Dag 3: Vilhelmina, Storuman, Renar, Arvidsjaur, Polcirkeln, Jokkmokk, Dundret

 (Bilder och filmer kommer senare och vartefter tid finns.)

21/6 2026 

 Välbehövlig sömn till 10. Låg och skrev gårdagens blogginllägg. Drog sedan vidare. Första stopp Vilhelmina.

 Stannade vid Vilhelmina kyrka. Fin gammal träkyrka från1800-tal. Prickade in kyrkkaffet och blev bjuden på bullar. Förutom knäckebrödet jag åt var det min frukost. Hamnade bredvid en man som också var från Blekinge, närmare bestämt Eriksboda utanför Ronneby. Han hade flyttat till Vilhelmina för 3 år sedan. Det var nån gammal dröm han hade som han förverkligade. Hans hustru bor däremot  kvar i Växjö, dit de flyttade tillsammans. 

 När jag var i färd med att lämna kyrkan kom jag i samspråk med ett trevligt par från Niece. Alltså de bodde i Niece på vintern och Sverige på sommaren. Nu är de på äventyr då de åker Indalsbanan (tåg) från norr till söder. Efter sommaren flyger de tillbaka till Frankrike.

 Der visade sig att de också hade planerat att se samevistet bredvid. Så vi hade sällskap. Kändes som att vara i alperna på väg upp, då det var brant vandring på en grusväg.

 Men så började det blåsa ordentligt, vädret slog alltså om. Jag tog snabbt beslutet att skynda mig ner till bilen för att slippa bli alltt för blöt. Med hoppsasteg nerför gick det snabbt. Regnet smattrade mot bilen och jag tyckte lite synd om de andra som blev strandade där uppe, utan regnkläder eller paraply, så jag körde upp. Hittade dem i Skogssamekåtan och frågade om de istället ville ha skjuts ner till t ex ett kafé tills deras tåg skulle gå åtskilliga timmar senare idag. (Margareta och Lars.)

 Mer trafik dagtid både bilar och lastbilar, men det jag såg mest av var husbilar och husvagnsekipage. Tyskland, Norge Italien, Frankrike

 Nästa anhalt Storuman, där jag egentligen skulle tillbringat natten. Kartan skvallrade om det inte fanns nåt särskilt att se. Verkligen kan överraska.

 Lite överraskning iaf. Hittade en skylt mot "Utsikten". Vägen var brant uppför och döpt efter Björn Ferry. Var ju tvungen att googla och han är visst från Stensele en "förort" till Storuman. Storslagen utsikt men ingen stor turistattraktion, just nu. Det fanns dock ett kafé på toppen. Vet inte hur välbesökt det är.

 Nästa mål var Arvidsjaur. Inga planerade stopp för sevärdheter dit, men det dyker ibland upp det man minst väntar sig. Och jag hade rätt i det.

 Först en rolig skylt; Aha.

 Blir mycket förvånad när man ser bilar parkerade i vvägrenen MOT färdriktningen. Man undrar ju genast om det hänt en olycka men nej. Det var bara fullt på gårdsplan. En samling män stod där och diskuterade något. Troligen INTE att det är olagligt att parkera mot färdriktningen i Sverige. (Däremot tillåtet i Norge och Danmark.)

 Vid Slagnäsforsens camping (Öster om Sorsele) var det än fler bilar parkerade på vägen. Dessa stod korrekt i färdriktningen varför man undrar: Vad hände här? Var ju bara tvungen att vända, parkera, gå in och titta.

 Fick kontakt med ett trevlig par med två yngre barn, vilka bodde just i Sorsele. De var där för att hjälpa till vid kalvmärkning. De letar ut vilken kalv som tillhör vilken vaja (hona) så sätter de en öronmärkning på den. Dessutom en stor nummerbricka så de ser vilka kalvar som blivit märkta. En renhane kallas förresten sarv, om den inte är kastrerad för då är det en härk. Blev genast nyfiken på ordet härke, som ju är ett nedsättande ord.

 Det grymtande lätet är renarna som signalerar till varandra typ "här är jag, håll dig till mig", mellan mor och kalv. Vanligtvis görs detta på natten när det är svalt. Men nu var det svalt dagtid. Tar många timmar. De i hängnet är bara en liten del (en bottn) av alla renar. Tusentals renar hos en ägare.

 Det lite klickande ljudet är renarnas leder när de springer/går.

 Det var några få i hängnet, de flesta väntade utanför. Barnen pratad om ålder och när de gick på dagis. Hörde att avdelningarna hette Haren och Ripan. Intressant ur perspektiv att det är helt annorlunda mot städer där avdelningar heter exv tussilgao eller regnbågen. Det är alltså kutym att ha namn med lokal anknytning.

 Två turister på MC kom förbi. De var från Slovenien och hade varit på Nordkap. De stannade av samma anledning som jag, alla bilar. De var påväg söderut och jag tipsade om Döda Fallet. Pratade också med ett franskt par, men deras engelska var knapphändig.

 Så var det dags för alla som väntade att hängnet, även barnen. Nu var det nämligen dags att fånga in kalvarna en och en för att bl a ta bort nummerbrickan som tidigare omsorgsfullt satts dit.

 När regnakuren kom avvek jag och styrde mot Arvidsjaur och då fick man vara varsam på renar vid vägen. Restaurangpersonalen vid den Thailändska paviljongen berättade att så länge renarna betar är allt lugnt. Betar de inte får man vara vaksam då renarna är virriga individer. Det blev tydligt under resan.

 Vet just inget om Arvidsjaur. Wiki lärde mig att testverksamhet för Europas bilindustri sker här vintertid. Två kända personer med anknytning till Arvidsjaur är Britta Borg och Nils van de Poel.

 Stanna tittade på kyrkan som också var trä. Nöjde mig med att cruisa igenom stan.

 Rastade på rastplats polcirkeln. Pratade lite med två trevliga tyskar. De hade varit på Nordkap och var nu påväg tillbaka till Bayern i sin " Wohnwagen"/campervan. Jag är så galet avundsjuk på de som har råd att äga en sådan.

  Stannade i Jokkmokk. Där sprang jag även dagens runda. Såg den ena kyrkan, vilken inte har gravplatser. Såg minst sagt konstigt ut för en sydbo, men normalt här där det är tjäle i marken stor del av året.

 Sprang förbi Jokkmokks nedlagda järnvägsstation. Det var skyltat till den men var sedan många år en privatbostad.

 Körde mot Gällivare och såg en skylt mot Dundrets toppstation. Klockan var strax efter midnatt och det var fortfarande ljust såklart, men jag var inte ensam om att vara där mitt i natten. Mötte fem bilar som körde ner. När jag skulle köra ner anlände en till bil.

 Hittade en hyfsat undangömd plats på nervägen där jag spenderade natten. Hade inte lust att campa på toppen som andra gjorde.

Dag 2: Parkrun, Indalsvägen, Thailand, Döda Fallet, Liftare, Älgmöte,

 20/6 2026

 Blev 5 timmas sömn, 3+2. Var så varmt att jag valde bort sovsäcken. Efter tre timmar var det däremot kyligt, då jag ju ligger hyfsat still och sover. Vaknade och kröp ner i sovsäcken och sov två timmar till.

När jag väcktes klockan 8 var det redan 24 grader varmt ute. 

 Klädde mig i löparkläder och begav mig till Boulognerskogen och det parkrun som startade för fem veckor sedan. Ett av resans många mål.
Parkrun:et kommer få ett eget inlägg.

 

 Hade inte bråttom. Så jag fikade i lugn och ro. Det var ju detta jag rest just hit för. Det fick ta den tid som behövdes. 

 Åter vid bilen optimerade jag min last lite, letade upp mina solglasögon och packade en duschväska samt chilla i bil i skuggan för skriva blogginlägg om  gårdagen.

 Hittade tennisklubb. Det var låst. Vänta en̈ stund  kollade bokningar på matchi = tomt. Ingen hade bokat idag (inom rimlig tid att ev vänta). Sökte duschalternativ bl a i någon annan stad, men matchi även där och obokade banor.

 Börja fixa med bilen och  då tvätta bort insekter från rutan. Då från ingenstans gick en kille in på klubben. "Håll dörren" ropade jag. Han hörde mig, höll några sek och gick in. Skit tänkte jag, men tänkte sedan han kan inte spela ensam det kommer nog någon mer så jag gick bort till dörren. Sen kom han faktiskt ut.
-Ska du spela?, frågade han.
-Jag önskar det, sa jag.
Han jobbade där och skulle röja sly. Jag sa att jag tänkte låna duschen och frågade om det var ok. Det var det.
Pratade lite mer med honom när jag var ren och tackade så mycket.

 

 Mellanlandade i en affär före jag körde norr ut. Struntade således att titta på Gävle. Det får bli en annan resa. Körde först mot Sundsvall för att där ta av inåt landet. Körde bl a på Inlandsvägen och Bävervägen.

 Målet var Bispgården/Utanede. I Bispgården finns nämligen en bensinmack som matchar mitt "bensinkort". Såg på bilens termometer att det var varmt ute, 30°c respektive behagliga 22,5°C inne i bilen.

 Noterade också att många fartkameror  är placerade långt ner i nerförsbackar.
När jag passerat Sundsvall och Timrå styrde jag inåt landet.

 Otroligt vackert stundtals, och stundtals var det mest rak väg och skog, kanske inte lika vackert. Eftersom syftet med resan är att se mer av inre delarna av Sverige så var tanken att stanna om jag såg något spännande. 

 Och det gjorde jag. Först stannade jag, gick tillbaka på bron, och tog ett landskapsfoto på Indalsälven.

 Det var ingen trängsel på vägen, jag var rätt ensam. Många mil senare såg jag en spännande skylt vid vägen. Bromsade in och svängde in på avtagavägen. Plötsligt var jag i Thailand. Väldigt likt faktiskt. 

 Hade inte tänkt stanna där så länge mer än se byggnaden men där fanns också ett thai-hak. Passade således på att äta. Bonus var de

sen visade de VM-matchen mellan Nederländerna och Sverige, där Sverige blev förnedrade med 5-1. Blev faktiskt väldigt trevligt då jag kom i samspråk med personal och andra. Speciellt intressant att prata med killen som har narkolepsi eftersom den medicin jag äter är just mot narkolepsi.

 Note to self: Ragundadalen.se

 När matchen var slut fortsatte jag till bensinmacken några kilometer bort.

 Nu var det dags att gasa på mot sovplatsen... trodde jag. En skylt med orden "Döda Fallet 9" fick mig otvivelaktigt att ta en omväg. Mycket värt omvägen kan jag meddela. En rätt intressant historia om bönder som ville leda om vattnet för att forsen bl a krossade timret. Över en natt sinade hela forsen och kallas nu Döda Fallet. Av parkeringen och bebyggelsen att döma är det en stor turistattraktion.

 Efter stoppet fortsatte min resa norr ut. Nu hade det börjat regna. Strax före halv midnatt såg jag plötsligt en man gåendes på vägkanten. Inget konstigt i det men han liftade (utan packning).

 Impulsiv som jag är stannade jag och frågade vart han skulle. Han var märkbart berusad. Han ville ha skjuts hem någon fjuttig kilometer. Trots att det egentligen inte fick plats någon mer, pga växterna, så löste jag det.

Väl vid hemmet satt vi i bilen en stund och pratade, fast jag egentligen behövde gasa på norr ut. Personen hette Johan och jobbade med åkeri, typ lastbilschaufför om jag fattade det rätt. Han var född 1989 och hadeen dottersomvar 12 år. Jag frågade om festen han varit på var kul. Så berättade han att han bara hade varit hos sina föräldrar och druckit "sponka". En trevlig man. Blev inbjuden att se hans hem, fylla vatten och se hans altanbygge, som jag på håll såg var under konstruktion. Vänligt och spännande, men jag avböjde inviten.

 På den fortsatte färden såg jag älgar vid TVÅ(!)  tillfällen. En stod mitt på vägen. En liten flash så stegade den iväg. Den andra stod vid ett räcke och vände när jag  kom. Han inte fota den andra.

 Klockan 2 på natten passerade jag en väns födelseort. Var tvungen att stanna och fota, så jag kunde visa henne det.

 Fann till slut en hyfsat undanskymd plats utanför Vilhelmina. Ännu en gång tacksam att jag impulsköpte myggnäten till bilfönstren. De mörklade också eftersom nu var det soluppgång sedan tre kvart.

 På grund av "thailand", VM-match, Döda Fallet och liftare hann jag inte längre före jag behövde sova. Hade behövt komma 1,5 timme längre norrut. Men jag kör om jag är för trött för det.

Dag 1: Skandinavienresa 2026

 19/6 2026

 I min planering av denna skandinavienresa hade jag planerat att köra ganska tidigt till mitt första resmål. Men så blev jag inbjuden till vänner att fira midsommar med dem och jag fick omplanera lite. Vänner prioriterar jag.

 Jag hade bestämt att börja min resa mellan klockan 21 och 22. Kan avslöja att vi hade så trevligt och hade så mycket att prata om att jag kom iväg sent i intervallet, dvs kl 22. Men det gjorde inget. Jag hade inget att passa förrän 0930.

 Så efter ett mycket trevligt midsommarfirande tog jag min fullpackade bil och körde norr ut. Första destination var Gävle.

 Det var en magisk kväll. Ljust hela tiden och jag såg nästan soluppgång på min midsommaraftonsresa. Insekterna smattrade mot rutan som om det regnade. I bilen hade jag sällskap iform av sonens tomatplantor och min mangoväxt.

 Resan till Gävle tog ju liiite längre tid än tänkt, eftersom jag tydligen glömt att ta bort "undvik motorväg" efter mitt senaste besök i Norge. Skit händer.

Vid midnatt, mellan Örebro och Fingerboda, hade polisen upprättat en nykterhetskontroll vid en rondell. Jag blev invinkad. Denna gång var jag inte nervös, så som t ex i Tyskland. 

 

De fråga vart jag skulle och vad det var för växter jag hade med mig. Inga konstigheter med blåskontrollen, den visade som väntat 0. Jag hade ju avstått från alkohol för att jag skulle köra.

 Annars bjöd natten på en rovfågel som flög  precis framför bilen. Ren tur att jag inte träffade den. En grävling e dyl. kilade över vägen. Och på ett ställe tyckte en liten harpalt det var bra att springa mitt i körfältet. Fick bromsa ordentligt.

Klockan en kvart före 03 och 34 mil senare var jag på min utsedda övernattningsplats i Forsbacka.

Odla - Varför jag inte vill bo i lägenhet del 7

 Varför jag inte vill bo i lägenhet del 7: 

 Odla

 Den enda plats jag har att odla på är min lilla balkong. Där ska också rymmas någonstans att sitta samt ett bord. 

 Jag ska på denna lilla yta kunna slafsa med jord när jag planterar och ha krukor, verktyg och grejer.

 Det säger sig självt att det blir trångt och smutsigt. Det går inte heller att odla det jag vill för det är inte möjligt och får inte plats. På balkonger växer inte heller fruktträd.

Allmänt oväsen - Varför jag inte vill bo i lägenhet del 6

 Varför jag inte vill bo i lägenhet del 6:

 Allmänt oväsen

 Eller varför jag inte borde bo i den här lägenheten. Jo, för den ligger precis bredvid en grundskola. På skolor finns skolgård och där leker barn. Inget ont i det om det inte var för att det låter som att 20 barn blir slagna samtidigt då de skriker i högan sky.

 Till det kommer att det spelas musik, högt så att alla ska höra, på en portabel högtalare. Musik är trevligt om man hör allt. Är man i en lägenhet filtreras mycket bort och kvar blir rytmen, inte ens basen hörs utan bara ett dåligt slammrande.

 Dessutom när det ska "ringas in" från rasten så verkar  lärare nuförtiden mest använda ilskna visselpipor. Var tog de mer vänliga klockorna vägen?

 Musikdelen är något bättre på vinterhalvåret då snö isolerar och de mer sällan drar ut elektroniken utomhus.

 Nu är det snart sommarlov och då kan jag sitta mer ostört på balkongen. 

Lite mer om parkrun Bregenz

 Hittade ett facebookinlägg med lite mer information om parkrun i Bregenz. Det betyder iaf att det är på gång. Rykten stämmer med andra ord. Lukas post är daterat februari. Klart att de i Innsbruck inte visste något om detta då (i november).

Det kommer,om de hittar en run director, vara i Hard lite sydväst om själva stan Bregenz. Jag vet inte exakt var. Frågade Lukas, eftersom han skrev att rutten/banan var klar. Har inte fått svar ännu.

Jag vet inte bansträckningen men jag har tittat på kartan och jag GISSAR att det blir något sånt här. En tvåvarvsbana ute vid Stedepark.

Dels för att det finns både parkering och kafé i nära anslutning till start/mål. Det är en enkel bana utan för många korsningar som kan skapa felspring. Och det faktum att det finns busshållplatser gör att turister, utan bil, kan ta sig dit. Återstår att se var och hur banan blir.

Så sjukt!

 Det var det sjukaste jag varit med om vad gäller framförhållning till lopp. 

 Göteborgsvarvet gick av stapeln i lördags, 23/5. Idag tisdag, tre(!) dagar senare, är alla platser till nästa års lopp slutsålt.

På facebook:

 Fick jag en plats?

 Jag hade egentligen inte råd att köpa starten denna månad men när det igår (25/5) kom ett mail om att 29 000 platser redan var sålda kände jag mig stressad att anmäla mig, samtidigt som jag ändå tänkte att det "bara" var drygt hälften av alla platser (29' av 55'). Men jag anmälde mig ändå. Betalningen gick igenom och jag har fått bekräftelse på anmälan. 

 Att jag en vecka före loppet kunde anmäla mig till ett slutsålt maraton, i höstas, var ju ingenting i jämförelse.  Där kunde de liksom ha vikta platser för turister/utlänningar. Det är i alla fall min teori.

Nytt parkrun i Österrike

 På dagens parkrun i Billdalsparken mötte jag två trevliga norska tjejer som jag mötte redan förra veckan på Greveskogen parkrun i Norge. Jag pratade inte så mycket med dem då men desto mer idag.

 Den ena av dem bodde sedan 20 år i Wien. Jag frågade vilka av de Österrikiska parkrun hon gjort. Det var inte så många eftersom det är långt att åka. Jag förstår precis. Sen sa hon något som gjorde mig VÄLDIGT glad. Och jag hoppas hon har rätt. Hon sa att det ska starta ett parkrun i Bregenz.  😍

Det närmaste parkrunet, räknat från där jag brukar hålla till, i Österrike tar tre timmar att åka till med bil. Att köra till Bregenz tar max 45 minuter. En signifikant skillnad i tid.

Det finns just nu parkrun som ligger närmare än tre timmar med bil, de ligger dock i Tyskland. Det närmaste är ca 1,5 timme bort och det andra 2 timmar, om man kör via Schweiz OCH har motorvägsvignette där.

Att ha ett parkrun i Bregenz är ur min synvinkel jättebra.

Jag är hemskt nyfiken på mer info om detta. Var ska det vara i staden? När startar det? När kan jag åka ner och springa det?

Parkering - Varför jag inte vill bo i lägenhet del 5

 Varför jag inte vill bo i lägenhet del 5:

 Parkering.

 Jag har ingen egen parkeringsplats. Det betyder att jag parkerar där det finns plats. Har jag tur får jag plats på föreningens hyrda platser, har jag mindre tur hittar jag plats på gatan och har jag riktig otur så finns det ingen parkeringsplats alls i närheten av bostaden, då blir det en bit att gå och jag får då släpa mina grejer en bit. På sen kväll är det svårast att hitta plats.

 Att parkera på olika platser varje gång är inte optimalt. Ofta kommer jag inte ihåg var jag ställt bilen, eftersom det blir på olika platser varje gång jag varit ute och kört. Jag som ibland till och med har problem att komma ihåg var jag parkerat när jag bara varit på storköpet.

 Att jag inte har garage är också synd, fast det hade jag egentligen inte på min förra adress heller, så saknade av den är mindre. Men visst hade det varit bra. Då kunde jag ha mina däck där istället för nere i Skåne, 37 mil bort.

Det positiva ändå är att föreningen, trots parkeringsbolagens påtryckning, står fast i att INTE ha ett parkeringsbolag, som äskar pengar, att "ta hand om" parkeringsytorna.

Hemresa i natten

 17-18 maj 

 Man får vara uppmärksam när man kör hem på natten. Det rör sig många vilda djur ute, inte bara i skymningen. Dessa djur såg jag i denna ordning, på resan hem: Rådjur åt något i diket, en liten mus sprang över vägen, en räv vid vägkanten, en grävling sprang över vägen, ett till rådjur som stod mitt på vägen i ett samhälle, en svart katt sprang över vägen, ett tredje rådjur korsade vägen en hare vid vägkanten, två melerade katter hade möte på vägen i ett samhälle, en räv sprang in i skogen strax före jag var hemma.

Tønsberg, Drøbak

(Bilder kommer senare)

 Efter Greveskogen parkrun fika och en skön dusch åkte jag för att titta på tornet, Tunsbergshus.

 Tunsbergshus ligger på Slottsfjellet. På svenska wiki står att svenskarna brände ner det och därefter blev ruiner. Det stod det däremot inte på norska wiki. Men på en officiell skylt vid tornet stod det att det var så, så det är nog sant.

 Gick sen en sväng genom city och hittade den gamla vikingabåten. Killen jag fick skjuts av till och från kafét rekommenderade.att se den så det var roligt att hitta det utan att leta.

 Hittade också ett enormt shoppingcenter (i klass med Mall of Scandinavia eller Emporia vad avser antal butiker.) Imponerande i en så liten stad.

Avslutade kvällen med att besöka Drøbak. Det regnade där som i Drammen, så jag blev kvar i bilen. Verkar dock vara en mysig liten stad så jag får återvända och bl a se Oscarsborg på en ö där.

Övernattning närmare Oslo för att kunna se och vara med på nationaldagsfirandet.

Premiär Gävle parkrun

  Idag hade Boulognerskogen parkrun i Gävle sitt första event. Jag är i Norge så jag kunde inte vara med.

Toaletter

 Måste berömma norrmännen för deras toaletter.

 De två allmänna jag besökt, en på en infartsparkering/friluftsområde och en vid en nationalpark, har båda varit i utmärkt bra skick. Rena, fräscha och med toalettpapper. Dessutom är de uppvärmda samt har både varmt och kallt vatten i kranen. 

 Att de just haft varmt vatten har varit min räddning i brist på duschmöjlighet. Med hjälp av tvättlappar har jag ändå kunnat tvätta av min kropp och efteråt har det känts som jag duschat. Det är bara håret som är lite eftersatt. Men det är ingen kris. I skrivande stund har det bara gått två dagar på min roadtrip.

Småvägar i Norge.

 På min Norgeresa ställde jag in min gps på att undvika bompeng (vägtull) och motorväg.

 Känns precis som i Österrike. Slingriga vägar bredvid motorväen, härs och tvärs under och över densamma. Ännu mer likt i och med bergen, då man kör både uppför och nerför.

 Fina vägar. Och otroligt vackert längs Oslofjorden.

 Det tar förvisso längre tid att köra småvägar men man får se något. Motorvägar är i allmänhet inte roliga och ganska tråkiga, men de går snabbt.

 Vad mer kan jag säga om trafiken i Norge?! De är otroligt glada i farthinder. Om Italien hade många rondeller så är fartgupp Norges signum. Till deras försvar är många fartgupp (inte alla) "behagliga" att köra över. Man måste sänka farten men det blir liksom en böljande överfart, att jämföra med guppandet som blir i Sverige. Men de är många. Vartenda övergångställe och ett gäng till.

Russebuss, Drammen och Verdens ende

 (Bilder och film kommer senare.)

 Det var regn och hagel på förmiddagen, så jag var kvar i bilen ganska länge. Fanns ingen anledning att stressa heller.

 På parkeringen fanns en "Russbuss" som delade med sig av mycket bas till omgivningen. Blev nyfiken och gick bort och snacka med dem för att ta reda på mer om fenomenet. Dem i det här sammanhanget är ungdomar som festar. 

 En Russbuss är en buss med avgångselever på gymnasiet. En grupp går ihop och köper en buss de sedan målar, pimpar och fixar med för att kunna åka runt hela nätterna och festa (läs: göra oväsen).

 Hela grejen med detta är lite kontroversiellt, har jag förstått, eftersom det dyrt. Det blir med andra ord en slags klassfråga. Men det har en lång tradition i Osloregionen och det anordnas stora träffar där massa Russebussar samlas och ungdomarna festar ihop... och byter(?) Russekort med varandra. I alla fall delar de ut sina kort till barn... och andra som vill ha, på stan.

 Jag snappade åt mig några för att närmare kunna se vad det var. Zooma in och läs på dem. Av integritetsskäl har jag pixlat deras namn. De har ju inte bett om att hamna på internet. 

 Dessa kallade sig för Discomaniac, och hade åkte ända från Trøndheim. Där är traditionen med Russebuss inte lika gammal som i Oslo, så det åkte hit nu när det var långhelg, 17:e maj och Russebuss-träff.

 Deras busschaufför var svensk, sa de.  Före jag avlägsnade mig pratade jag med honom. Det blev längre tid än tänkt då han var trevlig och pratglad. Visade sig vara en 24-årig yngling från Jönköping.  I grunden bonde men tyckte detta var kul att göra. Han berättade att bara högtalarna i bussen vat värde över en miljon NOK.

  Sen körde jag till Drammen. Hittade ett stort shoppingcenter, Liertoppen senter. Stannade till för att hitta mig en norsk flagga till 17:e maj. Blev också lite Harryshopping. Lite omvänt att handla massa i Norge när det är så dyrt. Jag har nog berättat om det tidigare men anledningen är att Sverige i te längre saluför kokbar chokladpudding. Det enda som finns är kallvispad och då blir det inte pudding, hur mycket man än vill, det blir bara mousse. 

 Regnet öste ner när jag anlände Drammen. Det fick bli som Salzburg, en liten runda med bilen. Orkade inte ta mig till centrum men körde på må få. Då hittade jag Spiralen.

 Väl uppe sken solen igen. Filmade på vägen  ner. Ser ut som jag kör fort men det är max 30-40 km/h.

 Sen  hade jag Verdens enda som mål. Vacker väg med fjorden som sällskap på högra sidan. Väl framme tog jag dagens löprunda på härliga klippor. 

 Snabb tvagning på toaletten. Läs mer om detta i nästa inlägg.

Satt i bilen en stund. Här i Världens ände (och Tønsberg) i Norge kan man lyssna på svensk radio.

  Inte allt för sent körde jag tillbaka till Tønsberg för kvällsmat (stormköket fick jobba) och övernattning.