Ortopedbesök uppföljning

 Jaha ja. Återbesök hos ortopeden efter en ny MRT av min krånglande vrist. Jag har nämnt skadan i andra inlägg. Första gången i lopprapporten från Berlin Marathon, andra gången i Lidingöloppet i höstas. Fast skrivit om skadan i ett eget inlägg har jag aldrig gjort.

 Vad är då problemet? Jo, ibland gör det så svinigt ont. Det hugger till när man minst anar det. Detta hände framförallt när jag spelade tennis. Efter incidenten i Berlin 2024 började det också bli problematiskt till vardags, trappor var vissa dagar hemska. Jag kontaktade ortoped precis som sjukvården i Berlin rekommenderade. Då fick jag kortison, som var verkningslös efter en vecka och remiss till MRT.

MRT 2024

 Jag skulle egentligen kontaktat ortopeden igen mycket tidigare men jag hade inte tid (för skador). Efter min fantastiska europresa, där en stadsvandring i Milano fick vristen att strejka igen, tog jag ny kontakt med ortopeden och han skickade remiss till en ny MRT. Detta för att kunna bedöma hur skadan ändrat sig.

 Här skulle en bild av årets MRT finnas men den har hamnat i cyberrymden. Får se om den dyker upp.

 Läkaren kunde se att det fortfarande var irriterat men att brosket såg bra ut. Det skadade området var något större än för ett år sedan. Det sa egentligen ingenting eftersom vi inte vet hur det varit däremellan. 

 Jag fick tre punkter förhålla mig till:

1. Fortsätt springa, så mycket du vill.

2. Spela mindre tennis.

3. Ingen shopping, dvs gå på stan.

 Inga direkta förbud men heller ingen åtgärd. Min läkare är specialist på fötter/fotskador och han gillar själv löpning. Även han springer diverse maraton i världen. Han vet såldes att löpförbud är det sista man vill ha om det går att undvika. Han förklarade förhållningspunkterna till att det är ju inte när jag springer jag har ont = inga skäl att inte fortsätta springa. Däremot när jag spelar tennis och går länge/långt, t ex på stan.

 Så skickar han mig på en ny MRT om ett år om problemen kvarstår. Nu har vi vristen under monitoring åtminstone. 

 Jag kommer fortsätta springa, spela lika mycket tennis och ta med en eller två kryckor, som avlastning, om jag ska vandra långt.

Telefonkö

 Alltså det slår nästan aldrig fel. Jag behövde ringa kundtjänst för att reda ut en prenumeration. Så hamnar jag i telefonkö och får info med jämna intervall "du är fortfarande placerad i kö och vi besvarar samtalem i turordning. Just nu är det många som ringer". Man blir också informerad att det går bra att fixa sina ärenden via nån hemsida och ev  deras chatt. (Egen tolkning:  om du inte orkar sitta i telefonkö och få det du vill ha fixat fixat, gör då ditt ärende själv på webben men räkna med att det tar ännu längre tid i och med att du måste logga in med uppgifter du inte har/kommer ihåg och att mailkorrespondens tar tid fram och tillbaka plus ev missförstånd via text.

 I denna telefonkö fick man ingen "kölapp" och visste inte när det var ens tur i ordningen... detta fast samtalen ju besvarades i turordning(!).

 Nåja, men det är inte aktuellt med websidan i detta fallet och medan jag väntar på min "tur" hinner jag bli lite toanödig. Då hade jag suttit i kö i ca 17 min. Jag tänkte att "nä, jag kan inte gå på toa nu för då blir det säkert min tur". Så jag sitter tålmodigt och väntar lite till, med allt vad det innebär när man är i stort behov av att få ut slaggprodukter ur kroppen. Till sist, efter ca 22 min, tänker jag: "ah, nä. Nu MÅSTE jag till toa!". Så jag tar med alla papper med nummer etc och går till toan. EXAKT som jag ska sätta mig: "Hej, välkommen till [XXs] kundtjänst du pratar med [NN]. Vad kan jag hjälpa dig med?"

 Är det inte konstigt?! Detta händer ofta och det spelar ingen roll om jag sitter i telfonkö fem minuter eller 50 min.

 Det är helt klart enklare när man får ett könummer, att man är placerad som nummer 238 eller 5 i kö. Då händer sådant här mer sällan, bara när man inte vet var i kön man är. Fast även med kölapp är det ovisst, då plats 238 kan rassla på rätt bra och plötsligt är det ens tur medan plats 5 tar evigheter.

En tisdag, en vanlig dag

 En tisdag i mitt sjuk(skrivn)a liv.

Okej, jag gick och la mig lite för sent typ 23:45. Men somna kunde jag inte. Det blev vid 0239 nånting, efter massiva hostattacker.

 Så ringde väckarklockan. Upp ur sängen vid 7 för att väcka sonen och få honom till skolan. Vi åt frukost tillsammans. När han lämnat för bussen kompletterade jag frukosten med nån smörgås. Detta framför tv. Jag tittade på en dokumentär...tills jag somnade 1030.

 Vaknade abrupt kl 1120 av att de ringde från sjukhuset. Vi bestämde tillsammans att skjuta på rituximabinfusionen jag slulle fått på torsdag. Inte pga resultatet av proverna förra veckan utan för att jag sedan dess blivit jätteförkyld.

 Sen fortsatte jag titta på dokumentären jag började se. Den var intressant men jag somnade ifrån den igen 1150. Den lilla "luren" blev två timmar.

 Kollade mailen och hade fått en kallelse till möte. Där fanns frågeställningar som behövde besvaras så förberedde det lite grann direkt, annars glömmer jag av det. Sen preppade jag för kvällens tennisträning med ungdomarna. Idag var det tennisfys på schemat. Före tennisen sprang jag 1,62 km och träffade då också mina vänner i spårer en kort stund. 

 Efter tennisen behövde jag handla bröd. Sagt och gjort sedan hem.

 Nu är klockan 2030 och jag är trött och redo att somna när som helst...om det inte vore för att jag ska duscha (som jag ännu inte orkat göra) samt fixa kvällsmat till mig och sonen. 

Hej vardag!

Hosta

   Första december (2025) tog jag prover för kommande behandling med rituximab. Aså kom en kallelse till den 29:e januari. 

 Den sensate tiden har jag dock haft en väldigt besvärande hosta. Ibland så jobbig att jag inte orkar hosta mer. 

 Jag vet inte riktigt när den började. Jag vill ju tro att det vet före nyår men jag har inget minne av min hosta, eller situationer där jag skulle hostat.

 Det enda jag vet med säkerhet är att jag googlade "hur länge håller vaccination mot lunginflammation" den 2:a januari. Det kan jag nämligen se i min sökhistorik i webbläsaren. Jag tänker att om man inte hostat ett tag gör man inte den sortens sökning utan kanske mer i stil "hosta", "vad göra åt hosta" osv. Därför tror jag att jag besvären började i mellandagarna.

 Räknar man baklänges från idag till nyårsafton blir det 22 dagar, dvs 3 veckor, men som jag sa det är nog lite längre. 

 Jag kontaktade därför neurologen, där jag får min bromsmedicin, och berättade om min hosta och frågade om det fortfarande är lämpligt med bromsmedicinen nästa vecka. Att få infusion under pågående infektion är nämligen högst olämpligt. Jag fick ordination att ta nya blodprover. Så det har jag gjort idag.

 Nu invänta svar på proverna och vad neurologen tycker är lämpligt angående broms.

 Måste ju erkänna att jag är lite nyfiken på varför jag har denna långdragna skitslemhosta. Alltså, är det bara en elak förkylning eller något annat? Men det var inte för att utreda hostan jag kontaktade neurologen egentligen. Vore iaf bra om jag blev frisk från den.

Tennisseriehelg på hemmaplan

 Denna helg har både min son och jag spelat seriematch i STL (Svenska Tennisligan). 

 Sonen spelade 1:a singel i sitt lag om fyra (två singlar och en dubbel) och gjorde det på ett imponerande sätt. Han låg under första set med 2-5 men lyckades vinna tre raka gem till 5-5. Setet gick till tiebreak där han tyvärr förlorade med 6-8.

 Så ett andra set där han verkligen inte dominerade matchen men ändå vann med imponerande 6-1. MYCKET starkt då det är mentalt jobbigt att förlora set i jämnt tiebreak. 

 Nu var det 1-1 i set och sista set (skiljset) spelas som ett supertiebreak. Det vill säga ett långt tiebreak till 10 poäng. (Fortfarande måste man vinna med två poängs marginal.) Supertiebreaket var jämt till 5-4. Då lyckades sonen skaffa övertag till 9-5. En fjuttig poäng till seger. Denna poäng var inte enkel men kom till slut vid 9-7, 10-7 och seger var ett faktum.

 Jag spelade 2:a singel och dubbel. I min singelmatch spelade jag riktigt bra tennis. Lugnt och kontrollerat. Kanske hade jag nytta av att jag numera tränar tre vänsterhänta tonåringar då min motståndare idag var vänsterhänt? Jag tog snabbt ledningen men slarvade bort mig till 4-2-ledning. Lyckades ta mitt "insurance game" till 5-2 sen började eländet. Huxflux hade jag slarvat bort ledningen till 5-4. Tack och lov lyckades jag ta mig samman och första set slutade 6-4. Siffrorna ser jämnare ut än det var.

 I setvilan hade jag en kort allvarlig inre dialog. Läge att inte sjabbla bort detta.

 Motståndaren hade första servgemet även i andra set. Jag ångade på och tog en stabil 3-0-ledning som också blev 4-0. Någonstans lyckades jag förlora ett gem, kanske var det 4-1? Andra set skrevs till 6-1, vilket mer speglar matchen.

 Så var det lite ovisst vem som skulle spela dubbel av oss som spelat singel. Båda ville och båda kunde tänka sig att stå över. (Vi är tre i laget.) Till slut blev det jag. (Så jag står över nästa gång.)

 Med vetskapen att vi vunnit båda singlarna var tydligen mitt undermedvetna nöjd. Mitt spel i dubbeln var katastrofalt dåligt. Lika bra som jag spelade i singeln lika uselt spelade jag i dubbeln. Den matchen är redan glömd. Förlust 1-6, 2-6.

Ny ruta, Mini

 Idag fick jag min trasiga vindruta utbytt. Jag får ta det på min självrisk hos försäkringsbolager men fakturan skickas till verkstaden, som pajjade rutan. Noll kronor för mig. Bra!

Medan det fixades fick jag låna en lånebil. En Mini. Första gången jag kör en sådan och den var riktigt trevlig måste jag säga. Kändes stor och var pigg. Det var en elbil och automatväxlad. De sista gjorde att den var ovan att köra.

 Men Mini är ingen bil för mig just nu. När jag skulle hämta min bil så tog jag med mina tennisgrejer för jag skulle fortsätta till klubben. Min tennisväska får inte plats i bagaget, så den fick åka i passagerarsätet istället.

Förresten jag körde den där lilla bilen till shoppingområdet. Där köpte jag en sån där folierat skydd för rutan. Denna nya fina ruta ska skyddas mot isskrapan och annat skräp som trillar på bilen. Så får jag hålla tummarna att jag slipper förlupna stenar från andras bilar som ger mig stenskott på riktigt.

Bättre förr

Såg Grisen i säcken med min son häromveckan och fastnade för Cleas Eriksson fantastiska fundering/ "spaning"/ resonemang om fenomenet förr.

 Varför var allt bättre förr, när man blir lite äldre? Jo...

"Ju mer äldre man blir, ju(sic!) mer "förr" får man ju, som man kan tycka är bättre.
Till slut har man bara massa förr som man måste lära sig tycka om."
//Cleas Eriksson - Grisen i säcken 

En olycka kommer aldrig ensam

 Var på verkstaden i torsdags och lämnade in bilen för småfix; byte av torkare bak och limma en backspegel. När jag hämtade bilen upptäckte sonen den enorma sprickan på vindrutan.

 Skickade nästan omgående ett reklamationsmail till verkstaden. Enligt praxis och lag har de ansvar för bilen när den är där och det ska inte uppstå nya skador.

 I detta fall gå sprickan från kanten och upp vilket inte är typiskt för exv stenskott, snarare tryckförändring e dyl. Rutan var hel när jag lämnade bilen. Något annat hade jag definitivt sett och hört om det hänt om jag varit i bilen.

 Så idag var jag på bokad kontrollbesiktning. Parkeringsljuset, som kontrollpanelen "tjatat" på mig att kolla, hade jag fixat. Det var bara ett litet glapp. Alla lampor funkar (det har jag råkat slarva att kolla en annan gång och fick ombesiktning).

 Men vad jag inte visste var att en fjäder fram gått av, så därför fick bilen omgående körförbud. 

 Besiktningsmannen tyckte synd om mig för strax före hade jag berättat om vindrutan. Jag fick inte köra så han körde den till Mekonomen bredvid. Besiktningmannen sa sedan vänligt till Mekonomenkillarna att vara snäll mot mig för jag "behövde det".

 Man byter inte bara på en sida utan på båda sidor. Och så hjulinställning på det.

 När jag fick reda på kostnaden att laga kunde jag inte hålla tillbaka. 😪 Tårarna kom offentligt inför främlingar. 

 Så kollade han på sin dator igen och kunde ge lite rabatt på materialet iaf, knappa tusenlappen. Det gör skillnad även om det fortfarande äter upp hela min inkomst och lite till efter att hyra etc är betalt.

 Men jag behöver bilen. Värdesätter den högt. Även om den ruinerar mig så behöver jag "friheten".

 Köpstopp i mitt hushåll till och med på mat. Blir nån basvara, som mjölk etc, på sin höjd.

Verkstaden lagar och pajjar

 När jag körde till Milano pajjade min torkare på bakrutan. Så fort jag kom hem beställde jag tid på verkstaden för att laga den och be dem limma fast spegeln på backspegeln passagerarsidan. Två smågrejer som inte skulle bli så dyrt.

Idag när jag hämtade bilen var torkaren och  spegeln hela. Sen körde jag hem. När jag lite senare hämtade sonen såg han en gigantisk spricka på sin sida. Vi pratar typ 30 cm.

Skickade omgående ett reklamationsmail fast det var fredag kväll. Verkstaden förnekade i första mailet att de hade haft sönder rutan. De hänvisade mig att ta det till ARN. Jag "bestred" och menade att enligt konsumenträtten är verkstaden ansvarig för vård av bilen när den är där och "krävde" (fast bättre formulerat) att de skulle åtgärda rutan. Vindrutan var hel när jag lämnade bilen hos dem. I nästa mailsvar gav de med sig och sa att de betalar självrisken, citat 1500 kr slut citat, om bilen var försäkrad, vilken den tack och lov är. Jag replikerade att de minsann ska betala hela självrisken oavsett pris. Jag hade gjort efterforskning på försäkringsbolagets hemsida och sett att självrisken var 1800 kr. Så blev överenskommelsen. 

Efter helgdagarna ska jag boka tid för byte av ruta.

 Lärdomen av detta är att kolla upp fakta vad man har för rättigheter som konsument. Att granska första svaret man får  Det svar man får kan vara felaktigt för att företaget inte vill ta ansvar och förnatt slippa kostnaden. Fast det blir jobbigt ta ev konflikt och stå på dig om du har det juridiska på din sida.

Hemresa till Sverige

 Vaknade till vinterlandskap och det snöade fortfarande stora flingor. Lämnade ett "julkortslandskap" en kvart över åtta och sladdade nerför bergen. Ja, det var moddigt och halt. Motorbromsning ftw! Bilen hade jag tankat under gårdagen men toppade upp med några liter. Snabbt ärende på shoppingcentret och iväg.

Får tänka hemresan som ett maraton, dvs dela upp det i etapper. Drygt 1400km till Halland är annars mentalt jobbigt.

 I österrikiska bergen snöade det. I dalen snöblandat. Södra Tyskland hade pissigt väder, regn, snö, snöblandat regn om vart annat till strax söder om Würtzburg. Sedan var det uppehåll och torr väg.

 Att beta av/ "se fram emot ":

 Avtaget till A7

Slänga soppåsen :p

Ulm

Würtzburg

Fulda

Och så blev jag ofrivilligt omdirigerad mot Frankfurt pga olycka. Missade första chansen att vända. Andra chansen så körde jag vidare ut på landet. Är jag ändå ute och valsar på fel väg kan jag göra något av det. Så jag sökte upp en slumrande by och sprang min runda. Passade även på att tömma blåsan. Totalt blev omvägen 3mil.

 Sen mot:

Kassel

Göttingen

Hildesheim

Hanover

Hamburg. Här är det alltid kö upplever jag. I afton blev fyra filer till två in i tunneln. Då blir det köer. Från och med här drog jag också ner på hastigheten. Bränslet är dyrt i Tyskland och Danmark. Att köra långsamt tar ruskigt lång tid. Känns som om man aldrig kommer fram. Jag hade all tid i världen, dvs hade ingen tid att passa.Kanske räcker bränslet till Sverige? Det hade varit bra. (Skiljer 2 kr/l) 1,73. 

Flensburg 

 Och slingra sig in genom tullen mellan Tyskland och Danmark. Gick u.a.

Kolding 

 Lastbilschaufförerna blev tokiga och flashade flitigt med helljusen. De visste ju inte att jag körde långsamt för att jag hade brist på bränsle. Samtidigt som det stod skyltat att lastbilar inte fick köra om bilar. Sorry.

Odense.

Vartefter resan fortskred såg jag på gps:en att bränslet inte riktigt räckte över Öresundsbron. Inte ens när jag sänkte hastigheten mer så räckte det. Ville inte chansa och köra på ångorna. Det blev att stanna och tanka i Danmark (Åbenrå). Uppskattade att 4-5 liter borde räcka, men tankade endast två. Optimistiskt. I Danmark är bränslet inte heller billigt 13:19 DKK, vilket motsvarar runt 20 kr/l.

Köpenhamn

Nej, bränslet räcker inte över bron. Ner i tunneln går nog bra men inte stigningen som följer samt ta sig till en bensinmack. Fick trycka i mer i Köpenhamn/Kastrup. Tänkte mig en liter men pumpen pumpade snabbt så det blev två av bara farten. Kanske var bra med facit i hand.

Öresundsbron

 Vid 0230 var jag över vid svenska tullen. Senaste gångerna jag kört här har det varit tomt på tullare. Men inte nu på natten. Men de kanske bevakar mer på natten? Skurkarna kanske är mest igång då? Blev alltså kollad första gången på mycket länge. 

 Passaet tittade de inte på men det var frågor om vart jag skulle och var jag varit. Hur länge jag varit borta (hela bilen var ju full med grejer). Vad jag gjort på min resa? Tullaren kollade in i bilen på alla grejer och ville öppna bagaget. Det fick hon såklart. Inte oväntat var hon nyfiken på vad som fanns i lådorna i bagaget. Men det var ju bara tråkiga Kallax-hyllor från Ikea.

 Så nu var den cirkeln sluten. En polispatrull som kollade bagagetutrymmet i Tyskland, i början av min resa. Och en tullare som kollade bagaget, i Sverige, i slutet av min resa. Lådorna med vin såg hon nog inte. Men det var ändå laglig ranson, ty det var endast 25 flaskor vin... plus en burk öl och en flaska rom.

 Bränslet räckte typ precis till Emporia. Dieseln var dyrare än när jag åkte från Sverige, men hade likvärdigt pris som i Österrike (€1.533 resp. 16,89 kr)

 Räknade på medelförbruknigen genom Tyskland och Danmark (inkl. tankning i Danmark) och kom fram till imponerande 0,5 l/mil.

 Efter att ha fiskört hela Danmark, pga lite bränsle, blev det "plattan i mattan" till Halland. Eller iaf farthållare på 110.

 Lund

Landskrona 

Helsingborg

 Kändes som att det gick väldigt fort genom Skåne. Huxflux var jag vid Hallandsåsen.

 Etapp 1 slutade kl 0415, flera timmar än vanligt senare men skönt att äntligen vara  framme. In med det mest köldkänsliga, mat som behövde kylskåp, fuktiga löparkläder, min ombytesväska och mitt tennisrack. Sedan horisontalläge i ett uppvärmt rum.

 Inga polisincidenter på hemresan. Närmaste var att en dansk polis segla in på en pump bredvid när jag tankade i Danmark första gången och tullen. Nu väntar jag in alla ev. fortkörningsbotar jag fått i Europa pga missade fartkameror. 

 Imorgon kör jag resterande bit hem.

 Ska räkna på hur många mil jag kört denna europaresa. Timeline på google maps verkar räkna lite som den vill. Litar inte fullt på den. Den tyckte t ex att jag kört 843 km till Halland. Tripmätaren från jag tankade i Österrike står däremot på 1486 km (1369+117).

 Så kom jag på att jag fotade tripmätaren när jag skiftade däck inför resan. Fotade därför när jag kom hem till mitt hem och räknade ut att jag totalt har kört 8914 km. 

Ordförslag

  Man vet att man varit utomlands länge när de automatiska ordförslagen på mobilen  blir på tyska och engelska istf svenska. 🤪

Ex.

Autovermietung, automatisch istf automatiska 

Hotellen

 Under min 42 dagar långa resa bodde jag på hotell två gånger. Det var på de två planerade loppen. Första helgen och sista. Det visade sig vara perfekt planerat utan att veta det.

 I Amsterdam hade det blivit krångligt att bo på något annat sätt eftersom jag sprang två lopp och parkrun. Hotellet, som låg ute vid Schipol flygplats, hade rolig numrering av sina rum. Alla svarta siffror hängde "normalt", men alla i guld hängde på kreativa sätt.

De helger jag var iväg på parkrun etc så sov jag i bilen. Det var egentligen bara en av nätterna som var lite kall. Jag vaknade flera gånger och fick sätta igång dieselvärmaren. Alla andra nätter (åtta stycken) var utetemperaturen på omkring 8-10 grader, vilket gjorde att bilen invändigt inte blev så väldigt nedkyld.

 Sista helgen hade vintern slagit till och det var minusgrader om nätterna. Det var skönt att inte behöva bo i bilen då. Dessutom känns inte Milano som den bästa staden i världen att bo i bilen på. Hotellet var kombinerat med studentboende och hade festlig profil.

 Till och med reklamen för hotellet, som satt på stationen, var listig.

Christkindlmarkt

 Efter att ha städat det mesta i huset åkte jag så ner till stan. Det regnade ganska mycket. Jag var inte jättepigg på att gå i regent. Jag åkte till shoppingcentret istället. Där åt jag äntligen min wienerschnitzel. Att jag äter ute så mycket nu de sista dagarna beror på att jag inte vill ha fler kylvaror som jag måste frakta hem.

 Denna wienerschnitzel var varken av kalv eller gris utan kalkon. Till maten en lokal "brygd" i form av Almdudler. Det är läsk  ungefär som Pommac eller Champis, fast godare. Allt var mycket gott.

 Så passade jag på att handla sånt jag tycker om som inte finns hemma.

 Efter det åkte jag till marknaden. Martinimarknaden för några veckor sedan var ju mysig vid mörkrets inbrott. Christkindlmarkt är helt enkelt en julmarknad och den var en betydligt lugnare tillställning än Martinimarkt och det var mysigt.

 Marknadsstånd sålde hantverk av olika slag. Inte ett enda tomte men desto fler änglar och några julkrubbor.

 Inte heller några lotterier eller "krimskrams" på denna marknad heller och jag tyckte att hantverken över lag höll hög klass. Även denna marknad bygde på samvaro. Man ska vara där med vänner och dricka gott och umgås. Jag var ensam, och det var inget framträdande eller andra "speltakel" så sent så jag gick runt ett varv och sedan körde jag hem och packade bilen.

 Bis nächstes mal!