Dag 16: Parkrun, Jyväskylä, Flygmuseum i Tikkakoski

4/7 2026

Regnet smattrade mot bilen på kvällen, men hellre regn än kottar. Somnade gott ändå. Men kroppen visste att något var på gång för jag vaknade tre gånger och varje gång trodde jag hade försovit mig.

Upp tidigt för Mattilinniemi parkrun i Jyväskylä. Det var en platt bana och jag sprang fortare än jag trodde jag kunde efter två veckor i bil. Däremot var det ett blött parkrun då det ösregnade nästan hela loppet.

Mellan parkrun och parkrunfika gick jag till bilen för att snurra på parkeringsskivan. För trots att parkrunsidan sa att det var betalparkering fanns det några gratis i två timmar. Efter snurren och att jag tog med en torr tröja gick jag tillbaka.
Då hittade jag ett stort rött äpple på parkeringen. Den var tovad och förstås genomblöt. Den torkar. Fin souvenir.

Att ha sin regnjacka var bra packat. Har ju iof använt den varje dag i bilen, som insynsskydd och mot ljusa nätter. Så den var verkligen inte fel att ha med. Lärde mig ett nytt finskt ord: sade. (A:et uttalas som a:et i arm.) Det betyder regn.

Blev en icke-fika på hotellet för mig. Varm choklad gjord på vatten, som jag skulle göra själv ville jag inte betala för. Men fikat löste sig då en man får parkrunet ville fika med mig på stan. Han var nyfiken på hur man åker till Sverige bäst. (Han var från Nigeria men pluggade i Jyväskylä och behövde förnya sitt pass på ambassaden.)

Vi bestämde träff i hamnen men först behövde jag duscha.

Siktade som ofta på tennisklubben. Men icke. Såg inte ens ut att ha omklädningsrum. Fanns dock någon slags arena bredvid. Jo då, både gym, badminton, padel, hockey, innebandy och säkert mer. Jag sa hej till tjejen i receptionen och smet in. Helt omöjligt att lista ut vad som var omklädningsrum eller annat rum (typ städskrubb, maskinrum etc). Hittade ett stort tomt omklädningsrum som jag anektera en stund. Var visst för innebandylag eller golvboll, som översättningen gjordes till.

När jag duschat, fick jag se solen en kort stund.

Köpte glassfika och hade trevligt samtal med TY, som han kallas.

Snurrade lite i centrum. Regnade så hade inte jättelust att ut och traska. Ett stort bygge spärrade av stora delar av centrum och det fanns vägar man inte fick köra. Ganska mycket som hemma. Jyväskylä har något färre invånare än min bostadsort, typ 150 000. Var blandade hus, moderna och gamla i trä. Inget extraordinärt som i Porvoo/Borgå. Kända personer från Jyväskylä: Alvar Aalto (arkitekt) och Tommi Mäkinen (rallyförare). Jyväskylä är strikt enspråkigt, dvs finska.

Efter den oväntade fikan åkte jag så iväg till grannorten Tikkakoski för att titta på mellersta Finlands Flygmuseum. Chefen för museet, Kai, hade tyvärr hunnit gå. Killen i receptionen sa att Kai väntat hela dagen. Men jag sa till min far att jag inte kommer dit före kl 15, måste blivit en liten kommunikationsmiss.

Ett trevligt museum. Fick pausa en stund och ladda mobilen eftersom mycket text var på finska. Många flygplan var det. En DC 3: a hängde i taket och jag såg både svenska Safir och Draken. Finlands försvar bytte från MIG 13 till Draken en gång i tiden. Detta för att Draken var ett "allväders"-plan.

Det mest mystiska var den lilla uppstoppade fågeln som hängde i ett hörn. Med egen skylt och allt. Men det var bara en fågelsort.

Efter två timmar i museet, körning söderut igen. På måndag går båten hem. Då måste jag vara i Naantali/Nådendal.

På väg till Jyväskylä tyckte jag det var något "fishy" med bränsleförbrukningen. Den var ovanligt hög för den hastighet jag höll. Till finländarnas förtret ligger jag och "fiskör" i 80 km/h, på hundraväg), mest för att spara bränsle men också för att jag inte har bråttom. Jag hoppas de är gladare när fartkameran dyker upp, för det gör den ganska snart efter hastighetssäkning. Nåja, nu när jag körde söder ut körde jag totalt 190 km, den estimerade sträckan att kunna köra ytterligare ökade med 20 km från vad jag hade när jag startade. Från 500 km kvar, 19 mil senare 520 km kvar. Jag inte för avsikt att tanka mer i Finland. 

Vilken större ort har jag ännu inte besökt? Den besöker jag imorgon. ;)

Dag 15: Lahti/Lahtis

 3/7 2026

 Jag sov i Hollola strax utanför Lahti(s). Tallen kastade kottar på bilen. Dåligt parkerat av mig.

 Lahti/Lahtis har runt 120 000 invånare och är med det Finlands nionde största stad.

 Både Fazer och Stora Enso packaging håller till här. Även om förpackningar och förpackningsdesign intresserar mig är det bara en fabrik här och inget man besöker. Istället följde den inslagna vägen och besökte fabriksförsäljningsbutiken.
Fazer har visst flera fabriksförsäljningsbutiker i Finland och en ligger här i Lahti(s).

 Sen fick jag utföra en smärre reparation på bilen. Gjorde en "greklösning" så det iaf inte skulle se ut som att bilen trillar isär. Tig foto för att kontrollera resultatet men det blev faktiskt riktigt bra.

 Lahti(s) är nog mest känt för sin vinteridrott och då framför allt skidsport. Mässilä Ski Resort lite utanför Lahti(s) erbjuder utförsåkning. Men världscuptävlingarna, Lahti Ski Games, som hålls årligen, sker på Lahti Sportcenter, mer centralt till orten där även de kända hoppbackarna finns.

 Tävlingarna (backhoppning, längdåkning, skidskytte etc) hålls för den yttersta eliten varje år. Norrmännen jag träffade sa att det kostade €9 att åka hiss till toppen av hoppbacken. Det gjorde jag således inte.
Åkte istället ner till arenan och Lahti Stadium för att betrakta hoppbackarna nerifrån. Där träffade jag andra norrmän. X) 

 Tittade också på alla halsdukar besökare lämnat på bron samt de gulliga hoppbackarna för nybörjare. Jag skulle inte våga backhoppa ens i den minsta.

 Kul att ha varit här. Om några år hoppas jag få se syskonen Olle och Tage Börjesson här, tävlandes i längdskidåkning, och så småningom även Svante. Men jag håller mig i så fall till tv-sändningarna.

 Fyra timmars fri parkering vid hoppbackarna och jag passade på att springa medan det var upphåll från regn. Sprang in till centrum, hittade torget, sprang runt ett kvarter och tillbaka. Hann precis tillbaka då det började ösregna. Hade vädret varit bättre hade jag nog sprungit ett freedom parkrun på parkrunbanan.

 Körde för att titta på Korsets kyrka som är designad av Alvar Aalto. Även gravplatserna var designade. Här finns ingen plats för konstnärlig frihet. Tyckte det var snyggt på sitt sätt.

 Åkte förbi ett av sjukhusen. Var det kanske här Marko "Markoolio" Lehtosalo föddes 1975? Hans familj flyttade till Sverige då Marko var sex månader, så han är bara född här Lahti(s) inte uppvuxen.

 Googlade lite om Lahti(s) och det kom upp att bandet Entwine är här ifrån. Hade aldrig hört talas om de eller hört deras musik förut. Ganska schysst musik faktiskt, om man skippar deras tidiga death-metalmusik förstås.

 Sibeliushuset är stans konsert- och kongressbyggnad. Den är (invändigt) byggd i trä. Det som gör huset speciellt är att det är kombinerat gammalt och nytt då en gammal snickerifabrik, från 1900-talets början, skulle integreras. Så är det tydligen fantastisk akustik. Svårt för mig att kolla, dels för att det var stängt men mest för att jag inte hör skillnad på fantastisk akustik och bra akustik.

 Till köpcentret för basbehov och fylla vatten i min dunk. Sen mot nästa stad.

 Har passerat otaliga '"Hesburger", en nationell snabbmatskedja. Idag tog jag tillfället att testa den. Det är Finlands egna McD, fast det finns både äkta McD och BurgerK. Finlands motsvarighet till svenska MAX helt enkelt. 

 Internet fick informera mig mer om restaurangekedjan.
Kort:

•Startade 1966 som liten grill i Naantali/Nådendal.
•Första Hesburger-restaurangen öppnade i Hansakvarteret i Turku/Åbo 1980.
•Det finns 257 restauranger i Finland.
(Känns som jag kört förbi 200 av dem.)
•Ännu finns ingen Hesburger-restaurang i Sverige.

 Jag åt den som motsvarar BigMac och jag tyckte de var god. Precis som ai skriver hade den två olika såser. Och när jag skulle hälla peppar på ketchupen var det grillkrydda. Jag läste inte det finstilta.

 De hade roliga namn på menyerna.
Jättebaconmeny, Stor Jättebaconmeny. X) Om man ville ha vanlig coca cola (med socker) fick man betala extra. 

 Hesburger hade gratis wifi och jag passade på att fixa färdigt bilderna till dag 7.

Dag 14: Porvoo/Borgå, Kouvola Lakritsi, Kouvola.

 2/7 2026

Regnet smattrade mot bilen igår kväll. Mysigt men också störande när jag försökte sova. Hittade en bra ställplats utan genomfartstrafik. Mellan 21-05 fick man inte köra där. Det struntade ju jag i när jag körde dit men men.

Parkering i centrum kostade ca 30 kr/tim. Några ynka hundra meter bort gällde parkeringsskiva och 2 tim gratis.  Valet var enkelt.

Porvoo/Borgå är en av Finlands äldsta städer. Här finns bl a nationalskalden Johan Ludvig Runebergs hem. Vad Runeberg är mest känd för? Kan skrev Fänrik Stål sägner och inledningen av den är Finlands nationalsång.
Hans hem var såklart museum. Tyckte inte det var värt €10 att se. Så intresserad av Runeberg är jag inte. Lånade toan däremot.
Utan att veta vem det var, så var det visst statyn på Runeberg jag fotade när jag var i Helsink/Helsingfors häromdagen.

Idylliska röda trähus åt ena hållet. Modernbebyggelse åt andra hållet. Jag gick åt andra hållet för att se det gamla Porvoo/Borgå och kyrkan.

Det var idylliskt i gamla Porvoo/Borgå med dess kullersten. Många butiker med konsthantverk. Letade egentligen bara efter en finsk flagga till min samling av nordiska flaggor. I Helsingfors kostade de €4 så det blev ingen. Här kostade samma lilla (skit)flagga, ja för det var ingen vidare kvalitet egentligen, €2,5. Så nu har jag en iaf.

Kyrkan. Här hade de byggt tornet bredvid istället för på kyrkan. Var lite udda inuti med läktare i två etage.

Så körde jag till Brunberg chokladfabrik (som Cloetta men mindre) som ligger i Porvoo/Borgå. Ett besök var ett måste.
https://brunberg.fi/se/sotsakernas-bakgrund/choklad/?srsltid=AfmBOoqb6zVljtOPVw_oC82lDhyDGVNQp4TaEgnLHXNr2W0ZL-YAsVMp
Fanns smakprov, men jag var inte så imponerad. Köpte något som verkade vara deras flaggskepp. Avslöjar inte vad, kanske blir en gåva.

Strax efter lunch var jag färdig med Porvoo/Borgå. Nästa stopp Kouvola, som inte har ett annat namn på svenska (eftersomde bara pratar finska där). Det andra stoppet tjejen i Turku/Åbo tipsade om. Där finns nämligen en lakritsfabrik som jag ställt in gps:en på. Kouvola ligger bara dryga timmen bort med bil.

Tog inte första avfarten med stora snabba vägen utan istället den lilla genom små byar. Eller så var det helt enkelt så att jag missade avfarten. Fortfarande skyltat på två språk. Sen kan det ju vara lite fånigt att ha samma namn två gånger. [Kuckubacken]

Runt 2,5 mil söder om Kouvola försvann de svenska skyltarna.

Kouvola är Finlands största garnisonsstad med sina dryga 80 000 invånare. Internet menar att Kouvola är en viktig järnvägsknut i Finland.

Kom in i stan och det lukta sulfat. Precis som om det fanns pappersbruk. Snabb googling och: "I Kouvola låg historiens mest kända träförädlingsindustri i form av den legendariska Verla träsliperi och pappfabrik. Även om den inte var en renodlad sulfatfabrik, lade den grunden för regionens massaindustri. Fabriken grundades 1872 och förvandlades 1996 till ett UNESCO världsarv. [1, 2]
Kouvola har varit och är fortfarande ett centrum för den finländska skogsindustrin, med flera verksamma massabruk i regionen, bland annat Stora Ensos fabrik i det närliggande Inkeroinen (Ingerois)." //google ai
Men det som förde mig till Kouvola var, som sagt, deras lakritsfabrik. Jag är ju trots allt i "lakritsland" där till och med yoghurt kan köpas med lakritssmak, iaf om man får tro Lidl.

Tyvärr hade Kouvolan Lakritsi inte produktionen igång när jag var där, men det fanns fönster ner att se den, om den varit igång. Det var synd men inget att göra åt. Kouvolan Lakritsi har flera gånger utsetts till världens bästa lakrits.

Fabriksförsäljning/shopen fanns däremot. Härifrån kunde jag inte åka utan att köpa något och det var svårt att välja.

Sedan hade jag sett det jag ville. När jag cruisa igenom verkar Kouvola inte vara den mysigaste stan jag besökt denna resa. Men jag ska snöra på mig joggingskorna och kolla. Gott om gratis parkering är det åtminstone. Generellt i Finland parkerar man gratis, ibland några timmar med parkeringsskiva.
Något för Sverige att ta efter istället för att anlita parkeringsbolag på minsta lilla yta, även utanför tätort. Utanför tätort ska det vara gratis tycker jag. Knappast någon trängsel där.

Efter löpningen kunde jag konstatera att det är en trist stad. Ful järnvägsstation och ful Centralkyrka. Hit återvänder jag bara för lakritsens skull, men den finns på andra ställen också.

Inte planerat att sova här, därför körde vidare på kvällen. Det var mycket vackert med strålningsdimma på åkrar och ängar.

Dag 8: Kukkolaforsen, Haparanda

 26/6 2026

 Sverige avancerad till 16-delafinal iom oavgjort mot Japan. Tack och god natt!

 Sov utanför Pajala.

 Insåg att har hade tid så tog lugn morgon. Jobbade rätt hårt under gårdagen ju.
Drog efter 13 med sikte på Ikea Haparanda.  Bland annat för toa och mat som inte är allt för dyr.

 Följde Norrskensvägen söder ut. Åkte igenom mycket skog och förbi fina byar i Tornedalen  varav några som jag knappt kan uttala. Stannade till kort vid polcirkeln. Samma/lika skyltar som vid förra stoppet vid polcirkeln.

 På radio pratade de om värmeböljs på 30° i södra Sverige. Där jag var hade vi behagliga 21°C. Valde jag rätt vecka att åka?! 😎

 En stor fet skylt med bokstäverna Kukkolaforsen längs med vägen. Då måste man köra in och kolla vad det är.

 Det är det som är tjusningen med roadtrip på detta sätt, att man kan stanna och kolla om man hittar något intressant. Där har fiskats sik med långa håvar hur länge som helst. Siken simmar sommartid från havet för att leka och så gömmer de sig i hålor i forsen....äh, läs på skylten jag fotade.

Och så behövde jag inte vänta på Ikea för toalettbesöket. För det fanns vid souvenirerna.

 På Ikea hade jag en rabattkupong. Skanningsmaskinen funkade inte. Ombads att spara kupongen till ett annat besök. Men så så jag att poängen hade dragits  men jag hade inte fått rabatten. Det sa jag till kassörskan. Jag fick välja nåt mer för rabattsumman, som ju drogs från mitt konto, 25 kr.
 Är det okej med dessa två (två påsar Ahlgrens bilar)? Javisst. Det blir 24:- men det är lugnt sa jag. Fast då hämtade hon en kanelbulle åt mig. Tänk så det kan bli.

 Haparandas kyrka...hmm. läste att den "röstats fram som ”Norrlands fulaste byggnad”". När jag såg den förstod jag varför.  Byggd 1967. Den förra kyrkan totalförstördes i en brand 1963.

 Sprang ner till centrum. En stilla jogg för att känna hur mitt knä mår. I stan hände inte mycket. Lite folk i rörelse dock, det var ju ändå fredagskväll. Två trubadurer satt på torget och spelade. Fortsatte ner till älven. De har visst en liten strand och på andra sidan var Finland. Där är klockan +1 timme. Haparanda är en mycket lugn ort just idag.

Tveksam till om bilderna på balkongerna vägar up den fula byggnaden.

 Två gubbar satt på en bänk och drack öl, Reio och Tappani. De började prata med mig när jag stod och läste på en skylt. De var från Rovaniemi med kunde svenska. Den ena hade gjort lumpen där i Rovaniemi och ondgjorde sig över att den andre inte gjort lumpen. Han hade klämt sin arm i en spjälsäng som liten och armen hade krossats, så visade han sin ofunktionella hand.

 Sprang förbi torget på tillbakavägen och kom i samspråk med "turken" som sålde kläder. Han trodde jag var typ 25 år. 🤣Haha, nä, dubbla det sa jag. Så ville han att jag skulle gissa hans ålder. Sånt är ju så jäkla svårt. "Arabfolk" med skägg ser alltid äldre ut än de är. Han såg ut som typ 50 men jag gissade på 35. Så var han 33. Puh! Han frågade om jag dansade. Han bodde i Boden. Där har jag inte varit än, det blir nästa resa, sa jag. Då var jag välkommen till honom. Vi kunde laga mat bl bla bla...och lite kroppskontakt. Då kändes det som han stötte på mig. Tid att springa tillbaka till bilen. Ha det fint. Hej då!

 Sen tillbaka till bilen. Handlade lite före färd till Oulu/Uleåborg, bl a spolarvätska.

 Knät är inte bra. Det för inte ont när jag sitter, men när jag suttit och ska börja få är det tufft. Stelt och ömmar på baksidan. Vet inte hur jag ska gå vidare med detta? När jag gått ett tag blir det betydligt bättre även om det inte känns som om inget hänt.

Började min rundresa i Finland.

 Hittade min utsedda ställplats, en parkeringsplats. En bit bort stod en husbil. Strax efter midnatt kom en polisbil. Han brydde sig inte om mig men pratade med mannen i husbilen. När polisen åkt frågade jag vad de ville. Jag hade min föraning. Mannen kunde knapphändig engelska men kunde förmedla det jag trodde. Där jag parkerat var det ok att stå, men inte husbilen. (Han flyttade aldrig sin husbil.)

Dag 7: Treriksröset, Karesuando, Pajala

 25/6 2026

 Treriksröset når man endast genom att vandra dit. Antingen går man 11 km på Mallaleden eller så tar man båt från Kilpisjärvi och går endast 3 km.

 Jag som är i god kondition har vigt en hel dag för vandring. Eller två, beroende på hur man ser det. Egentligen skulle jag vandrat igår men när väderleken är kall och regnig blir det en trist upplevelse. Väderprognosen för idag var bättre med solinslag och en handfull grader varmare och INGET regn. Bättre förutsättningar eftersom det kommer ta hela dagen.

 Treriksröset är på min "life bucket list" att gå till och se.

 Lägga sig tidigt funkade sådär. Visst jag somnade. Men jag vaknade kl 1 och kunde inte somna om. Låg och vred mig i över två timmar. När jag då inte hade somnat passade jag på att boka färjan hem. Jag tänkte åka från Nådendal till Kapellskär. Att köra hela Sverige ner lockar inte särdeles.

 Somnade om till slut och då gick det att sova. Slog bort snooszen och sen var jag senare än jag tänkt mig. Typiskt på något sätt, men jag kom iaf iväg på förmiddagen, vilket var bra.

 Parkerade på parkeringen där Mallaleden börjar. Före jag gick iväg hejade en man  på mig. Honom hade jag framför mig nästan hela tiden. Kom inte riktigt ikapp.

 Leden var brant eller stenig eller brant och stenig...mest stenig faktiskt. Efter 3 av 11 kilometer började det regna. Men det störde inte. Jag var i utkanten av regnskuren och gick över fort.

 Vatten gick det åt massor. Fyllde på min  flaska så fort tillfälle gavs så jag vet egentligen inte hur mycket jag drack. Svettades minst lika mycket iaf. Vatten fyller man från bäckarna. Svalt och gott.

 Så fort man stannade blev man attackerad av hundra myggor. Efter ca 3 km fanns ett litet hus.

Utsikt från toppen där det lilla huset stod. det

Mycket stenigt på sina ställen, men de hade lagt de plattaste stenarna som en gång.

Så uppenbarade sig ett vackert vattenfall.

På sina ställen väldigt blött, kladdigt och halt. Ibland rann bäcken i leden. Tur jag hade kängor.

Efter 5 km halkade jag och slog mig. Eller snarare mitt högra knä fick en rejäl törn. Jag har inte full böjlighet i det efter en korsbandsoperation för 30 år sedan. Så halkade jag och benet trycktes ihop mer än det egentligen kunde. Ömmade resten av hiken. Jag slutar när jag är färdig, inte när jag har ont. Min onda vrist tyckte inte heller att vandring var det roligaste på jorden. Så jag hade problem när det framförallt gick brant nerför. Svårt att hoppa ner med höger fot först med den onda vristen och svårt att hoppa ner med den vänstra först på grund av knävecket.

 Mötte folk som tagit båten och nu vandrade tillbaka. En herre undrade om det var svårt att korsa forsen. Gå uppströms så blir det smalare och stenar att gå på, sa jag

 Sen kom den där mannen ikapp mig. Han som var framför mig. Where are you from, frågade jag. Germany, svarade han. Då kan vi prata tyska, sa jag. Han tittade förvånat på mig och frågade var jag var från. Och du pratar tyska, varför?, frågade han direkt då.

Han var från Bremen. Tydligen gick han fel vid det där lilla huset uppe på fjället. Vi hade sällskap sista biten.

 

 Intressant med ett stort stängsel mellan länderna. Jag tror det är Norge som inte vill ha emigranter. Finns dock enklare sätt att komma över gränsen,t ex via vägen.

 Så kom jag till den gula klumpen till slut. Pratade med tre tjejer från Helsingfors, vilka gav mig tips på sevärdheter.
Ett annat trevligt par som var där samtidigt var från Norrköping. Vi har åkt ända från Östergötland för att mötas längst upp i Sverige.

 Eftersom terrängen inte tillät löpning och jag ville springa dagens löprunda där, för det var lite udda och kul, löste jag det genom att springa runt klumpen och fram och tillbaka på spången till jag var färdig. Satte mig sedan i Sverige och skrev stödord till detta inlägg. Nu blåste det inte så jag tog fram Thermacellapparaten. Tyckte först att den fungerade dåligt men vart efter blev det faktiskt myggfritt runt mig. Rofyllt och stilla vid röset när alla andra gått.

 

 Funderde på att ta båten tillbaka för det är också en upplevelse. Var ganska öm i vrist och knäveck. Men jag har hela dagen på mig att ta mig tillbaka så jag sparade mina €45 (enkeltur) och vandrade tillbaka också.

 Kissnödig var jag också sedan länge. Då kom jag på att testa min Thermacell i skogspartiet där det var hur mycket mygg som helst. Det blåste inte, men maskinen funkade inte alls där. Myggorna svärmade runt mig och maskinen hur mycket som helst. Lyckades ändå kissa utan att få ett enda myggbett i rumpan (shewee:n låg dumt nog kvar i bilen).

Thermacellapparaten var på när jag tog detta foto.

 På tillbakavägen drog jag ner på takten, jag behövde verkligen inte fler skador. Ändå gick jag fem minuter snabbare tillbaka. 🤔 Aaa, jag fotade inte lika mycket, var nog det.

 Pratade med folk från Finland, Danmark, Sverige och Tyskland.

 Hade packat extrakläder och massa proviant, för det läste jag att man behövde; nötter, torkad frukt, lunch etc.
På min vandring började jag med att ta av mig jackan efter 2 km, så den blev också en belastning  i väskan. Av de förnödenheter jag hade med; torkad mango, kakor, pågengifflar,  alhgrensbilar var det bara bilarna jag åt och dessutom bara halva påsen. Jag drack däremot mycket vatten.

 Vandringskängor = bra
Inte ha sina vandringsbyxor = dåligt Vandrade i mina vintertights, de är iaf i funktionsmaterial och byggda för "sport".
Myggmedel = ett måste

 Efteråt hade jag gärna duschat. Det kunde jag inte så jag satt och stank i bilen ända till Pajala då våtservettern fick jobba.

 Dit:
Start 1043, framme 1409 = 3 tim 26 min.

 Tillbaka:
Start kl 1434, framme 1755 = 3 tim 21 min.

 Om jag går denna någon mer gång ska jag ha ett sånt där heltäckande myggnät och om vädret är detsamma, mindre i ryggsäcken.

 Satt ett bra tag i bilen och bara vilade före jag körde vidare söder ut. Finland är bra på långa raka vägar.

 I Finland träffade jag på fler spridda renar längs vägen än jag gjord i Sverige.

 När jag närmade mig Karesuando fick jag äntligen in svensk radio. En välsignelse då jag är jäkligt dålig på finska även om jag lärde mig itikka/hyttynen (mygga) och kiitos (tack) idag.

 Körde in för att titta på Karesuando kyrka. Den luktade gott. Nytjärad.
Så körde jag i Sverige istället. Det var nyasfalterat och fint....en bit....sen jobbade de på det. Var grus en bra bit. Det regnade så det var inte dammigt. Så småningom om  äntligen asfalt och den var rätt usel nen blev bättre vartefter. I Finland körde jag 80, i Sverige var det 90.

 Tiden på mobilen pendlade ofta. Finland är ju en timme före. Egentligen inte konstigt. Kör ju nära gränsen hela tiden.

Såg en tjäder, några harar och en "förlupen" ren på svenska sidan.

Och jo, Sverige kan också långa raka vägar. Man har hört om norra Sveriges långa raka vägar. Det är sant på denna sida Sverige.

 Fyllde på mer vatten i min dunk och tvättade rutorna på en mack i Pajala. Sedan tittade jag på kyrkan på håll samt en spännande bro. Sedan hade inte Pajala mer att bjuda på denna natt.

 Lyssnade på VM-matchen mellan Japan och Sverige på radio. Sedan god natt utanför Pajala.