Nu är jag anmäld på riktigt

 Det damp in ett mail...

Det står att anmälan till BMW Berlin-marathon har varit lyckosam och de välkomnar mig till loppet den 29 september.

Jobbar du här?

 Alltså, det händer så ofta när jag är på resa (eller hemma) att folk kommer fram till mig och frågar mig om saker. Till exempel turister som frågar om vägen, både utomlands och i Sverige, fast jag själv är turist. Eller i affärer då folk misstar mig för en anställd. 

 Jag har hittills inte noterat alla tillfällen men jag tänkte börja göra det nu. Detta blogginlägg är med andra ord "levande" och uppdateras allt eftersom.

14/5 -24 Ica maxi, Linköping 

 Jag plockar till mig Pelargoner och går med dem för att hitta Lobelia. En dam frågar på avstånd: Jobbar du här? (Hon hade nog en fråga om blommorna, var man betalar eller så?)

9/5 -24 Fyrishov äventyrsbad, Uppsala.

 Jag går ut från omklädningsrummet för att köpa ett hänglås, då det jag hade med mig var för stort. En kvinna står och fipplar med sin barnvagn i hallen och frågar mig om det går bra att parkera vagnen där trots att hon inte har något lås.

Broparken Parkrun, Umeå, 11 maj 2024 - race report

 Vaknade till strålande väder, inte ett moln på himlen, 8 °C och inte jättemycket vind. Underbart!

 Åt en ostadig hotellfrukost. Springer inte så bra när jag precis ätit. Gick i god tid till starten. Det var närmare än jag beräknat så jag hann prata med några volontärer före loppet. Hon berättade att de egentligen ville att loppet skulle gå över till andra sidan och sedan den närmaste bron tillbaka, som en loop/ögla. Parkrunorganisationen godkände dock inte den bansteäckningen för att det fanns en liten bit väg på andra sidan.

 
 Råkade även på en trevlig herre från Aberdeen, Scotland. Han var i Umeå för jobbets räkning, men hade fått tillåtelse av chefen att gå ifrån och delta i detta. Eftersom han också anslöt startplatsen ganska tidigt hann vi prata en hel del. Han jobbade med något på flygplatsen och hade flugit till Umeå i deras DC3:a. Så pratade vi lite om Daisy, den svenska DC3:an som ännu flyger i föreningen Flygande Veteraners regi. 

 Broparken hade lite uppvärmning före start. Det var ett trevligt initiativ att ha. Den kunde dock ha varit en handfull minuter tidigare.

 Starten av den 87:e upplagan av Broparken Parkrun var under bron och vi började med att springa uppströms. Och som så många gånger förr startar jag längst bak. Det är rätt sporrande och trevligt att springa om folk. Jag började dock försiktigt för att få igång kroppen. I torsdag, i Uppsala, hade jag ju fortfarande ganska ont i låren. Låren kändes dock bättre idag även om jag fortfarande kände att jag nyss gjort ett maraton.

 Det var vackert att springa längs Umeälv. Björkarna hade inte slagit ut än för våren har inte kommit lika långt här. Ett och annat isflak kom sakta flytande ner för älven.

 Försökte ta lite "stylish" foto på bron i farten. Hade inte lust att stanna när det kändes bra i kroppen.

 Banan gick, som sagt, över bron och sedan ett högervarv på ön. På västra udden fanns en grillplats. Vi "snuddade" den och vände  tillbaka för att springa under bron runt till öns östra udde.

 Längst bort vid östra udden stod volontärer och hejade. De hade även en högtalare med inspelat publikjubel. En trevlig extra krydda till loppet. Det var i stort helt platt hela loppet. Det var egentligen bara bron som bjöd på lutning, uppför och nedför, två gånger.

 Uppför bron på tillbakavägen så gick jag lite. Det var det enda tillfället jag gick. På sista kilometern segade jag ikapp och om två manliga löpare. Tjejen i rosa tröja visste jag var alldeles för långt fram för att jag skulle hinna ikapp, men det var ändå en bra motivator att fortsätta hålla ett bra tempo. Det var ändå rätt skönt att kunna se hur bron närmade sig. Vi visste ju att där var målet.

 Satte mig på stenmuren och fick beröm av tre yngre killar, vilka presenterade sig som Anders, Movitz och William. Så satt vi och pratade lite. De bodde i Umeå och var imponerade över att jag åkte dit bara för detta lopp. Det primära målet med resan (för mig) var ju faktiskt att delta i detta Parkrun. Sedan hittade vi (jag och sonen) på andra saker också, när vi ändå var där.

 Tog lite foton och en kaka sedan gick jag tillbaka till hotellet för att hinna äta lite mer ordentlig frukost före den stängde kl. 1030.

 Slutade som nummer 17 av 43 löpare. Sistagångaren är inte inräknad. Volontären jag talade med före loppet sa att de inte brukar ta med den i resultatlistan. Kanske går/joggar inte den hela banan?

 Som sagt plats 17 av 43. Kom in som 5:e kvinna och först i min ålderskategori. Åldersgradering 62,79% 💪🏼

 Nu har jag sprungit fem av Sveriges 11 Parkrun; Vallaskogen, Billdalparken (Göteborg), Skatås (Göteborg), Uppsala och Broparken (Umeå).

 Kvar för att ha sprungit alla är; Örebro, Hagaparken (Stockholm), Lillsjön (Stockholm), Huddinge, Växjösjön och Malmö Ribbersborg 

Uppsala Parkrun, 9 maj 2024 - race report

 I Parkrun-världen finns en del utmaningar.  De främsta är att samla starter/deltagande  och volontärpass, och kan köpa merchandise (kringprodukter) tryckta Parkrun 50, 100, 200 etc.

 En annan är "Parkrun A-Z", dvs att delta i olika parkrunarrangemang där namnen på parkrunet representerar alla bokstäver A till Z.

 Det kommer ta några år,  men jag tänkte mig delta i Sveriges alla Parkrun åtminstone en gång.

 Idag på Kristi himmelsfärdsdag, då många nordiska parkrun ordnar ett extra lopp, åkte jag för att delta i Uppsala Parkrun. 

 Eftersom det är en restid på tre timmar hemifrån åkte jag upp redan på onsdagskvällen. Det är inte jättekul att gå upp klockan fem för att hinna köra och komma i tid.

Uppsala Parkrun

 Strax före starten sammanstrålade jag med Mille, som bor i Tierp. Jag hade "lurat" dit honom. Han kände inte till konceptet förrän jag berättat om det. Idag gjorde han sitt första lopp.

 Bra briefing där vi fick reda på att vi idag gjorde Uppsalas 230:e lopp i ordningen och hade en deltagare som gjorde sitt hundrade lopp och en sitt 50:e. Ganska många gjorde sitt första lopp i Uppsala och ungefär lika många sitt första lopp. En hel del s.k. Parkrunturister (inkl mig själv). Uppfattade inte riktigt var de kom från men säkert Storbritannien och Polen. Banan bestod av 2,5 varv i Stadsgårdsparken och längs Fyrisån förbi Studenternas (sportarena).

 Eftersom jag stod och prata med Mille var jag inte riktigt beredd när starten gick. Men iväg kom vi. Mjukstartade men kom raskt in i ett ganska högt tempo då jag och Mille sprang jämsides. Mina lårmuskler var inte riktigt redo för snabbdistans. (Jag sprang Köpenhamn Marathon i söndags.)

 Bet ändå ihop och trummade på längs Fyrisån. Lite kaosigt upplevde jag det också, då det var en U-sväng och de som sprang tillbaka, tillsammans med de påväg till U-svängen, inte var helt överens om vilken sida de/vi skulle springa på. Det var ändå aldrig någon risk för kollision.

 På andra varvet blev mina ben mer och mer stumma. Strax före 3 kilometer drog jag ner på takten och släppte Mille som sällskap.

 Efter andra gången på U-svängen började jag peppa de jag mötte. Det kändes bra och peppade även mig själv. Nu var det inte heller samma oordning som tidigare utan vi höll oss på varsin sida. Så kom jag även ikapp sistagångaren, då hade jag sprungit 3,7 km och skulle snart in på sista halvvarvet. 

På sista "halvvarvet" tillät jag mig att gå några gånger. Det gjorde faktiskt ont i benen. Men så blev det slutrakan och jag blev omsprungen av en jämnårig herre. Jag visste att jag hade två-tre till hack-i-häl och bestämde mig för att inte släppa förbi dem. Därför blev det en ordentlig slutspurt. 

 Sen blev det lite social samvaro. Någon hade tagit med brittisk choklad som man blev bjuden på. Tack!

 Kom in som 36:e person av 92. Åttonde person av samma kön men 2:a i min åldersklass. Åldersgradering: 61,75%

 Vädret var molningt och 5°C. Inte mycket vind men några vindpustar 2 m/s med 4 m/s i byarna. Kändes kallt före start men var ganska lagom klädd när jag väl sprang. (Öppnade vindjackan vid några tillfällen.)

 Nu är der två dagar till nästa Parkrun, på lördagar som alltid. Jag och sonen kör därför norrut och siktar på att vara med på Broparken Parkrun i Umeå. Eller... jag ska vara med, sonen avstår.

Fælledparken Parkrun, 4 maj 2024 - race report

 Hade letat efter ett "förlopp", som brukar  finnas dagen före stora maraton, men inte hittat något. Så jag bestämde mig för att delta i ett av de lokala Parkrun som finns istället. 

 Drygt en vecka före maratonloppet kommer en notis från arrangören om "skake out run" på lördagen. Tack  för den. Tydligen har andra vetat om den eftersom den såklart var slutsåld. 

 Jag hade iof sedan länge planerat att delta i Fælledparkens parkrun dagen före Köpenhamn Marathon.

 Jag fick skjuts och åkte från föräldrarna till Helsingborg vid 0615-tiden eftersom jag behövde ta färjan till Helsingör redan kl 0700 för att hinna med tåget till Köpenhamn 0748. Den senare båten (0720) hade anlänt hamn två minuter efter tågets avgång. Snyggt trafikplanerat...nej.

 Åt medhavd frukostyoghurt på båten..Tåget avgick som det skulle. Några stationer senare satte sig en herre på sätet bredvid mig. Han var trevlig och vi samtalde om lite allt möjligt, lite Danmark och lite Sverige. Han hade en svensk hustru men talade enbart danska men vi förstod varann rätt bra ändå. 

 Avstigning vid Köpenhamn Østerport vid 0826 och sedan var det raska steg mot Fælledparken som gällde eftersom parkrun i Danmark börjar kl 09 istf 0930 som hos oss. Det blev med andra ord en uppvärmningsjogg dit. Jag trodde jag skulle hasta in precis när starten skulle gå, utan att hinna förbereda mig, men jag hann gott och väl. Jag hade till och med tio minuter till godo. Hade behövt en toalett dock, men det fanns ju inte. Och jag tänkte på det försent på tåget (strax dags att gå av).

 Det var många tillresta denna lördag. Många skulle inte oväntat, liksom jag, vara med på maran under söndagen, men det var också de som bara var supporters till de som skulle springa. 

 Under briefingen informerades om att detta var 583:e loppet, ett par firade 33-årsjubileum (äktenskap el. liknande kan man förmoda). Vi fick veta att en gjorde sitt 50:e parkrun och en annan sitt 100:e och en drös var där på sitt första.

 Vidare hade de deltagare från Sverige 🇸🇪 (jag var säkert inte den enda), Storbritannien 🇬🇧, Irland 🇮🇪,  Nederländerna🇵🇾 och till och med en tjej från Australia 🇦🇺 gjorde sig tillkänna. 😱

 Fælledparken Parkrun är en varvbana. Tre varv för att nå 5 km. Banan var heeeelt flack... och dammig... . Inte en tillstymmelse av backe fanns.

 Jag var dålig på att hålla igen men hittade till slut en liten klunga om 3+1 att hålla farten med. Jag lyckades hålla vinnaren bakom mig till strax före andra varvningen. Vinnaren sprang alltså i mål strax före jag påbörja sista varvet. Det var visst bara en till från "elitledet" som lyckades varva mig. Samtidigt som vinnaren sprang om mig sprang jag å andra sidan om sistagångaren/tailwalkern.

 Behövde gå lite strax före 4 km och då släppte jag mina harar. Men jag tog mig samman och gnetade ikapp dem igen, de sista 900 meterna. Med ca 100.meter kvar sprang jag om.

 Pratade lite med kvinnan efter målgång. Hon sprang för Sparta och ska vara farthållare/pacer på morgondagens maraton.  Hon ska hålla farten för de som vill i mål på 3:20 timmar. 😱 

 Så tog jag lite foton vid skylten samt hjälpte andra med foton bl a ett ungt trevligt irländskt par. Eftersom jag var nära expot för maran hämtade jag min nummerlapp och t-shirt när jag ändå var där i krokarna vid Parken Stadion.

 Detta var mitt 18:e Parkrun. Det första i både Danmark och Fælledparken.

 Slutade som nummer 71 av 217 deltagare (inkl. sistagångaren). Kom in som elfte kvinna totalt och tredje i min ålderskategori (kvinnor 44-49). Åldersgradering 62,15%.

PS Vädret var soligt och kändes varmt även om det bara var 14 grader.