om motion är nyttigt. Men blir det lika mycket snö som förra vintern så är det ju ingen dålig investering att göra.

Någon som har erfarenhet av snöslungor och kan rekommendera någon som är prisvärd?

Vinter

Det blev vinter med besked redan i november iår. Och om man bortser från blåsten som gör att det blir kallare än nödvändigt och att det är jobbigt att skotta, så gillar jag det. Tycker det är riktigt mysigt med all snö. Alternativet hade varit regn, fukt och mörker. Nu är det snöyra, kallt och något ljusare än mörker.

Diagnos ställd.

Så kom det utslag, små röda prickar på ryggen och magen. Vi konstaterade att det med all sannolikhet var tredagarsfebern tjejen haft. Eller ja, kärmor (svärmor), som är utbildad sjuksköterska gjorde det, jag hade aldrig hört talas om sjukdomen. Hur som helst, alla symptom stämde jättebra in på den sjukdomen. Men det står ingenting om att det skulle smitta, så visst blir det dagis imorgon.

Vabb idag

Mitt livs första VAB-dag* idag. Med all säkerhet inte den sista. Barnet har i helgen haft hög feber, så hög som 39,9°C. (Hon fick gå hem tidigare från dagis redan i torsdags.) Hon har dessutom varit risig i magen. Vid diarée så ska barn inte gå på dagis (iaf inte vårt), så därför blir det vabb.

Men redan nu vid lunch, kan jag se att hon kan vara på dagis imorgon igen...och jag kan jobba. Sen faller det sig så att förskolans personal har studiedag på torsdag, så det blir inget mer dagis än morgondagen denna vecka.


*vård av (sjukt) barn

Om konkurrens

Det är fantastiskt roligt att träna fotboll när vi är många på träningen. Idag var vi 33 personer. De föregående träningarna har vi också varit runt trettio personer. Det blir konkurrens om platserna på gott och ont. På gott för att standarden på träningen blir bättre och alla vill visa vad de går för. På ont för att chanserna att får spela match minskar för en person som jag, som är lite till åren samt inte är en av de bättre i truppen.

Jag slår helt enkelt från underläge i egenskap av ny spelare i laget. Men å andra sidan så är huvudtränaren också ny för säsongen, så alla spelare borde konkurrera på samma villkor. Jag säger borde, för det är inte så i verkligheten. De gamla tränarna hintar oftast om vilka som brukar spela och var, så därför är det inte helt rättvist i slutänden i alla fall.

Kex vs Schex

Igår på jobbet hade några stycken en diskussion huruvida det heter "kex" eller "schex". Jag säger och hävdar att det heter kex. Min make, som är från Gbg, säger däremot "schex" och propagerar för den varianten. Diskussionen har jag således haft ofta. Jag är ingen språkvetare men svenska språket intresserar mig.

Mina tankar om uttalet går i banorna att det nog måste ha något med vokaler att göra eller ännu troligare ordets/språkets ursprung.

Vi säger ju t ex kedja, kyrka och kylskåp, med sje-ljud, men dessa ord har lång vokal efter k:et. Kex har kort vokal. Om ursprung kan jag säga att svenskan härstammar från nordgermanskan. Germany = Tyskland. Och i Tyskland säger man bland annat "keks" (med k) om kex. Detta är mitt nyaste och starkaste argument för att säga kex med k.

Andra påstår att kex kommer från engelskans "cake" och då i dess pluralform "cakes", det kan jag köpa för det låter mycket logiskt. Men jag kan inte verifiera att det är så, för jag har inte hittat några belägg för det.

Wish came true

Ja, nu är det inte bara bestämt, det är bokat och klart. Jag åker på en weekend till London i december. På min mors initiativ åker vi tillsammans för att roa oss. Biljetter till the Lion King är också införskaffade. Jisses vad jag ser fram mot det här. Har redan börjat fila på "Att-göra-och-att-shoppa-listan".

Resa hem eller bort

När besöket reser hem är helgen snart över. Har haft min mor och far här. Det har varit trevligt, men nu är de på väg hem igen. Långt iväg hem igen. Även jag tycker att det ska bli lite skönt när de flyttar till Sverige igen. Då får vi alla närmare till varandra, och inte bara de utan även vi kan åka hälsa på varandra. Inte riktigt så att ekonomin tillåter så många flygresor just nu.

Ett bra exempel på det är att jag inte varit utomlands (inte ens till våra nordiska grannar) sedan februari i år. Lite ledsamt för det att jag tycker om att resa. Jag har den senaste tiden haft, inte bara längtan att åka bort rent allmänt, utan längtan att åka till London i synnerhet. Var ett bra tag sedan jag var där nu tyvärr. Jag gillar den staden och vill hemskt gärna se musikalen the Lion King, som ges där.

Dammiga böcker

Vår bokhylla har ganska många böcker. När ska man orka läsa i alla fall en av dem? Nu står de mest och dammar, men slänga eller sälja böckerna kan jag inte heller.

Fast på jobbet har jag tid att läsa, om än lite hackigt och med många avbrott. Just nu läser jag Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson. Mycket intressant, en bok jag verkligen rekommenderar dig att läsa.

Testpilot?

Via Smartson kan man nu ansöka om att vara testpilot för Semper Småfolk. De söker 1000 testpiloter som under en tid får testa majspuffar, squeezy fruktpuré och djurkex. Testpiloterna förbinder sig endast att blogga om produkten samt fylla i ett testformulär.

Eftersom min dotter älskar framförallt ABC-kexen, hoppas jag naturligtvis att jag blir utvald till detta. Håll tummarna!

Lika som bär!?

Jag har generellt svårt för när man klär syskon i likadana kläder, tvillingar är okej ibland, men även de skulle jag nog klä olika. Jag anser att de är olika individer, varför ska de då se lika ut likt dockor i fabrik? Nu har inte jag två barn och vet inte hur jag skulle klä dem. Kanske är det enkelt att ta fram samma kläder till dem? Och kanske är det bra att se vilka som hör till varandra? Men kanske finns det också en risk med det hela, att de sedan måste ha lika kläder. Byter man på ena måste man byta på den andre osv.

Nu har emellertid jag själv köpt samma sorts fleecetröja som jag redan köpt till min dotter. Jag var nämligen på det stora varuhuset i Halland häromdagen. I somras köpte jag tröjan till tjejen. Nu tre månader senare köpte jag som sagt en likadan till mig. Men de är inte exakt lika. Min tröja har huva och det är olika märken, men det är exakt samma färg och material. Vi får väl se hur länge det dröjer innan vi har de på oss samtidigt. Men det är ju inte svårt egentligen att välja en annan tröja på en av oss.

Rimlig resa?

Hur har landstinget tänkt nu egentligen?
Jag var på vårdcentralen idag för jag har en ond fot/tå sedan sex månader tillbaka. Att jag inte sökt vård tidigare beror nog mest på att jag trodde att det skulle läka ut av sig själv på nån månad eller två. Men så är alltså inte fallet. Hur som helst.

Jag vet inte vad som är fel med foten och bevisligen inte läkaren jag konsulterade heller. Så jag fick helt enkelt en remiss till röntgen. Och nu kommer vi till det som jag tycker är lite märkligt.

Rent logiskt borde jag, som Linköpingsbo i en stad med universitetssjukhus, få remiss till just universitetssjukhuset som ligger i stan blott en mil bort. Men inte. Istället får jag sätta mig i bilen och åka till Mjölby. Mjölby ligger tre (!) mil bort.

Hur bra är det för miljön att sitta och åka dessa fyra extra mil? Och hur skulle det lösas om jag inte hade haft körkort samt bil? Skulle jag ta mig in en mil till stan, ta pendeltåg, irra runt i Mjölby efter rätt adress per fot/buss, irra tillbaka, ta pendeltåg tillbaka osv. och detta med en ond kroppsdel?

Oavsett resesätt så kostar det mig också som privatperson en hel del mer i resekostnad. Fast det är ju klar, att jag måste betala denna resan själv det skiter ju landstinget i.

PS Detta inlägg passar utmärkt bra i bloggen Knäppt och Knasigt, som handlar om knäppa saker i vårt västra grannland Norge.

Vitsord

Hade sånt där medarbetarsamtal på jobbet igen, de kallar det vägledningssamtal. Förra samtalet i maj sa de såhär:

"Ett effektivt, kvalitativt arbete utförs där pedagogik är din melodi. Fint!"

Detta samtal var inte mycket sämre. Han berömde min höga effektivitetsprocent, där jag aldrig snittat under 88%. Så sa han att jag håller hög kvalitet i det intervjutekniska. Vidare berömde han mig för att kunna samtala med alla sorters människor och att jag var trevlig i både inledning och avslut av samtalen. Till sist uppmuntrade han mig att fortsätta på samma superbra sätt.

Oldie but goldie

Man vet att man börjar bli gammal när man måste förnya sitt körkort. Dessutom så tog jag det inte när jag var arton som många andra. Usch vad tiden går fort.

Eld

Gjorde upp eld med hjälp av eldstål/tändstål och näver idag. Hur coolt som helst och roligt. Det sägs att det ska vara knepigt, men det tog inte allt för lång tid att få eld av gnistorna för mig. Känns bra att veta att jag fixar det tämligen fort utifall jag skulle gå vilse i skogen och behöver göra upp eld. Hoppas bara jag har ett eldstål med mig om det skulle hända.

Skogens guld

Ikväll ser jag verkligen fram emot kvällsmackan. På vår skogsutflykt hittade vi stora fina kantareller. Dessa ska stuvas och läggas på en rostad smörgås. Jag tror vi njuter av skogens guld efter att barnet har lagt sig.

Banankexchoklad

I och med Lidingöloppet så fick vi möjligheten att smaka Cloettas nya smak på kexchoklad den med banan. Jag tyckte inte att det var någon sensationell smakupplevelse. Visst den gick att äta, men med stor sannolikhet inget som jag kommer att köpa. Undrar just om deras kexchoklad med hallonsmak faller mig bättre i smaken? Måste prova någon dag.

Lidingöloppet 2010

Så var Lidingöloppshelgen avklarad. Skönt så här efteråt men jobbigt under tiden.

Jag gick upp i arla morgontimmen i lördags. Klockan 0530 ringde klockan och för att komma i tid och hinna hämta nummerlapp, värma upp med mera var jag tvungen att åka vid sex. Så det blev en snabb frukost. Packat hade jag gjort kvällen innan.

Femton kilometer terränglöpning är precis så jobbigt som det låter, och lite till, speciellt om man hamnar långt bak i startfältet, vilket jag tyvärr gjorde iår. Hamnar man långt bak så blir det väldigt trångt i banan. Man måste anpassa sig till andra i tempot. Extra jobbigt i nedförsbackar där många tenderar att bromsa. Själv släpper jag på och ökar steglängden. Det är i nedförsbackar jag vinner tillbaka lite av den tid som jag förlorar i uppförsbackarna. Men det var mitt eget fel att jag kom långt bak i startledet, jag ställde mig där. Något jag förmodligen inte gör om.

Det gick bra att springa fram till fem kilometer då nöden tvingade mig till ett toabesök. Toabesöket sinkade mig inte bara åtskilliga minuter utan jag tappade även mitt löptempo. Inte så bra. Men jag sprang fram till grönsta där Grönstabacken tvingade mig till att gå. Det är inte bara Abborrbacken som är überjävlig. Sen blev det blandad kompott av löpning och gång. När det återstod 1,5 km så snubblade jag och gjorde en rejäl vurpa ner i leran. Jag föll framåt men lyckades göra någon slags ryggvändare. Jag fick en del skrapsår men mest blev jag smutsig. Det var flera löpare som stannade och fråga hur det gick. Skönt att ha omtänksamma människor omkring sig. Löparsläktet är en bra andrafamilj. När jag skrapat av mig en del smuts sprang jag vidare men jag hann inte så långt, bara hundra meter på sin höjd, och då trampade jag snett på en sten eller rot eller vad det var. En kraftig stukning blev resultatet. Men det var ju inte så långt kvar till mål så jag fortsatte. Och jag tog mig i mål.

Här hade en normal person nöjt sig, men jag är inte normal så jag sprang tjejloppet också dagen därpå (söndagen). Lidingö Tjejlopp är 10 km och banan går över 30-kilometerbanans sista mil. Men det gör den absolut inte lättlöpt. Abborrbacken är überjävlig, som jag tidgare sagt. Längden på backen är 550 meter och på de metrarna är stigningen hela 42 meter.

Iår hände något högst oväntat strax innan Abborrbacken. Ett rådjur studsade över spåret. Snacka om att jag blev förvånad. Hade jag haft en yxa så hade det blivit rådjurssadel till middag, så nära var jag. Den såg väl sin chans att passera när det fanns en liten lucka mellan mig och löparen framför mig.

Sprang upp för Abborrbacken gjorde jag inte. Men jag tog mig i mål, och det utan ytterligare skador. Jag bättrade bara på mitt skavsår i hålfoten lite. Egentligen var det tänkt att jag skulle springa tjejloppet med en väninna, men hon blev sjuk och kunde tyvärr inte delta. Men jag har haft en bra helg och jag har träffat många trevliga människor både i spåret och i den gympasal där jag övernattade.

Två medaljer till samlingen. Nu ska jag maila Lidingöloppets kansli så att jag även får mitt tioårsdiplom.

Måndag efter valet

Livet går vidare, om än lite mer främlingsfientligt. Man kan ju hoppas på att onsdagsrösterna gör så att SDs mandat blir värdelösa i riksdagen.

Tunnis

Allt det här springande verkar göra mig smalare. Snart försvinner jag. Nä vars, men för någon månad sedan gjorde vi ett extrahål (inåt) i mitt skärp. Då kunde jag med ansträngning snörpa åt, men nu, nu får jag gå och dra upp byxorna fast jag använder innersta hålet.

Att det bara skulle vara löpningen som gjorde detta är nog inte helt sant dock. Jag undviker bland annat att dricka läsk, men det har jag gjort sedan länge. Sen har mina matportioner minskat. Ibland så mycket att jag inte äter något alls. Så kan det bli när man har en dotter som inte tillåter en att stå och laga mat.

Tjejmilen anno 2010

Den sötaste lilla väckarklockan i världen (läs: min dotter) väckte mig i lagom tid för att jag skulle hinna fixa allt innan avfärd vid åtta. Klä sig, äta frukost och packa det sista.

Jag åkte i tid, men jag blev försenad av att jag glömde mina bananer. Gjorde ett snabbstopp på ett köpcentrum och rättade till fadäsen. När jag hade kommit till Norrköping så kom jag på att jag inte kommit ihåg att ta med pulsklockan. Då blev jag arg på mig själv, vill ju ha någorlunda koll på tempot liksom. Men men det fanns inte så mycket att göra åt det.

Hörde på radion att en lastbil blockerade vägen i Nyköping, och då trodde jag att jag skulle bli riktigt försenad. Men det gick ovanligt smidigt att ta sig förbi. Kanske för att det var söndag morgon och att det inte är så mycket trafik vid den tidpunkten.

Men jag kom fram i tid och jag hämtade min nummerlapp. Jag hade massor med tid innan startskottet skulle avfyras. Fixade med min utrustning, velade om jag skulle ha min finklocka på mig eller inte och sörplade i mig det sista vattnet ur vattenflaskan.

Så stod jag där i första startgruppen, solen sken och jag stod och hoppade i otakt för att värma upp musklerna. När jag tittade mig omkring så var jag nog den enda som bar t-shirt och shorts. Man ska visst ha funktionströja och löpartights för att smälta in i massan.

Jag var nog inte tillräckligt laddad detta året. Visst, jag hängde med i ett bra tempo i början eftersom jag hade många att "ta häng" på, men det viktigaste saknades. Viljan och orken att peppa mig själv mentalt genom loppet. Jag tog mig igenom, men jag tillät mig själv att gå lite för mycket, tyvärr.

Men jag tog mig i mål och jag gjorde en bra spurt. Alla jag pratat med tycker att jag ska vara nöjd med min tid på 56 min och ett antal sekunder. Men jag vet att jag kan pressa mig mer bara huvudet vill vara med.

Vid massagen fick jag två karlar som knådade. Bra! sa jag högt till dem. Då kan ni ta i ordentligt. -Javisst det ska vi göra, sa dem. Men det var dessvärre bara en som höll vad han lovade. Så mina ben blev bara halvt masserade. Ordentligt på ena benets baksida och lika ordentligt på andra benets framsida.

Träffade en kompis efteråt, det var trevligt. Hon hade startat i fjärde startgruppen och hon var mycket missnöjd med alla som gick och att det var trångt så hon fick kryssa sig fram. Men hon var nöjd med tiden hon fick i alla fall.

För att göra en nyttig handling (motionera) onyttig så blev det en sväng förbi drive thru på vägen hem. -Ett meal, tack!... och så är jag med i klubben. -Det fixar jag! Blev svaret. När jag åkte därifrån så hade jag i och för sig fått den mat jag beställde, men jag fick inget sugrör till drycken. Så istället för att få en förmån så blev jag av med en "rättighet". Men det var ju naturligtvis inte avsiktligt, så jag är inte bitter.

Resan hem gick fortare än väntat. Inte i den meningen att jag körde för fort men att resor från nånting och hem brukar kännas långa och tråkiga. Det var skönt att komma hem, inte minst för att jag trodde att mina njurar skulle explodera för att jag var så kissnödig.

Lika som bär?

Jag gillar inte att prata politik, men så hittade jag det här klippet på en ung Mona Sahlin:



När jag tittade kunde jag inte sluta att tänka på den här snubben från Snickeriet:



Visst finns det någon likhet?
Eller vad säger du, va?

Personal

Jag förstår inte att folk inte fattar att ordet personal är ett samlingsnamn för en grupp anställda. Jag hör och läser gång på gång att "Jag har talat med en personal...", "Vi behöver fler personal..." etc. Om man nu vill använda sig av ordet personal så får man då istället säga "Jag har talat med en ur personalen..." respektive "Vi behöver fler i personalen..." (meningen fler anställda, antar jag). Så svårt kan det inte vara att klämma dit en liten preposition.

Jag föredra i och för sig att säga "Jag har talat med en anställd..." och "Vi behöver fler anställda..."

Målgest

Det är alldeles för få som har en målgest. Men det finns de som går in för det ordentligt.

Beröm

Var en sväng på stan efter dagis* idag för att uträtta några viktiga ärenden. Eftersom jag inte hade bråttom efter ärendena så lät jag min dotter gå själv, eftersom hon kan det nu sedan någon vecka tillbaka. Ni anar inte hur många glada miner jag möttes av. Och folk som sa: -Åh, så söt! Några stannade till och pratade/vinkade direkt till barnet.

Sen måste jag också berätta att jag återigen fick beröm på dagis för en fin, snäll och lugn dotter. "Det har gått hur bra som helst idag. Hon verkar trygg här och med sig själv." (Citat från föreståndaren.)

*Ja, jag fortsätter att skriva dagis.

Missväxt

Det är verkligen inget fruktår iår, i alla fall inte i vår trädgård. Körsbären hann jag smaka några av innan fåglarna åt upp de flesta. Några krusbär har jag också ätit men de kan räknas på ena handens fem fingrar. Plommonen har jag inte sett röken av detta år och päronen är få och ovanligt små. Äpplen får vi varje år men träden är gamla och många äpplena är drabbade av fruktmögel s k Gul Monilla. Men det finns förstås äpplen vi kan njuta av, om vi bara tyckte om dem.

Äpplen saknar jag egentligen inte, men päronen. Våra päron är sjukt goda.

Allergisk mot -is

Nu under inskolningen av barnet så pratar man ju med de anställda. En av dem sa att hon blir arg om man kallar henne för "fröken". Hon hade minsann pluggat fyra och ett halvt år och då är man "pedagog". Dagis får man inte heller säga för det heter förskola numera.

Trots dessa eufemismer så hoppas jag att min dotter säger fröken istället för pedagog. Nåt annat skulle låta väldigt konstigt och lillgammalt.

När vi ändå pratar om ord man inte vill höra, så är jag nog lika allergisk mot ordet "mellis" som vår förskolas pedagog är mot att bli kallad fröken. Undra om man kan ingå ett avtal? Om du lovar att aldrig säga mellis om mellanmål till min dotter, så ska jag kalla dig för pedagog hur mycket du vill.

Generellt så är -is-orden (eller hur man nu ska skriva det) väldigt fula. Men jag gör ett undantag för ordet dagis, för det är något som ligger barnen nära tillhands och är väldigt inarbetet. Och daghem, som dagis härstammar från, låter lite för gammalmodigt. Man måste ju kunna kommunicera med sitt barn om den plats den vistas på utan att det låter konstigt och som jag sa lillgammalt.

Till sist så måste jag tipsa om ett bra blogginlägg om det här med namnreformen inom förskola och skola.

Ave ingenjören!

Ingenjörerna har gjort det igen. Jag förvånas igen över hur enkelt det är att bygga Ikeas möbler. Det är verkligen svårt att göra fel. Visst man kan lyckas att skruva i en skruv i fel hål om man har två lika hål att välja på, men för det mesta är det en omöjlighet att ta fel. Skruvar och hål är för det mesta anpassade för varandra, dvs olika gängstorlekar.

Det var många små delar som skulle passas ihop men nu är det färdigt vår tvättstuga. Ja nästan i alla fall, vi har beslagen kvar samt att dra bort skyddsplasten på luckorna. Och så någon liten lampa som lyser upp arbetsbänken, men vi har gjort det jobbigaste nu.

Skryt

Dags för lite skryt. Det är alldeles för lite skryt i min blogg. Och vad brukar man skryta om? Jo, sitt/sina barn?

Denna vecka har vi ägnat oss åt inskolning på dagis...förlåt förskola ska man ju säga...av vår dotter. Allt går så himla bra. Hon verkar stortrivas.

Vi pratade med föreståndaren och hon sa att hon tycker vår dotter är jätteduktig. Vi pratade lite om sovrutiner och föreståndaren verkade tycka att hon var jättebra på att sova. Nu har ju vår dotter inte sovit på dagiset ännu, den delen provar vi nästa vecka. Hon nämde också att allt verkade så himla bra hos oss. Inga större problem liksom.

Hemma är hon faktiskt bra på sovbiten numera. Oftast somnar hon nästan direkt när vi lagt henne inför natten. Ibland ligger hon och pratar med sig själv och sina gosedjur innan hon somnar och i enstaka fall så är hon upprörd, mest vid dagsvilan. Sen sover hon faktiskt hela natten i sin egen säng. Det händer att man får peta in nappen nån gång per natt, men jag är expert på att somna om så det känns inte som någon börda.

Matbiten är inga som helst problem. Vårt barn äter allt...nästan. Broccoli och blomkål går inte ner, men det tycker ju inte vi föräldrar heller om så det kan jag inte klandra henne för. Men hon äter gladeligen vår mat med allsköns kryddor i. Bjuder vi henne att smaka fefferoni, tabascokryddad mat, citron m m, så blir reaktionen inte negativ utan vår dotter vill ha mer.

Ett perfekt barn helt enkelt som sover hela natten, inte krånglar med maten och charmar alla.

Klipp

Ibland har man lite tur. Hittade ett par jeans i rätt storlek och rätt modell på rean. Lee Marion, som i normala fall kostar 8-900 kr fick jag nu till det facila priset 400 kr. Passar mig perfekt eftersom jag faktiskt behöver fler jeans.

Faster

Jag är faster! Men jag har nog inte fattat det förrän idag. För idag fick jag äntligen träffa min brorson. Han föddes 11 maj, så han är redan nästan tre månader. Jättefin liten pojke. Tänk, att mitt barn har varit så litet.

Så fick jag för första gången också se min dotter avundsjuk. Hon blev superledsen när jag satt med brorsonen i famnen. Stora tårar trillade ner för kinderna. Det är inte lätt för en ettåring att förstå att jag inte tänker överge henne för den mindre bebisen. Så det blev tyvärr bara ett kort gos med gossebarnet. Men jag hoppas att det blir fler tillfällen. Kusinerna måste få träffa varandra vetja.

Reaklipp

Härom veckan när det (också) regnade for vi till grannstaden för en shoppingspree. Som vanligt hittar man ingenting till sig själv, fast man letar. Nåja, jag gjorde några fina reainköp till min dotter. Ruskigt billiga tröjor, typ 35 kr/st.

Hittade också en varm tröja för tillväxt till våren. Den kostade från början 199 kr, nu var det rea och den var nedsatt till 129kr. Men som en skänk från ovan erinrade jag mig om att Kappahl precis hade skickat ut ett sms om att det var halva reapriset hos dem. Så vips så kostade den superfina tröjan bara 64,50 kr. Ett pris helt i min smak.

Ne-Yo - Beautiful Monster

Ny favorit i Ne-Yo och låten Beautiful Monster. Grym koreografi i detta liveframträdande i 'So you think you can dance'. Speciellt grejen de gör vid 1.10.
Luta dig tillbaka och njut!

Bus4You FTW!

Attans vilket bra bussbolag Bus4You är. Att jag inte fick någon bokningsbekräftelse fast de drog pengarna och att jag fick ringa om det, gör inget.

Så himla praktiskt med internet ombord. Aldrig har en bussresa på nästan fyra timmar känts så kort. Tiden har bara rusat fram.Jag har nämligen passat på att uppdatera dotterns blogg med eftersläpande bilder. Och nu när jag är färdig så vips så är man nästan framme.

Trevliga busschaufförer och god service är också pluspoäng. Det säljs även kaffe och läsk ombord på bussen. Sätena är rymliga och sköna. Givet att jag väljer detta företag fler gånger, om jag behöver åka buss någonstans.

Utan min dotter, utan sin kanin.

Det är tyst i huset. Ingen liten söt flicka som sussar i sin säng i rummet intill vardagsrummet. Konstigt.

I natt blir det första natten som jag sover utan min dotter vid min sida. Första natten sedan hon föddes för elva månader sedan. Hur ska det gå? Ja, jag får sova hela natten om man ska se det positivt. Men jag saknar henne redan, nu första kvällen. Men jag saknade henne redan innan de åkte. Jag visste ju att hon ska vara ifrån mig flera dagar. Nä, ingen annan kväll har jag varit oförmögen att njuta av hennes söta små snusningar.

Och min stackars dotter har åkt i från sin sovkanin. Hon är nog lite mer ledsen än vad jag är. Min man kanske får en jobbig natt.

Glad Hudik Sommar i P1

Igår sommarpratade Pär Johansson i Sommar i P1. Pär Johansson är personen som grundade Glada Hudik Teatern. Om du inte hörde programmet igår, så gör det nu på webben! Han har mycket tänkvärt att säga och flera roliga anekdoter berättas. Extra berörd blir man av berättelsen om tjejen som lider av schizofreni, gömmer sig på toaletten och efter flera år kommer med i ensemblen och som nyss uppträdde för tusen och åter tusen i Melodifestivalens mellanakt.

Passa på att lyssna inom de närmaste 29 dagarna för då får du också höra all grym musik Pär Johansson valt.

Vem och varför?

Dottern vaknade återigen okristligt tidigt och ville inte somna om och markerade det genom att skrika.
Fadern sa: -Vi borde sova åtskillda så att åtminstone en av oss är utvilad/får sova.
Så gick han ner till gästrummet med sin kudde.

Vad var det som gjorde att det var just han som skulle få sova ostört, så här natten mellan lördag och söndag?

Ensambarn

Ibland tror jag att min tjej känner sig lite ensam här hemma. Emellanåt vet hon inte riktigt vad hon ska göra utan klänger mest på mig fast vi sitter bland alla leksaker. Dessutom är hon frustrerad till och från.

Vi är ofta ute och hälsar på kompisar eller kompisar är här, minst en gång i veckan, ofta flera. Då är det annorlunda. Då leker hon med leksakerna på ett helt annat sätt, tittar och interagerar. Synd att hon är enda barnet. Hon hade mått ännu lite bättre av någon mer i sin storlek här hemmavid.

Summa sumarum så är väl vår tjej väldigt socialt lagd och gillar att umgås med andra, precis som sin mamma och pappa. ;) Det är ju bra förstås.

Kungliga tal

Jag gillade Olle Westlings tal till brudparet under bröllopsmiddagen. Varmt, rörande, omtänksamt och kärleksfullt var det. Sen har jag i och för sig inte hört kvällens alla tal. Men Herr Westling talade väl.

Sen måste jag erkänna att det blev lite känslosamt mot slutet när Prins Daniel talade till sin nyvunna hustru. Förmodligen för att han mot slutet inte talade så stelt som han gjort i tidigare sammanhang. Nu hörde man hur han talade ur hjärtat och mer fritt och då lät det mycket mer trevligt. (Sen måste jag erkänna att jag inte hörde hela talet, men det ska åtgärdas inom kort.)

Länge leve kärleken!

Svenska och danska

Nu inför prinsessbröllopet mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling (nu Prins Daniel hertig av Västergötland), såg jag en intervju med den danska drottningen, Drottning Margrethe II av Danmark. Jag blev överraskad över hur bra hon talade svenska. Det var inte mycket som avslöjade att hon egentligen är danska. Vanligtvis brukar det bli någons slags nordiska man talar, där man blandar ord från de olika nordiska språken för att göra sig förstådd.

Jag skulle bra gärna vilja höra vår kung, Kung Carl XVI Gustaf av Sverige, tala danska. Kungens danska är nog inte lika bra som Drottning Margrethes svenska.

Drogfri

Sömn är en drog. Man vill alltid ha mer.
Sover man för länge så så känner man sig trött och hängig eller så vill man sova ännu mer.
Sover man för lite så lider man av sömnabstinens och vill således också sova mer.
Kan man sova lagom? Finns det ett antal timmar som är optimalt att sova för att man ska känna sig tiptop?

Jag vet inte om det bara är jag, i egenskap av småbarnsförälder, som känner så här. Men jag skulle gärna vilja sova en hel natt och tills jag vaknar, inom en snar framtid. Av någon outgrundlig anledning så har jag tagit så gott som alla nätter, sedan vårt barn föddes. Och de få nätter jag inte tagit så har jag vaknat ändå, för att barnet väckt mig.

Projekt TT

Den senaste veckan har vi tagit oss an projekt renovera tvättstugan. Hujedamig vad jobbigt det är. Det krävdes mer arbete än väntat att få vårt sjaskiga källarutrymme att se fräscht ut. Men skam den som ger sig. Vi har i alla fall temporärt flytta tillbaka tvättmaskinen, för nu börjar våra rena kläder sina i garderoberna. ;) Men än är det en hel del kvar att göra. Det ska putsas och målas väggar, målas golv och målas väggar igen. Sen till sist ska det inredas med ny snygga bänkar och om jag får bestämma så ska det vara spottar i taket. Men det sista kanske bara är en utopi, för det är ganska lågt i tak där nere. Till sist ska vi också måla om trappan utomhus, den som leder oss in i huset, men tvättstugan kommer i första hand.

MA-samtal

Jag har ett timjobb, som jag jobbar på då och då kvällstid när maken är hemma. Jag är ganska nyanställd och har inte jobbat jättemycket, eftersom det ju måste stämma med makens hemmavaro. Men igår blev jag inkallad till ett MA-samtal*. Detta samtal föregicks av att jag blev buggad, dvs han som hade samtalet tjuvlyssnade på mig när jag jobbade.

Han var i alla fall jättepositiv på alla punkter. Nu kommer jag inte ihåg alla punkter men det handlade om hur man talade, hur bemötandet är mot olika slags människor till effektiviteten i arbetet. I det sistnämnda undrade han om jag verkligen tog de raster som man behöver och har rätt till. Jag var tydligen så effektiv att han inte trodde att jag tog mina raster. Och som sagt hade han inget negativt att säga på de övriga punkterna heller.

När man hör sånt här blir man glad. Att min dag i övrigt varit pissigt dålig och att jag inte alls hade lust att jobba den kvällen, var som bortblåst. Han gav extra energi till mitt självförtroende.

Summa sumarum så blev jag i alla fall uppflyttad till "kvalificerad", som det heter. (Det finns tre steg trainee, kvalificerad och auktoriserad. För att bli kvalificerad och auktoriserad måste man uppfylla lämplighets- och effektivtskraven i arbetet. Kanske inte framgick av tidigare resonemang i inlägget.) Han sa i och för sig att han redan hade flyttat upp mig innan detta samtal, men hade jag inte klarat mig på "testen" så hade han flyttat ner mig till trainee igen.


*medarbetarsamtal

Lidande blogg.

Jag har blivit fantastiskt bra på att blogga, men inte på den här bloggen. Det blir inlägg varje dag på min dotters blogg, vilket får till följd att den här blir lidande.

Sedan förra inlägget om dagisplats kan jag meddela att hon fått en plats på det privata alternativet. Bra tycker vi och våndas lite över att månaderna går så fort. Om tre månader så är vår lilla tjej redan ett år. Men först en skön och förhoppningsvis solig och varm sommar.

Dagisdilemma

Vi har blivit erbjudna dagsiplats på ett dagis här i närheten. De vill ha svar redan 21:a, det är här dilemmat kommer. Vi vill gärna ha platsen vi blivit erbjudna, men samtidigt vill vi hellre att hon går på de privata dagis vi besökt och ansökt om plats på. Men där har vi inte hört något om platserbjudande än. Det vill säga får vi inte det privata vill vi ha det som vi nu blivit erbjudna. Aja, det löser sig. :)

Sjukdom

Det är i såna är lägen som man ångrar att inte mina föräldrar eller svärföräldrarna bor lite närmare. Idag hade det nämligen varit utomordentligt bra med avlastning i form av barnvakt.

Men på något vis verkar som det som barnet nästan känner på sig att jag inte behöver krångel. För det första så sov hon hela natten med undantag för ett uppvak 0315, men då räckte det att hjälpa henne med nappen så somnade hon om. Sova hela natten har inte hänt på flera månader.

För det andra så har blöjbytena den senaste tiden varit förknippat med kamp. Hon vänder på sig och sprattlar så det är näst intill omöjligt att göra rent och sätta på en ny blöja. Men hittills idag har hon legat snällt på rygg medan jag bytt. Tänk vad mycket fortare det går att byta på henne när hon samarbetar.

[Uppdaterat 21:20]

Barnet har varit mycket snällt idag. Mycket snällare än tidigare dagar. Inte alls så mycket gnäll som det har varit till och från. Och som grädde på moset så somnade hon utan knot på första försöket. Vanligtvis får vi springa in och peta in nappen och lägga ner henne ett antal gånger. Men inte idag. Idag har hon varit en mönsterbebis. Hoppas hon kan vara det även när jag/vi blivit friska.

PS Termometern visade 39,7 grader, så det var inte konstigt att man kände sig dassig idag.

Slowblogging

Om det varit segt med uppdateringa på denna bloggen tidigare så finns det risk att det blir ännu segare nu. Jag prioriterar nämligen min andra blogg, den om min dotter.
Men misströsta inte, jag ska försöka hålla liv i denna blogg också. =)

Blingo

Det där Blingo, vad var det? Hur kände jag till dem?
Det var faktiskt en ny bekantskap som sa att hon just blivit säljare av dessa kläder. Eftersom jag inte kände till kläderna och hon ännu inte hade haft någon visning bokade jag en med detsamma. Den blev superlyckad. Trevliga vänner på besök, gott fika och snygga kläder beställdes.

Det kändes dock som att det var mest kläder för flickor. Det gjorde ju inget i mitt fall eftersom jag just har en dotter.

När alla kläder visats kom det svåra: Att välja vad man skulle köpa och inte. Ekonomin tillät tyvärr inte att köpa allt som jag tyckte var fint. Jag fick helt enkelt välja.

Lotten föll på dessa kläder:

Supersöta klänningen Iben i circus konceptet och Inez antracitgrå babybyxa. De senare har blivit min favorit att klä dottern i. (Klänningen har dottern ännu inte använt pga storleken jag köpte. Ångrar dock att jag inte köpte tröjan också.)

Dessa lite tuffare rockabillytröjorna köpte jag i "växa-i-storlek". Men jag är helt säker på att de kommer klä dottern när hon väl vuxit i dem.

Av de kläder jag dessvärre fick välja bort fanns bland annat dessa fina byxor (Inez). Och även en annan svart byxa, men det kunde jag inte köpa för de var slut i lagret. Så kan det också vara, inte bara pengar som styr, utan tillgången.

Jag får spara på mig lite pengar och ha en visning igen. Jag hade ju trots allt vänner som tyvärr inte kunde närvara, fast de ville.

Lustigt

Är det inte lustigt. Bra saker verkar komma i flock, om än väldigt små flockar. Jag tycker annars att det är mesta elände.

Den lilla lyckoflocken denna gången är att lilla jag vann fribiljetter, som ni kunde läsa i det förra inlägget. Jag är ju inte världens rikaste person liksom, mammaledig från arbetslöshet liksom. Så fribiljetten gör att jag har entrépriset extra att köpa något fint till min dotter inne på mässan. För mässan hade jag besökt i vilket fall.

Men det här med arbetslösheten har just nu fått en temporär lösning. Jag har fått en timanställning. Det är inget som man jobbar heltid med och det är mest studenter som jobbar där, men i alla fall. Jag kan börja bidra med några kronor till hushållet. Jag tänkte börja med två kvällar i veckan. Och det lät som om det gick att jobba mer och dagtid senare när barnet får gå på dagis.

Känns dock lite för tidigt att sätta barnet på dagis redan när hon är ett år. Men hon kommer ju inte vara där heltid. Och i och med att jag annars är arbetslös så känns det jättedumt om jag inte tar den här chansen till jobb.

Vinnare

Tjohoo! Jag vann en fribiljett till Baby & Barnmässan. Jag som alltid är med i fel lag, befinner mig på fel ställe och aldrig vinner någonting. Jag vann! Det var Blingo som lottade ut biljetter på deras facebooksida.

Det ska bli skoj att gå på mässan. Har sett fram emot den ett år nu, då C.S. skvallrade om att hon precis vart på den.

Popcorn

Jag hittade en påse micropopcorn i skåpet. Åh, vad gott! tänkte jag och hystade in påsen i micron. De lät lite trötta när de poppades och det var liksom ingen explosivitet i det. Efter en stund började det också lukta bränt.

Ut med påsen och in under spisfläkten, för att minimera bränd stank i hela huset. Efter en närmare inspektion av påsens bäst-före-datum så såg jag att popcornen gått i pension för länge länge läääänge sedan, närmare bestämt 9/5 2008! Ja, det går väl inte ut exakt på dagen, men det var ändå nästan två år sedan som de skulle konsumerats för att smaka som bäst.

Vår igen

Nu jäklar är det nog vår iaf! :)
Snön har försvunnit rekordfort de senaste dagarna tack vare en bunt plusgrader och en del vind. Och när snön försvann så kom snödropparna fram. Snart blir det sköna barnvagnspromenader i solskenet.

Ostkrokar

När vårt barn mumsar i sig sina majskrokar blir jag så sugen på ostbågar. Majskrokar smakar dessvärre långt ifrån lika gott som ostbågar. Men tillför man bara lite salt och ost så kanske kanske... Jag får kanske införskaffa en burk dipp med ostsmak utifall att man någon gång vill ha ostbågar men glömt eller rent av inte har möjlighet att köpa det.

Nu sitter jag iaf här med en påse riktiga ostbågar från OLW.

Stor respekt

Nu har jag varit ensam mamma i fyra dagar och jag och min dotter börjar bli smått irriterade på varandra stundtals. Eller snarare trötta på varandra.
Jag har fetstor respekt för de som är ensamstående mammor. Att de orkar! Det ska de ha tusentals rosor för. Nu kanske de har morföräldrar som kan avlasta lite, men iaf. De får ju ta hela dygnet nästan jämnt.

Lökigt

Min plånbok är gjord av lökläder...

...man gråter när man tittar i den.

T-dag

Hade jag fått välja hade jag inte gett mig ut med vagnen idag, när det är snöoväder maximus igen. Men vi hade inget val. Ut med vagnen i snömassorna och in till stan. (Jag föredrar pulka som transportmedel för mitt barn när det är mycket snö. Men pulkan fungerar dåligt i stan speciellt i affärer.)

Jag hade tid hos Tandläkaren och avbokar på grund av vädret gör man ju inte. Besöket gick emellertid bra. Jag gav ett löfte för flera år sedan och nu verkar det som det är dags att förverkliga den. Jag har svaga tänder (i kombination med dålig kost) och har nog aldrig varit på kontroll hos tandläkaren utan att de konstaterat att jag har karies som måste åtgärdas. Så jag gav löftet: "När jag varit hos tandläkaren och inte har ett enda hål, då ska jag springa maraton". Nu är det alltså dags att leta efter ett trevligt maratonlopp att anmäla sig till, om jag ska hålla mitt löfte. Jag hade med andra ord inga hål.

När vi ändå hade brötat oss ut i snöstormen så bråkade vi oss vidare mot centrum. Där handlade jag Tyg. Det var inte helt lätt att hitta det jag behövde, men av en slump fann jag det längst ner på en reahylla med stuvar. Det är ett ganska udda material, som jag nog inte skulle kalla tyg egentligen, men det passar perfekt till det jag tänkte göra. Har faktiskt ingen aning vad man gör av "tyget" i vanliga fall. Tyget ska se ut som asfalt och ligga under den nyinköpta gunghästen i form av en motorcykel. Och det tyg som jag hittade har liksom sandpapprig yta, verkar slittålig och är asfaltsgrå, så perfekt.

En Tidning blev också inköpt, närmare bestämt Tidningen Språk, den intressantaste tidningen på marknaden. Sen blev det att ta Tåget hem igen för att Tvätta efter förra veckans resa.

Alla ♥-ns dag

Så har man fyllt år igen. Det har varit en bra dag, med frukost på sängen och fina paket. Sen fick jag sovmorgon och vaknade inte förrän vid elva, riktigt skönt måste jag säga. Jag har fått jättemånga gratulationer. I fredags fick jag några kort på posten, vilket är mycket trevligt även om jag själv är usel på att skicka kort till födelsedagar. Idag har jag fått en bunt sms och jättemånga gratulationer på facebook.

Igår skickade jag ut en snabb invitering till tårtkalas. Det var ganska många som hade förhinder, men jag får skylla mig själv som inte kan planera och bjuda in tidigare. Ett tag blev jag lite orolig att mina två tårtor inte skulle bli uppätna. Men tillslut var vi rätt många i alla fall. Nästan alla grannar, vi umgås mer eller mindre med, dök upp. Åtta vuxna och sex barn totalt och tårtorna var minsann uppskattade och gick åt.

Jättetrevligt var det och det var nog första gången alla träffades samtidigt här i kvarteret. Undra om jag startat något trevligt som kanske återkommer, jag menar att fler av våra grannar bjuder in till "grannskapskalas"? I sommar, när man kan sitta ute och till exempel grilla, är det ännu lättar att bjuda in till fest. Ja, det ska jag minsann försöka göra i sommar, även om ingen annan orkar eller vill. Då får min dotter ungefär uppleva det som jag fick uppleva som barn, där vi hade gårdsfest med alla i grannskapet.

:/

Här där jag bor äter de "hambörjare" och inte hamburgare.

Temperatur, en viktig ingrediens.

Jag har varit chocolatier för en dag. Nej, jag har inte varit på någon kurs eller chokladaffär och testat. Jag provade hemma alldeles på eget bevåg. Vad gjorde jag då? Jo, jag tempererade choklad. Eftersom jag aldrig har gjort det innan gjorde jag en snabb googling på ämnet och fann att det fanns två metoder; "imp-metoden" och "tablering" (även kallade skålmetoden resp. bordsmetoden).

Tablering innebar att man skulle smeta ut chokladen och vända den till rätt temperatur. Det lät alldeles för avancerat så jag gav mig på imp-metoden istället, där räckte det med att värma och blanda.

Naturligtvis ska man värma till specifika temperaturer, men eftersom jag inte har tillgång till någon termometer så chansade jag hej vilt. Men jag är ändå nöjd med resultatet. Hur gör man och framförallt varför?

Man tempererar choklad för att slippa att chokladen blir grå och kornig. Gör man rätt ska chokladen istället bli glansig och lätt att arbeta med. Vidare så smälter inte chokladen i rumstemperatur. Det är helt enkelt kakaosmöret i chokladen som härdas. (Närmare bestämt kristallerna i kakaosmöret.)

Imp-metoden går ut på att man smälter chokladen i omgångar.
Hacka först chokladen mycket fint och dela upp det i två lika delar. Smält den ena halvan till rätt temperatur. (Temperaturen får ni googla själva utifall ni vill försöka, temperaturen är inte densamma för vit-, ljus- resp. mörk choklad.) När chokladen smält blandar man i resterande choklad. Smeten kommer att bli klumpig och ojämn så i nästa steg ska man återigen värma chokladen. (Temperaturen är viktig även här.) Sen ska man röra chokladen slät och på så sätt få en lättarbetad smet.

När man värmt och blandat kan man börjar göra det man ska göra med sin choklad. Viktig är att man inte doppar något kallt i chokladen, då kommer chokladen ändå bli grå och tråkig. Optimalt är rumstempererade saker.

Jag doppade sombreros i min choklad, inspirerad av det goda norska godiset Smash! En himla god kombination av chokladens sötma och sombrerosens sälta samt härligt krispig att äta. Visst den där fina glansen uteblev på mina godisar, men de smälte inte när de låg framme i skålen och inte heller när man tog i dem.

Jag blev lite inspirerad av detta och ska någon gång försöka mig på att göra en pralin.

Underbara vinterlandskap

Varför blir människan aldrig nöjd?
Tidigare år har det klagats på att det inte kommer någon snö. Nu när det äntligen blivit en riktig vinter med snö som ligger längre än tre dagar, ja då vill de inte ha snön.

Jag bara älskar att det har kommit mycket snö. Det är så vackert överallt och snön lyser upp den mörka årstiden. All snö påminner om mina barndomsvintrar. Jag kan nämligen inte minnas att vi haft så här mycket snö så här länge sedan jag var liten. Jag fullkomligen avskyr vintrar då det är kallt men inte finns någon snö. På vintern ska det vara snö, punkt.

Sen kan man undra varför det krävdes att man själv skaffade barn innan det blev en riktig vinter igen. Eller är det bara ett lustigt sammanträffande?

WT!?

Den här lilla familjen bor på samma lilla ort som vi. Barnet är född -09 precis som vår dotter, vilket medför att det med stor sannolikhet kommer gå i samma klass eller åtminstone i parallellklass. Så långt är allt frid och fröjd.

Om en dag detta barn och min dotter blir bästa vänner vet inte jag hur jag ska hantera det. Barnet heter nämligen December. Ja, du läste rätt! December, precis som månaden.

Jag har generellt svårt för "konstiga" modenamn, som just December. Och ärligt tycker jag synd om barnet som måste leva med namnet.

Jag vet inte om jag klara att säga till exempel. "Du kan ju ringa December och fråga om hon vill leka." Det känns så fruktansvärt fel munnen.

Mammaledighet

När man gick och var gravid så frågade alla hur länge man skulle jobba tills man gick hem på mammaledighet. Nu när man är mammaledig frågar alla hur länge man ska vara ledig och när man ska börja jobba igen.

Obloggat inlägg

Haha. Hittade ett skrivet blogginlägg som visst aldrig blivit publicerat.


"Trött

Nu har jag kommit till en punkt då jag är trött på det mesta.
Jag är trött på:

...bökandet i magen
...mina svullna fötter
...att barnet inte har behagat att komma ut
...att vara trött
...inte kunna motionera (bl a spela fotboll)
...mitt oflyt i livet (Man hinner tänka mycket när man går hemma.)
...datorn/internet
...TVn
...körsbär (Har ätit för många den senaste veckan.)
...att gå hemma, jag vill ha semester med min familj."


Inlägget skrevs den 28:e juli 2009. Jag saknar inte alls sista tiden som gravid, ännu mindre när jag läste detta inlägg. Men visst var det en mysig tid när man klappade sig på magen och fantiserade om personen där inne. Nu är det istället en mysig tid då jag klappar och pussar på min dotter och fantiserar om framtiden.

Panta mera

Varför är det inte pant på barnmatsburkar? Det måste ju gå åt en hel massa burkar i världen. Bara här hemma blir det en diger hög varje vecka och då äter min dotter inte ens en hel burk ännu.

Barnmatstillverkarna kan väl ha samma raffinerade maskiner som t ex läsktillverkarna. De har ju en elektronisk näsa som känner om det varit något annat (typ alkohol) än läsk/vatten i flaskan.

Nä, man får väl nöja sig med att lämna burkarna till glasåtervinningen. Då kan de i alla fall smälta ner glaset och göra nya burkar.

Så felll.

Det finns en ganska rolig sida som heter felsms.com. Där kan man läsa både det ena och det andra, mest pinsamheter såklart. Men inget gott som har något ont med sig.

Det är, av förklarliga skäl, mest ungdomar som skriver alla dessa sms och det jag stör mig på är alla analfabeter som skriver till exempel "Jag dörrrr", "Så jävvvla tråkigt " och "Jag är så kärrrr!". De skriver ju som de pratar och det ser jag inget fel med egentligen när de bara är dem emellan.

Men sedan när drar man på en konsonant när man drar ut på ett ord? De menar ju naturligtvis "Jag dööör!", "Så jääävla tråkigt!" och "Jag är så kääär!" Visst kan man dra ut på en konsonant också så som till exempel s, l, m och f. Men visst borde de höra vilka som fungerar eller inte?

Vad har hänt med dagens kunskaper i svenska? Vet dagens ungdomar ens vad en vokal är?

Bullar i ugnen.

Finns det något som luktar godare än nybakta bullar? Det gör det här i huset nu. Det är min mamma som tyckte att "lite bullar behöver du fylla frysen med". Det tycker nog jag med. Men jag själv har ju aldrig möjlighet att baka. Eller snarare, jag prioriterar att göra annat när jag har tid över. ;) Gott ska det bli i vilket fall.

Lustig lek.

Lite respons på förra inlägget i alla fall. Kul!
Vill göra ett litet tillägg. Jag begär inte att man ska kommentera alla inlägg, men då och då hade som sagt varit trevligt.

Och nu till dagens inlägg. :)

Jag måste se väldigt rolig ut. Jag satte dottern i babysittern och sedan började jag fixa med disken. När man fixar med disken eller vid spisen så har jag ju ryggen mot henne. Så jag tittade till henne som hastighast och hon bröt ut i ett spontant glatt skratt. Jag testade att göra en titt-ut lek av det. Vände ryggen till och tittade tillbaka och varje gång brast hon ut i ett glädjefullt skratt. Sånt blir man glad i lilla mammahjärtat av. Tänk att så lite kan göra en så glad (både mamma och barn).

Kommentarslöst

Det är ganska tråkigt att blogga när man inte får någon respons. Jag vet att det finns en hel del som läser min blogg men just ingen som kommenterar.

Det finns en person som kommenterar mina inlägg ganska ofta och det är min mor. En stor eloge till henne. Tänk om fler gjorde som hon, vad mycket roligare det skulle vara att skriva inlägg.

Bloggen finns delvis för att jag ska kunna skriva av mig och delvis som en dagbok. Dock inte någon personlig dagbok, jag utelämnar mycket av mina tankar. Allt för ofta glömmer jag också av vad jag ska blogga om. Man hinner fundera och tänka på mycket när man går barnvagnspromenader, de gånger man går ensam, och när man får tid att blogga är allt som bortblåst. Men det hade varit roligare med respons på det lilla man skriver, nu är det som att prata med sig själv.

Kärleksbus

Jag hör glada skratt från toaletten.
Det är maken som busar med vår dotter. Jag blir så glad av att höra hennes glada hjärtliga skratt. Jag blir så glad över att höra hur de busar tillsammans. Jag älskar de två över allt annat.

Promenix

Idag har det varit strålande fint vinterväder ute. Efter gårdagens trevliga barnvagnspromenad bestämde jag mig för att idag skulle jag också ta en tur. Men så tittade jag på termometern och den visade -16,5, då ryggade jag tillbaka.

Vi får se om jag ger mig ut sen. Dagen är ju inte slut ännu och solen går inte ner förrän 15:21 här idag. Om maken kommer hem i tid kan det bli en tur med honom, det är trevligt. (De har arbetstidsförkorting på hans arbetsplats och det är ju helgdag imorgon.)

Nytt år, nytt beslut

Det finns hopp om myndigheter i alla fall.

Någon dag innan året var slut damp det ned ett brev från Försäkringskassan som talade om att de höjer min SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Det beslut som de fattade i höstas som vi överklagade, slutade med samma resultat som det första. De stod alltså fast vid sitt beslut. Då orkade vi inte längre och lät det vara. Men nu har de alltså ändrat sig.

Det som förvånar oss mest är att de tagit upp ärendet igen. Vad var det som gjorde att just mitt ärende togs upp igen? Hur jobbar de egentligen på "FK"?

Jag trodde att ett avslutat ärende lades åt sidan för att glömmas bort, tills den drabbade orkade ta tag i eländet och påpeka att något var fel. Av någon anledning, som vi inte vet, har de omprövat mitt ärende och kommit till ett för mig bättre beslut.

Året 2009 slutade helt klart i dur. Gott nytt år till mig!

Saknad

Nu saknar jag fotbollen alldeles förfärligt mycket. Två nätter i rad har jag drömt om att jag tränat fotboll. Helt olika drömmar och gemensamt var just att jag lirade boll.

Tv-natt

Barnet somnade ganska snällt vid niosnåret. Det tyckte vi var bra.
Men klockan strax före midnatt vaknade hon och ville trots muta inte somna om. Nu har hon suttit snällt hos pappa i en timme och tittat på Spindelmannen. Inte ett endaste tecken på trötthet heller. Vilken tokbebis vi har!

Gott Nytt År!