Europeisk maratonserie

 Se där. Då fick man fler mål att sträva mot. En ny maratonserie är uppfunnen. 

 Med inspiration av Abbot World Marathon Majors Six Star har en europeisk variant skapats European Marathon Classics.

 Vilka lopp ingår i den? Just nu:

• Rome Marathon
• Vienna Marathon
• Madrid Marathon
• London Marathon
• Copenhagen Marathon
• Warsaw Marathon
• Lisbon Marathon
• Frankfurt Marathon
• 
  
  
  
  

 Av dessa har jag faktiskt redan sprungit Köpenhamn. Så ett s.k. e-coin har jag redan. :) 

 Lär bli billigare att resa och enklare att delta i jämfört med Six star där de generellt är svårt att få startbiljett. Bara nummerlappen till New York City Marathon kostade mig runt 7000 kr. Sen skulle man ju resa dit och bo också.

 Jag har två stjärnor i Abbot World Marathon Majors; New York och Berlin. Jag lär aldrig få fler stjärnor för det är för dyrt för mig nuförtiden. Jag måste prioritera hyra och mat och nöjen på närmare håll, sen finns inte mycket över. Kanske att jag unnar mig London Marathon isåfall, den ingår ju till och med i både Abbot World Marathon Majors och European Marathon Classics. 

Milan21 - race report

23/11 2025

-Före loppet-

 Detta skulle vara min resas tredje lopp, förutom parkrun varje lördag, Amsterdam 7,5k, Amsterdam Marathon och Milan21. Den som följt mig och min Europaresa vet att det blev två maraton däremellan, i Schweiz och Italien. Detta lopp anmälde jag mig till redan hemma i Sverige. Det blir en bra avslutning på min resa, tänkte jag. I Milano är det säkert inte så kallt såhär års, var också en tanke jag hade.

 Vädret slog om från höst till vintern över en natt i Europa, rent ut sagt. På socialmedier såg jag bilder på mycket snö i Skåne. Även här i Österrike gick det från barmark och en handfull plusgrader till minusgrader och vinter. Milano var inget undantag det var minuskallt men de hade inte snö. Inte riktigt vad jag hade räknat med hemma. Prognosen utlovade minusgrader och jag hade väntat mig några plusgrader i alla fall.

 Klädmässigt blev det alltså full mundering med vintertights och vinterjacka med långärmad under. Tidigare tankar om att kanske avsluta loppsäsongen med en Sub 2 las på is, både bildligt och bokstavligt talat. Nu var det mer fokus på upplevelse och överlevnad. Har aldrig sprungit långlopp i minusgrader förut.

 Nummerlappen hämtade jag på lördagen efter Milano Nord parkrun. Då hämtade jag också nummerlapp åt en tjej, Marta, som inte kunde hämta sin. Hade kontakt med henne på facebook efter att hon efterlyst hjälp. Tydligen var det bara jag som erbjudit henne hjälp.

 Kontaktade Emanuele, han som jag sprang med på Verona Marathon, men han hade bestämt sig för att ta en DNS (Did Not Start). Det var lite trist, men han hade kanske inte återhämtat sig ordentligt efter maratonet?

 Av startbeviset och all info om loppet kunde jag aldrig utläsa i vilken startgrupp jag skulle starta. Däremot visste jag nummerlappsnummer. Enligt info så går starten 0845 troligen är det gemensam start även här, precis som i Verona. Det brukar lösa sig på plats.

-Loppdag- 

Milan21, ett halvmaraton med rocktema. De band jag filmade finns i slutet av detta blogginlägg 

 Astidig morgon, som alla andra lopp på kontinenten, och kallt deluxe, -3°C. Tåget in till city gick ju bara två gånger i timmen, som jag redan skrivit i rapporten från Milano Nord Parkrun, och jag skulle ju möta upp Marta, tjejen som inte kunde hämta sin på lördagen. Jag var utanför startområdet redan kl. 0730. Väntade på Marta i ett kyligt gathörn drygt 40 min. Många löpare som anlände log åt mina flaggor och jag log tillbaka. 

Väntan på tåg in till centrala Milano.

Hittade avtalat gathörn.

 

 Marta kom och hon fick sin påse med nummerlapp etc. Jag fick en påse av henne som tack. I den fanns bl a Schweizisk ost,  choklad och Krowka, polskt godis.

 Så in i massan för att komma in på velodromstadion. Där skulle man lämna sin överdragspåse. Milaneser är bra på flaskhalsar. Det var astrångt både in och ut ur arenan.

Flaskhals in på Velodromo Vigorelli  (velodromstadion).

Flaskhals även ut ur stadion.

 -Loppet-

 Jag startade i sista startgruppen och vi behövde gå runt hela shoppingdistriktet. Efter att ha vandrat ca 2 km, i ett höstvackert Milano, så började väntan. En man  började prata med mig på knagglig svenska. Hans fru var visst från Sundsvall. 

 Det var massor med löpare i startfållan för även här var det gemensam start för de som skulle springa halvmaraton och de som nöjde sig med 10 km, som jag förutspådde.

 Väntade, väntade och väntade men inget hände. Fem minuter efter starten gått, som jag aldrig hörde eller la märke till, och det började röra på sig, men det var en bra bit till själva startlinjen.

 Elva minuter och 30 sekunder efter startskottet då började mitt lopp. Då korsade jag startlinjen.

 Det var många löpare eftersom det var löpare från två olika lopp/distanser. När banan delade sig var det fler som sprang 21,1 km än 10 km, iaf där jag var i fältet.

Skämttröja.

Förklaring till tröjan. 👇

Castello Sforzesco.

En trevlig dansk jag kom i samspråk med.

 Jag var inte helt bekväm med att springa på alla kullerstenar. Jag var rädd att min redan ömma fot, från gårdagens promenad, skulle få en snedsteg och sedan skulle loppet vara över. Jag tog det därför lugnare på dessa partier, någon gång gick jag även.

Porta Venezia.

Italien verkar gilla hårda träiga gröna bananer. De var exakt lika intetsägande här som i Verona. Jag gillar inte banan jättemycket men äter det för att få något i mig med lite mer substans. Det blir skvalpigt med enbart vätska. Men gröna bananer. Nej tack! Om möjligt ännu äckligare.

 Två tyskar hejade på mig, jag övergick till att prata tyska med dem. De ska springa Göteborgsvarvet i maj. Vi ses då! Välkomna!

 Vid 9 km kom vi till en lång raksträcka där vi mötte andra löpare. Kändes lite som Avenyn, fast vi slapp uppförslut.

Viale Luigi Majno.

 Jag var lagom klädd före start och löpning i skuggan. När jag sprang i solen var det däremot alldeles för varmt. Jag hade inte sett någon sol på prognosen och absolut inte räknat med att solen skulle värma en. Det enda jag kunde göra var att kavla upp ben och ärmar.

Museo di Storia Naturale

"Don Michelangelo Ambrosioni"

(Naturhistoriska museet).

Varmt i solen.

 Vid La Scala stannade jag och tog selfies. Kanske hundra meter senare såg jag två löparhandskar slängda vid vägkanten. De plockade jag med mig i fickan. En bra souvenir, som kommer till bra användning i vinter.

Jobbiga stenplattor för trasig vrist.

La Scala.

Jasmine Paolini en bra italiensk tennisspelerska.

 Jag tror att det var vid 15 km som farthållarna för 2:10 överraskande kom ikapp mig. De ville jag ha bakom mig. Såg nämligen i starten att de korsade startlinjen en bra bit före jag. Jag visste alltså med säkerhet att de startat före och att jag efter några kilometer passerat dem. Sprang de på 2:10 så skulle jag vara några minuter snabbare. Så jag tog mig samman och sprang med dem. Gissar på runt 8 km. Med 6 km kvar ökade jag farten något och drog sakta ifrån dem. Så skulle jag rätta till mina flaggor och då råkade jag bryta av den ena. Fick springa med den avbrutna i handen resten av loppet. I Köpenhamn tappade jag bort en men denna kan jag limma fast igen.

 Med 600 meter kvar gjorde jag en massiv tempoökning, som TNT lärt mig. Jag var ju redan 6 minuter för långsam för Sub2 men man kan ju avsluta bra ändå. Sista 100 m ökade jag ännu lite till och nådde 4:15 min/km. (Bytte från var femte till var tredje.) I mål på 2:06:48

Alla flaggor med i mål.

 Som tidigare sagts är de i Milano mästare på flaskhalsar, även efter målgång. Blev en massiv kö till medalj, vatten etc. Det tog 20 min att komma igenom, och då använde jag mina "armbågar", men då fick jag äntligen medaljen, lite förfriskningar och ett plastskynke som skydd för vind och kyla. Lite tråkigt att det var samma medalj för båda loppen. (Kollade med Kjell, från parkrun, som endast sprang 10 km.) Ändå häftigt att den var i samma stil som logotypen för kommande vinter-OS. 

Som jämförelse till medaljen. 

 När jag kom till bag-drop så bytte jag ändå till min NYRR poncho. Den är vadderad med fleece och skyddar bra mot vind och värmer lite. Den är SÅ bra! Såg fler som använde skydd de fått från andra lopp.

 Loppet var lite nischad på Rock n'Roll, där många liveband spelade. Jag hade dålig tajming med banden. Lite för ofta var bandet precis färdig med låten de just spelat och diskuterade nästa låt. Ibland hörde jag  endast slutklämmen på håll. Däremot kan jag avslöja att jag hörde Green Days American Idiot inte mindre än 3 ggr av olika band. Filmade två av dem, den tredje var efter målgång. Jag hade inte utrymme nog i mobilen att filma alla band.

 Såg på Garmins statistik att jag stod still (idle:a) 15 sekunder och gick i 8 min och 48 sekunder. En gång fotade jag mig vid La Scala, kan det ha tagit hela 15 sek, tror inte det.

Banprofil:

PS

 Måste varit konstigt för italienarna att läsa "elli" på min tröja. -elli är en ändelse för flera manliga individer. (-ello mask. sing.)

 

Milan21! Rock on!
🤘🏼
A chilly day for running half marathon. It was the same for all. At least it wasn't very windy. I choose not to run in shorts, which I saw many did.
🥶
Had perfect clothing in the shadow but  was too hot in the sun.
🙂😓
A lot of was cheering for the Swede, even some runners.
🇸🇪
I had issues running on the cobblestones mostly bc my unhealthy ancle.
🦶👎🏼
Heard Green Days American Idiot three times along the race. (Filmed twice.)
😆
Surprisingly many knew some swedish. I don't count the nordic people I met (Denmark and Sweden, met no Norwegians today.)
🇮🇹
#run #running #löpning #springa #laufen #runstreak #runeveryday #springavarjedag #täglichlaufen #jedentaglaufen #havefun #milano #milan #italy #halfmarathon #halvmaraton #finisher #medal #medalj #medallie #milan21 #fyp #followyourpassion 

Milano Nord Parkrun, Italien - race report

22/11 2025  2.0

 Avgångarna för tåg in till centrum gick två gånger i timmen. Behövde dessutom göra ett byta viket gjorde att det blev en tidig morgon. Hann iaf ta en yoghurt och juice i frukosten och tog med mig en banan, giffel och några kakor.

 Byte från tåg till Metro gick mycket smidigt. Hade inte väntat mig det. På metron kom en man som var löparklädd och satte sig bredvid, fast på andra sidan gången. När vi gick av frågade han på engelska om jag skulle till parkrun. Jag gick av efter honom från tunnelbanan och såg att det på ryggen  stod "Ledare", ganska litet men ändå så jag såg. Istället för att svara på frågan sa jag på svenska: Det står ledare på ryggen, är du från Sverige? Jo minsann, från Marathongruppen och är här på konferens och han hette Kjell.

 Ett bra sällskap att hitta rätt med. Och tidiga var vi, kom till och med före arrangörerna. (Inte ovanligt för mig iof.)

 I parken fanns en betaltoa. Kostade 10 cent att använda. Humant pris. Men toan var mysko. Dörren ville inte stänga sig. Så fort jag rörde mig öppnades dörren. Till slut tröttnade jag och tog jag jackan som ridå och det jag skulle göra det gjorde jag snabbt. Utan förvarning började toan plötsligt spola av sig självt och strax efter spruta vatten på golv etc. Den gjorde rent före jag var färdig. Eller så tyckte den att inte var någon därinne, pga dörren. Nåja, snabb utrymning för att inte bli superblöt. 

 Vart efter samlades fler och fler. Cirka kvart i nio var det briefing på brittisk engelska. Hon hade bott i Italien i 20 år men var från UK nånstans, som många andra som brinner för parkrun. 

 Hon berättade att detta var Italiens största parkrun som brukar samla 2-300 italienare, men idag var det kyligt så de var troligen hellre kvar i sängen.

 Genomgång av volontärer där Antonio stod ute på banan. Kjell hade en milstone då han gjorde sitt 25:e lopp idag. Två var förstagångslöpare och så var det massor turister. Vi två från Sverige, ett stort gäng polacker, ganska många från UK (både Scotland, England och Wales), någon från Irland, några från Tyskland och någon från Sydafrika.

 Banan bestod av två varv i parken. Efter raksträckan kom "the mountain". En stigning helt enkelt. Och när vi hade återhämtat oss från bergets trauma så var det platt igen, sas det till oss. När ni kommer tillbaka hit har ni gjort ett varv "and some will cheer and shout die! die! die! [dai! dai! dai!] Well ... they don't want you to die, that's italian for come on." Sist berättade hon att ett stort gäng polacker hade med sig och skänkt sötsaker.

 Nu hade vi stort sett alla förstått vad som gäller och blev lite otåliga. Då skulle allt bara berättas på italienska också. Så gick vi till startlinjen och det skulle informeras om något mer, vilket jag inte hörde något av.

 Så plötsligt lite oväntat började alla framför springa. 

 Jag fotade bara på första varvet, det brukar bli så. Allt är nytt, sen kan man koncentrera sig på att springa. 

"Berget" som skulle "bestigas" två gånger.

 Det var väldigt vackert i parken med strålningsdimma och solen som faktiskt tittade fram. Dock fick man parera för stora vattenpölar så pass att man fick springa en bit ut på gräset. 

 Jag höll högt tempo, drogs liksom med av de andra. 

 Vid varvningen var det bra pepp, jag fick ny energi till andra varvet, men vid 4 km blev jag påtagligt trött (som alltid). Hade dock pannben att inte börja gå.

Med 600 meter kvar sprang jag om de tre som var tailwalker. 

 Målfållan var snitslad så man direkt köade till skanningen av tokens. Smart när det är  så många deltagare.

 Sen fika. Jag drack inte Prosecco men jag såg andra som gjorde det. 

 Sen promenerade jag till nummerlappsutdelningen/expot för det halvaraton jag skulle springa dagen efter.

  Milano Nord, check! Italy's biggest parkrun.
🇮🇹
Very chilly outside but got warm by the nice hostes. 🤗
Had to dodge some water puddles and conquer their "mountain" (increasing 4 m) twice since it is a two lap course.
💧⛰️
At the metro heading for Milano Nord Parco I met Kjell who works for Marathongruppen. It was a coincidence but very nice.
🙂
I didn't drink any Prosecco but other did.
🥂
⏱️✅️
Event no. 399
Finished in place 84 of 230 runners. No. 9 in my gender and 1st in my age category. Age-grading 64.56%.
Time: 25:21
🙂
61 Parkrun in total, 2nd in Italy and 1st at Milano Nord.
Made lots of achievments when finishing.
🙂
#run #running #löpning #springa #laufen #runstreak #runeveryday #springavarjedag #täglichlaufen #jedentaglaufen #parkrun #runparkrun #havefun #noonecomeslast #noonecomeslastatparkrun  #ingenkommersist  #runhappy #parkrunhappy #trevisoparkrun #milanonord #milanonordparkrun  #milano #italy #parkruntourism #parkruntourist #parkrunfamil