Visar inlägg med etikett Lakritztrollet Gillar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lakritztrollet Gillar. Visa alla inlägg

22 juli 2026

Sveriges 16:e parkrun

  När jag sprang Boulognerskogen parkrun tidigare i sommar fick jag reda på att det ska startad ett nytt parkrun i Falun.  (Jag har glömt bort att skriva om det här.) Det blir Sveriges 16:e parkrun. 

 Den 16/8 är det provlöpning av banan och den 29/8 är premiärloppet av Kålgården parkrun i Falun.





5 juli 2026

Dag 17: Tampere/Tammerfors, (Turku/Åbo)

5/7 2026

Sov i Nokia, utanför Tampere/Tammerfors... eller iaf på en udde i direkt anslutning.

Tampere/Tammerfors är Finlands tredje största stad efter Helsinki/Helsingfors och Espoo/Esbo. Invånarantalet är runt 250 000.

Gps:en och jag är inte vänner idag. Skulle hitta en sevärdhet och först låter den mig snurra i ett bostadsområde i Nokia. Sen får jag göra samma sak i Pispala i Tampere. Jag körde förbi dit jag skulle flera gånger fast på fel vägar.

Stannar i ett industriområde för att verkligen kolla adressen. När jag kommer rätt finns inte ett enda spår på det jag vill se.

Det ska finnas en gammal timmertunnel, som aldrig togs i bruk. Anledningen till att den inte användes var att när den var färdig var den föråldrad och man löste logistiken på annat sätt. För tillfället är tunneln stängd men det finns renoveringsplaner eftersom den var en uppskattad cykel- och gångväg.

Trägen vinner. Men jag behövde vara lite olaglig, fast det visste jag inte när jag körde in, för det stod inget om att man inte fick köra där (skylten var vänd). Det var först när jag körde tillbaka jag såg att jag inte fick köra tillbaka. Tack då. Fast i Finland. X)

Så följde jag gpse:en mot nästa mål. Jag har sparat de sevärdheter jag vill se i google maps. Men att ha den som gps är allt annat än bra. Den tar mig på omvägar och ville nyligen att jag skulle köra mot enkelriktat och ut på typ motorväg. Det är tur att jag läser skyltar och är med i trafiken. Som jag skrev google gps:en är inte min vän (idag).

Hamnade till slut i Finlayson. Ett fabriksområde likt industrlandskapet i Norrköping. Finlayson & Co var ett stort textilföretag i början av 1900-talet. Idag är det museum, butiker och företagslokaler på området.

Jag tittade på ett arbetarmuseum. Fanns bl a en utställning om Kalle Kaihari som tydligen var betydelsefull för staden.

Fanns mycket intressant att se och läsa. Till skillnad från flygmuseet fanns alla skyltar även på engelska här.
Hittade stora ångmaskiner från Schweiz också. Den ena hette Helene, den andra Marie.

I närheten av Finlaysonområdet finns domkyrkan. Den var spännande med en ringmur runt. Kyrkan har väldigt vackra glasfönster. Är du i Tampere/Tammerfors planera in ett besök där. Satt länge i kyrkan. Inte för att kontemplera men för att jag hittade ett vägguttag och kunde snabbladda min telefon. 

Parkering till tornet var även till nöjesfältet €18. Stannade därför inte. Tog en bild på tornet och körde vidare mot ett annat torn på en höjd, Pyynikki utsiktstorn. Säkert bra utsikt från det tornet, men det började ösregna så jag sparade mina €3.

I Finland finns trafikljus för cyklister i deras ögonhöjd. 

Före jag lämnade Tampere/Tammerfors ville jag springa deras parkrunbana som dagens löprunda. Men det regnade så förfärligt. Jag satt i bilen en god stund tills det stillat sig lite åtminstone. Springa i regn är inget problem egentligen. Problemet är att det blir så fuktigt i bilen med alla blöta kläder.

Men jag sprang. Sen körde jag till Turku/Åbo. Började med att äta på Hesburger.  Enkom för att jag tyckte det var gott och att det inte finns hemma. Efter det pantade jag alla burkar och flaskor jag samlat på mig när jag köpt dryck. För en del av pengarna köpte jag en lakritsglass. Samma sort jag köpte första gången jag besökte Turku/Åbo...och i samma butik. Den är för övrigt öppen dygnet runt. Der tycker jag är häftigt. Det borde vi ha i Sverige också.

Mot Naantali/Nådendal.

Infarten till ställplatsen jag sett på kartan var blockerad av stenar. Tittade ut en ny. Där var jag inte ensam. Första gången jag "campar" på en plats med andra. Pratade lite med en finsk tjej på kvällskvisten. De skulle till Åland med sin husvagn.

Färjeterminalen ligger 1 minut bort. Imorgon åker jag färjan hem till Sverige.



1 juli 2026

Dag 13: Helsinki/Helsingfors

1/7 2026

 Det var lugnt och fridfullt på ställplatsen i Espoo/Esbo.

 Inleder den nya månaden med att besöka en huvudstad jag aldrig tidigare besökt. Helsingfors har runt 650 000 invånare tillsammans med angränsade Espoo/Esbo (som är andra största) har de knappt en miljon invånare.

 Liksom många större städer var den krånglig att köra i, med vägbyggen, konstigt vägnät, spårvagn etc. Jag siktade ju iof på en gatuparkering med billigare taxa än den mitt i centrum och jag kom såklart fel till en början, men redde ut det utan missöden. €2 per timme gör att jag kan parkera dubbelt så lång tid mot €4/tim.
Promenerade de 2 km till mitt i city. Tittade jag i skyltfönster så såg jag bara frisörstudios. Måste hamnat i frisörsiatriktet.

I Finlands huvudstad har de robotar som kör hem din mat.

 Mitt i stan en konstinstallation kallad "Dansbana". Den var avstängd för dagen.

 Traskade visare i staden och hittade järnvägsstationen. Såna byggnader är alltid speciella.

 Gick vidare och kom slumpartat tillen byggnad jag gärna ville se nämligen Oodi. Oodi är stadens bibliotek. Namnet kommer från en utlyst namntävling. Fantastisk byggnad. Genomtänkt och vacker. Hit vill man komma. Här vill man tillbringa tid. Det fanns kafé, restaurang, skaparverkstad med allsköns saker man kunde göra; textiltryck, sömnad, vanligt tryck, vinylskärning (klistermärke), musik med mera.

 Dags att ta sig tillbaka till bilen. En annan väg för att se mer. Så var det en snygg funtionell cykel- och  promenadtunnel under järnvägen.  Det går att bygga snyggt och funktionellt (och under) om man vill.

 Hittade också den mäktiga katedralen.

 Hamnade i hamnen. Där var det matmarknad. Jag var inte sugen på mat så jag hittade en affär och köpte mig en glass. Denna gång exotisk hjortronglass. Har aldrig sett hjortronglass som styckglass förut.

 En lite kul skylt till parkeringshuset Skillnaden.
Hörde inga utryckningsfordon, varken ambulans, brandkår eller polis. Jag har sett både ambulanser och polier men ingen under utryckning. I stora städer är det inte ovanligt att man hör när det ekar mellan husen. Men nej  inget sådant har jag hört.

 Satte mig i bilen och visste interiktigt vart jag skulle ta vägen. Före jag lämnar staden vill jag springa. Kom på att göra ett freedom parkrun och tog mig till startplatsen av Tokinranta parkrun.

 Ett freedom parkrun är när man springer
en parkrunbana på annan dag än lördag kl 0930.

 Sen körde jag mot Porvoo/Borgå. Första platsen tjejen i Turku/Åbo tipsade mig om. Vackra gamla trähus precis som hon sa.

 Så behövde jag tanka. Jag vet att bränslepriset sänktes massor i Sverige idag. Därför var det lite smärtsamt att tanka för €1,95 (ca 21,5 kr). Men jag får tänka att dett var ett "normalpris" hemma förut. Och det är iaf billigare än när sossarna regerar tillsammas med miljöpartiet. F-n då hade bränslet hemma kostat 35-45 kr/liter pga reduktionsbestämmelser. Rösta INTE rött eller grönt!!!

 Gick in på macken för att kolla utbudet och passade på att gå på toa. Då såg jag det! De hade en sån där sidodusch som fungerar som bidé. Den kunde jag ju nyttja som dusch efter mitt svettiga freedom parkrun. Tänkt och gjort. Jag hämtade duschattiraljer och ombyte och gick in igen och började förbereda. Då såg jag vägguttaget. Varför tog jag inte med min snabbladdare med från bilen. Jag hade fjuttiga 30%. Packade ihop grejerna. Gick och hämtade laddaren och gick tillbaka in igen. Värt det alla dagar i veckan. Mobilen laddar relativt långsamt i bilen dessutom måste bilen gå på tomgång. Snabbladdning ftw (for the win).

 Onsdag idag. Jag tvättade mig ordentligt samt vättade håret senast i lördags så det var riktigt skönt att äntligen göra det igen. Min plan var annars att bada i nån sjö, utan att tvätta håret.

 Satte mig vid rastplatsen bord för att ladda färdigt mobilen. Så upptäckte jag att det fanns fanns gratis wifi så då var jag tvungen att uppdatera bloggen med bilder. Detta för att spara på mitt eget mobildata. Samtidigt visades Belgien-Senegal på en tv. Sneglade på den med ett halvt öga. När det började bli spännande verkade det som någon bytt kanal. Det var bara reklam tyckte jag eller om det var en film. Vet inte. Det var iaf inte fotboll.

26 maj 2026

Så sjukt!

 Det var det sjukaste jag varit med om vad gäller framförhållning till lopp. 

 Göteborgsvarvet gick av stapeln i lördags, 23/5. Idag tisdag, tre(!) dagar senare, är alla platser till nästa års lopp slutsålt.

På facebook:


 Fick jag en plats?
 Jag hade egentligen inte råd att köpa starten denna månad men när det igår (25/5) kom ett mail om att 29 000 platser redan var sålda kände jag mig stressad att anmäla mig, samtidigt som jag ändå tänkte att det "bara" var drygt hälften av alla platser (29' av 55'). Men jag anmälde mig ändå. Betalningen gick igenom och jag har fått bekräftelse på anmälan. 



 Att jag en vecka före loppet kunde anmäla mig till ett slutsålt maraton, i höstas, var ju ingenting i jämförelse.  Där kunde de liksom ha vikta platser för turister/utlänningar. Det är i alla fall min teori.

23 maj 2026

Nytt parkrun i Österrike

 På dagens parkrun i Billdalsparken mötte jag två trevliga norska tjejer som jag mötte redan förra veckan på Greveskogen parkrun i Norge. Jag pratade inte så mycket med dem då men desto mer idag.

 Den ena av dem bodde sedan 20 år i Wien. Jag frågade vilka av de Österrikiska parkrun hon gjort. Det var inte så många eftersom det är långt att åka. Jag förstår precis. Sen sa hon något som gjorde mig VÄLDIGT glad. Och jag hoppas hon har rätt. Hon sa att det ska starta ett parkrun i Bregenz.  😍

Det närmaste parkrunet, räknat från där jag brukar hålla till, i Österrike tar tre timmar att åka till med bil. Att köra till Bregenz tar max 45 minuter. En signifikant skillnad i tid.

Det finns just nu parkrun som ligger närmare än tre timmar med bil, de ligger dock i Tyskland. Det närmaste är ca 1,5 timme bort och det andra 2 timmar, om man kör via Schweiz OCH har motorvägsvignette där.

Att ha ett parkrun i Bregenz är ur min synvinkel jättebra.

Jag är hemskt nyfiken på mer info om detta. Var ska det vara i staden? När startar det? När kan jag åka ner och springa det?

15 maj 2026

Toaletter

 Måste berömma norrmännen för deras toaletter.

 De två allmänna jag besökt, en på en infartsparkering/friluftsområde och en vid en nationalpark, har båda varit i utmärkt bra skick. Rena, fräscha och med toalettpapper. Dessutom är de uppvärmda samt har både varmt och kallt vatten i kranen. 

 Att de just haft varmt vatten har varit min räddning i brist på duschmöjlighet. Med hjälp av tvättlappar har jag ändå kunnat tvätta av min kropp och efteråt har det känts som jag duschat. Det är bara håret som är lite eftersatt. Men det är ingen kris. I skrivande stund har det bara gått två dagar på min roadtrip.

18 februari 2026

Hostfri

  Min hosta har faktiskt blivit bättre. Detvtog lång tid innan den försvann men nu besvärar den mig inte längre. Den där resan till London gjorde gott.

14 februari 2026

Valentines parkrun, England, UK - race report

 14/2 -26 London 

 Eftersom Valentine's Day (Alla Hjärtans Dag) är på en lördag iår visste jag att just detta parkrun skulle bli välbesökt just denna dag.

 Senast jag sprang ett parkrun i London var det runt 500 deltagare och då var det en vanlig sketen lördag i augusti. Har sett på sociala medier att välbesökta parkrun, t ex Bushy park, har haft över 1000 deltagare. Hur många som skulle komma idag var svårt att förutspå, men jag var säker på att många skulle ta tillfället.

 Gick till Valentines Park i god tid för att kunna hinna mingla. Att hasta in i sista stund har aldrig varit min tekopp. 



 Morgonen var kylig men det var ändå plusrader. Solen sken föredömligt. Jag tog med en svensk flagga för att mina vänner lättare skulle se mig.


 Var på plats i parken ca 0820 och jag var inte först. Hittade direkt två tjejer som också fyllde år. Gratulerade såklart och stod och pratade en stund. Så kom en Alexander som kunde svenska. Han hade pluggat i Sverige. Han var ursprungligen från Ryssland men bodde sedan många år i Fulham.


 Briefingen, som de föredömligt gjorde två gånger pga många deltagare, var underhållande. De som kom i par ombads att vara säker på att lämna med samma partner. De hade också en teckenspråkstolk, något jag bara sett i volontärlistan att man kan volontera som.








Mannen ovan heter Alexander. Han kom fram till mig och berättade, på svenska, att han pluggat i Sverige. Han var från Ryssland med bodde i London. 

 Hittade också mina vänner Issy och Jonathan, de jag lärde känna på parkrun i Nederländerna. Nu gick tiden väldigt fort och jag missade starten lite grann där vi stod och pratade. Jag hade förberett klockan på löpning. På något magiskt sätt satte min klocka igång på startskottet. Verkar osannolikt men kanske att någon annans klocka styrde den just då?

 Det var mycket folk och alltså ganska trångt i starten, men funkade tills jag skulle ta ta ett foto och Bam! Det tog tvärstopp. Jag sprang in i en bänk och föll dubbelvikt över den. Från springandes till 0 på en splitsekund.  Tack och lov klarade jag mig med några få små sår på handen. Blev mest överraskad och överrumplad.

 Där det gick att springa i sin egen takt använde jag Alexander som pacer tills vi sprang och pratade med varandra istället. Så småningom kom också Jonathan ikapp. Han såg min flagga och "jagade" den.


 Valentines parkrun är en tvåvarvsbana i Valentines park. Ingen trängde sig eller knuffades trots mycket folk och en flaskhals vi passerade två gånger. Favoritdelen var när vi passerade tennisbanorna trots en 90-graderssväng just där.







 När jag efter två varv svängde runt huset och upp på målrakan blev det överraskande tvärstopp igen. Nu var det inget jag sprang in i utan kö (!) fram till målet. Då stod min klocka på 30:40 min. Det var bara att stanna i kön och ha trevligt med de runt omkring sig. Kön till målet var för mig 250 meter, men den blev snabbt mycket längre. Kön tog mig 11 min tills att korsade mållinjen. Sluttid 41 min. Men jag hann i mål före poletterna tog slut. Det var det många som inte gjorde.










 Efter målgång hittade Iain och Ann. De hade varit kloka och startat långt fram. Medan Ann hjälpte till att dela ut poletter stod jag i ytterligare en lång kö med Jonathan, denna gång till popup-skylten. Att missa foto med den vore tjänstefel.







 Jag pratade också lite kort med rundirection för dagen och andra trevlig volontärer.


 Issy hade bakat en god morotskaka hon bjöd på. Så passade Issy på att lägga något i min ryggsäck.


 Vi hade kommit lite olika i hur "färdiga" vi var med parkrun så vi bestämde att Issy, Jonathan och jag skulle sammanstråla med Iain och Ann på puben the Great Spoon i närheten. När vi fotat oss färdigt och tog oss bort hittade vi inte I och A. Vi beställde trots det mat. Efter en timme och vi fortfarande inte hade fått någon mat, gick. J frågade vad som (inte) händer. Det visade sig att det skulle ta ytterligare 45 min. Då annullerade vi vår beställning och gick. 

 Men jag hann träffa Iain en kort sväng iaf och han och Ann fick en nyckelring av mig. Issy och Jonathan fick också varsin. 

 Det tog till sena kvällen innan resultatet kom in. Helt otroliga 2333 deltagare. Wow! Det är rekorddeltagande i parkrun en vanlig lördag. Bushy park har de andra rekordet.



 På hotellrummet kollade jag också vad Issy lagt i min väska. Det visade sig vara ett födelsedagskort, så gulligt. Blev riktigt glad för det. Blev också glad för det sms jag fick av dottern. Less is more. Det stod enkom "Grattis"


 Och så åt jag donuts:en jag köpte under gårdagskvällen. De fick tjänstgöra som födelsedagstårta.



Lite annat från loppet: