Idag har jag gått på långpromenad och sett en guidad tur av stadens kulturarrangemang "
Vinterljus" (fd Novemberljus).
Linköpings Guideklubb hade visning av hela slingan denna kväll. Det var ett sextiotal personer som trotsade kylan och pulsade i snön. Jag, och definitivt min dotter, drog ner medelåldern rejält.
Installationerna iår var helt okej, den vackra "
Bling bling" fanns med även detta år. Bra tycker jag för det är nog min favorit.
Jag är beredd att gå turen igen, för det gick lite fort, på gott och ont. Gott för att vi slapp frysa när vi traskade på i bra tempo, ont för jag han inte riktigt fotografera.
När turen var slut fick vi beröm av guiden för att vi orkade gå hela i kylan och extra beröm fick hon med barnvagnen. :) Det var förövrigt många i gruppen som var imponerade över att jag orkade släpa med barn och vagn. De tyckte det var jobbigt att gå bara som det var.
Jag tackade såklart artigt, men ärligt så vill jag inte stanna hemma bara för att jag inte har någon barnvakt. Visst är det lite jobbigare att putta vagn i snömodd och uppförsbackar, än att bara gå själv rakt upp och ned, men det är också bra gratis motion.
Mitt barn är inget hinder för mig att hälsa på vänner kvällstid, träna fotboll eller andra event. Är den enda lösningen att hon måste följa med så tar jag med henne. Jag har till exempel inte missat en enda fotbollsträning sedan träningen satte igång igen, trots att jag varit gräsänka flera gånger då det varit träning. Men det finns ju såklart tillfällen då det är olämpligt eller omöjligt att ha med barn. Då får man prioritera bort det eller hitta en bra lösning.
(1).jpg)
