Inställt! Inställt!

27 juni 2020

Inställt New York Marathon

Årets stora mål, New York Marathon, har inte helt oväntat ställts in på grund av riskerna med Covid-19 viruset.

Lite tråkigt men som sagt väntat. Det är i alla fall skönt att allt ställts in, för det sämsra scenariot hade varit om loppet blev av men att vi inte fick resa dit.

Nu får jag ställa om och räkna ner till 7 nov 2021 istället. Jag är ju anmäld och jag har redan lagt in en hel del pengar till researrangören.

20 juni 2020

Ej publicerat

Jag har skrivit mycket på min blogg under vintern och våren men publicerat det har jag visst inte.

Ska försöka ta mig samman att göra det för min egen skull om inte annat. Så de inlägg som publiceras från april och framåt kan vara författade redan i januari. För att få händelserna i kronologisk ordning så hittar jag på ett publiceringsdatum helt slumpmässigt.

Först ut är Varför Därför.

10 april 2020

Varför Därför

(Skrivet 2020-01-26)

Jag får mycket sällan kommentarer på mina inlägg här på bloggen. När jag pratar med min omgivning får jag däremot frågor som jag så gott jag kan försöker svara på. Tänkte att det kanske finns intresse att offentligt reda ut de här.

Har du andra frågor? Ställ de i en kommentar så ska jag försöka svara.

Varför tar det så långt tid innan dina lopprapporter/race report blir skrivna?

Har inte alltid ork. Läs om "the Spoon Theory" och fundera ett tag på hur många skedar du använder för olika göromål. Tänk på att en frisk människa har hur många skedar som helst medan någon med (kronisk) sjukdom har ett begränsat antal. Sedan får du fundera på hur det blir om skedarna tar slut. Jag prioriterar min familj och att överleva mig själv.

Varför tar det så långt tid innan dina lopprapporter/race report blir publicerade?

När jag väl har ett påbörjat inlägg på bloggen så är det enda jag behöver för att slutföra det ork och tid. Mina anteckningar är på inga sätt fullständiga meningar eller färdiga texter. De måste formuleras så de blir begripliga, broderas ut samt hamna i rätt ordning. Jag vill gärna ha välskrivna texter* men min uthållighet (se sista frågan) är begränsad, vilket visar sig i att jag är splittrad och inte kan fokusera lika länge som förr på en sak. Därför tar det tid att skriva och redigera. Det tar med andra ord flertalet dagar och till och med veckor att få en text som jag är nöjd med. Ska det vara bilder med tar det förmodligen ännu längre tid. Allt handlar om dagsform.

Hur kan du komma ihåg vad som hänt så lång tid efteråt?

Kort svar: Det gör jag inte. Inte detaljerna iaf.

Långt svar: Mitt minne är tyvärr inte helt som det ska vara. Dock är det inte långtidsminnet som är drabbat. Sanningen är att jag samma dag/kväll som loppet sker har skrivit ner noteringar och stödord om händelser. Dessa har jag lättåtkomligt i mobilen. Och på mest oväntade ställen, t ex i samtal med andra, poppar minnen upp och jag kan lätt fylla på dessa. När jag tycker att jag fått med allt värt att berätta om loppet fixar jag över text och stödord till bloggen.

Hur kan du orka springa/skida så långt/länge men inte jobba heltid?

Tänk om jag kunde svara exakt på det. Min hjärna är skadad på grund av den degenerativa sjukdomen MS - Multipel Skleros. Den är inte längre lika uthållig och orkar helt enkelt inte lika mycket ljud och andra stimuli som den gjorde förr. Det som gör att jag orkar (skid)löpning är just att kroppen får jobba men den trötta hjärnan behöver inte engageras något nämnvärt. Det är därför jag mår bra av den aktiviteten. Få mentala processer/kognition behöver engageras, ty dessa är massivt energikrävande. Rent fysiskt/motoriskt är jag inte sjuk (med undantag för en del skador då och då), det är som sagt min hjärna som är något defekt i vissa avseenden. I andra avseenden fungerar den utmärkt. Jag är inte dum i huvudet bara för att saker ta längre tid, så att säga.
Att springa långt är en träningssak har jag märkt.



*Är man uppvuxen i en "språkpolisig" familj så ligger det i generna att det ska vara snygg och bra svenska. På sista tiden känner jag, ledsamt nog, att jag vacklar i min språkkänsla.

5 april 2020

Inställt pga virus

Det är lite tråkigt att ett elakartat virus, Covid-19, sprids över världen. Det får ledsamma följder i form av avlidna människor, isolering, karantän, samhällsproblem, ekonomiska bekymmer med mera.

Det får också konsekvenser i att det bestämts från regeringen att ha begränsningar i hur stora folksamlingar som tillåts. Först var det max 500 personer som tilläts, någon vecka senare blev det max 50 personer. Det är stora rekommendationer med social distansiering och om möjligt jobba hemifrån, för att minska smittspridningen.

Följden för atleter (och supportrar) är att alla evenemang och mästerskap ställs in eller flyttas. Exempelvis flyttas både årets Fotbolls-EM för herrar och Sommar OS till 2021. Dessutom måste damernas Fotbolls-EM 2021 flyttas till 2022... för att herrarna ska spela 2021...

Rent personligt så blev mina planerade lopp inställda. Inget: Varvetmilen, Göteborgsvarvet eller Tjejvättern iår. Vad beträffar Stockholm Marathon så fick det ett nytt datum i höst. Det sorgliga med det var att de valde 5 september, samma dag som Helsingborg Marathon. Jag hade planerat att delta i det även iår men så blir det alltså inte... om inte Stockholm ställs in igen (men inte Helsingborg), då omgrupperar jag skyndsamt till Skåne.

4 april 2020

Byggplats

Jag har prioriterat bort bloggningen. Det är så mycket annat jag måste samla ork för att göra och slutföra.

Efter att ha städat soptipp nr 2, aka sonens rum, och därtill hittat samt sorterat alla playmobilpryttlar fick min man för sig att vi skulle göra desamma med Legot.

Så under den senaste veckan har hela vardagsrummsgolvet tjänstgjort som legobyggplats med samtliga legobitar utspridda på golvet.

26 februari 2020

Vinter

Nu när Kung Bore visat sig fick jag feeling att editera färdigt min lopprapport från Gore-Tex Winterrun. Det loppet sprang jag för bara en månad sedan. Då fanns ingen snö, men jag får min vinterlöpning ändå. :)

23 februari 2020

Om en liten vecka...

Om en vecka, som kommer gå snabbt, är det dags för årets Vasalopp. Efter förra årets nederlag, att bli stoppad i Oxberg, tänkte jag mig att ta revansch iår. Vi får väl se hur det blir....

Denna vinter har jag åkt exakt 0, noll, zero, nada centimeter på mina längdskidor. Det har verkligen varit en förfärligt dålig vinter för skidsport där jag bor.

Jag kommer att ställa mig på startområdet 1 mars. Jag håller tummarna på att tekniken finns i ryggmärgen. Är i alla fall glad att det inte är mitt allra första försök att ta mig från Berga by till Mora. Jag ska göra mitt yttersta för att komma imål iår.

Lite uppfräschning av skidandet blir det i alla fall dagen före. Då ska jag och min dotter åka Blåbärsloppet ihop. Det var så trevligt förra året att vi ville göra om det. Hoppas vi får lika fint väder som 2019.

12 februari 2020

Ett steg närmare

Idag bokade jag hotell och gjorde min andra delbetalning av mitt livs marathonresa.

Jag kommer dock inte åka hem från New York direkt. Det är så långt att åka över Atlanten att jag kommer att passa på att se lite mer. Efter några dagar i New York kommer jag ta mig till Chicago. New York har jag varit i tidigare men jag har aldrig varit i mellersta delarna av USA så det ska bli spännande.

4 februari 2020

One down, seven to go...

Om det är någon som vill läsa om det inofficiella backyard jag sprang i september så är lopprapporten färdig nu.

https://lakritztrollet.blogspot.com/2019/09/tnt-inofficiella-backyard-2019.html

Nu ligger jag bara efter med:
  • Lidingöloppet 30k
  • Rosa Bandetloppet
  • Göteborg (halv)Marathon
  • XC-race
  • Kolmårdsrundan Hösttrail
  • Skanneloppet
  • Gore-Tex Winterrun
Sedan är det också lite annat jag funderat på men inte fått på pränt. Många tankar men lite ork och koncentrationsproblem orsakar denna stack av oskrivna lopprapporter.

25 januari 2020

Gore-Tex Winterrun 2020 - race report

Inför
Med förra årets lopp i minnet ville jag gärna delta även iår. Både genom reklammail och i flödet på sociala medier påmindes jag om loppet redan i november. Som så ofta vet jag inte alltid om jag kan delta just det datumet varför anmälan till loppet fick vänta. Men efter lite diskussioner så stod det i början av januari klart att helgen var fri. Jag anmälde mig.


Prepp
Nu började förberedelserna för hur jag skulle vara klädd. Ja, alltså löparkläder är ju inte svårt att välja förstås men det intressanta är hur jag ska lysa? Förra året snurrade jag en halvtaskig julgransslinga runt höften och lånade min dotters lila partyhatt som har dioder som kan blinka. (Den har för övrigt inte använts sedan dess.) Iår ville jag ha något annat.

I höstas hittade jag på en "kinasida" en keps med LED-skärm i vilken man, via en app, kan skriva in valfri text. Jag tror till och med att jag tänkte på detta lopp när jag beställde den. När jag haft den vid speciella tillfällen så som dotterns gymnastiktävling och hockeymatcher etc så är det många som kommenterat den och tyckt den var cool och häftig. Den är given att ha på loppet. Men inte bara den... det blir lite lamt.

Så kom jag på att många hundar jag sett gå sin kvällspromenad med sin husse/matte haft halsband försedd med LED-ljus. Aha! Det är på djuravdelningen jag ska leta efter något lysande. Tänkt och gjort. Inhandlade två, en var för kort för att få runt mig. (Praktiskt nog gick de att koppla ihop.) Och jag kunde funktionstesta dem när jag var i alperna nyligen. För av någon konstig anledning hade jag packat ner dem men glömt min reflexväst.

Så förutom min keps (förstärkt med pannlampa) hade jag hundhalsband på mig. Det blev kalasbra. Inte så fantasifullt kanske men lysande. Så hittade jag även en LED-pryl att pynta skorna med. Tydligen en populär pryl för de fanns bara med vitt sken kvar, lila, blå eller grön hade varit roligare.

Resa
Loppet var på kvällen så jag behövde inte ställa väckarklocka och åka iväg tidigt. Skönt också att redan vara anmäld så jag inte behövde passa någon efteranmälningstid.

Reste i god tid och gjorde ett snabbt stopp i Norrköping för att se om de lysande grejerna på skorna fanns i en roligare färg än i vitt sken. Bingo! Hittade rosa, fast de såg mer lila ut. Hade med mig de vita samt kvitto så det var bara att byta. Inget konstigt.

Alltid nervös över om jag ska hitta parkeringsplats eller inte. Det är alltid fullt med bilar överallt längs gatorna. Tidigare år har jag haft jättetur och hittat en ledig plats direkt jag kommit dit. Iår var det likadant. Fullt längs gator och allėer, MEN när jag svänger in på den tänkta alléparkeringen så är det EN tom plats. Nästan så jag borde köpa en lott, sån tur är det.

Samlade ihop mina saker och begav mig mot Skansen. Det var en fantastisk kväll och solnedgång. Liksom flertalet andra stannade jag på Djurgårdsbron och fotograferade Nybroviken och Strandvägen.



Prelopp
Jag var i sådan god tid att jag hann fotografera den fina kvällen, stå i nummerlappskö, stå i toakö, fixa med min utstyrsel OCH se starten för 5 km-loppet. Jag avskyr stress så detta mådde jag bra av.

Hade med mig min koskälla och pinglade iväg 5 km-löparna. Sedan tog jag mig in på startområdet. Där fanns ett sånt där trevligt fotobås. Det var ingen kö så jag tog chansen. Hann ta två bilder men är egentligen inte så nöjd med någon av dem. Sen gick jag för att heja in löparna i mål.

Stod där länge på upploppet och pinglade med min bjällra, hade liksom inget annat för mig. Sen blev det dags för oss i 10 km-klassen att starta.

Loppet
Jag hade anmält mig till sista startgruppen, nr 3, de som sprang på över timmen. Det var kyligt att stå och vänta för det blåste där uppe vid Sollidens scen. Men jag hittade en eldkorg och stod där och värmde mig.

Så var det dags. Startskottet gick och så även startfältet. Alltså så frustrerande långsamt alla rörde sig framåt. Fick sicksacka mig fram. Så var det till på köpet en rejäl nedförsbacke. Det var iof vackert att se en orm av ljusbeklädda löpare slingra sig ner för Skansen, men jag kunde verkligen inte springa i mitt tempo. Jag startade helt klart i fel startgrupp.

Tack och lov blev banan bredare och det var lättare att springa förbi. Iår upplevde jag att banan var smyckad med fler marschaller än förra året. Mycket vackert och stämningsfullt.

Löpningen kändes oförskämt bra. Och jag var glad att jag hade pannlampan med som förstärkning, med den var det lättare att öka tempot i utförslöpningen.

På första varvet orkade jag trycka på i de flacka uppförsluten. Men uppförsbackar är jobbiga att springa i, speciellt om de har kraftig lutning. Detta lopp har iaf två rejäla uppförsbackar (som skulle forceras två gånger). Jag uppskattar att jag sprang 80-90 procent av dem på första varvet.

Första vändan upp för backen vid Skansens bergbana (har backen något namn?) försökte jag springa så mycket jag kunde. Halvvägs upp sprang John "Jesus" Kingstedt förbi i ett rasande tempo. Han var på slutspurten och sprang med andra ord mer än dubbelt så fort som jag. När jag väl var uppe, ja jag gick det sista, så kunde jag springa mer normalt igen. Men backen suger verkligen musten ur benen.

Några svängar inne på Skansen och runt Sollidens scen och varvningen var ett faktum. Nu var det betydligt färre löpare på banan och jag kunde jag löpa backen i mitt tempo. (Medeltempo första resp andra varvet: ca 6:10/5:05 min/km.)

Med cirka 3 km kvar tog jag hjälp av en superhjälte för att orka hålla tempot. Superhjälten var dock lite starkare än jag i sista backen upp på Skansen. Uppförsbackarna blev övermäktiga på andra varvet. Kändes som alla backpass jag gjort i Alperna och med Team Nordic Trail var som bortblåsta och att jag hade sämst kondition och styrka i världen. Men iår sprang jag iaf mer av dessa branter än jag gjorde förra året.

När sista backen äntligen var besegrad glömde jag bort att det var nästan en hel kilometer kvar till mål. Jag ökade tempot nästan direkt uppe på "hjässan" i tron att jag snart var i mål. Det blev en jobbig sista kilometer men till slut rundades scenen och det fina målet syntes. Det stöd som gavs i målfållan räckte faktiskt krafter till en superspurt. Som belöning fick jag en proffsig bild på målgången.

Stannade klockan och gissade på en tid runt 57-58 minuter. Blev mycket överraskad när jag såg att den stannat på strax under 56 min. Wow! Detta är en ganska tuff bana, inte på något sätt flack och lättsprungen (bortsett från nedförsbackarna då).

Postlopp
Fick en (reflex)medalj och lite annat smått och gott i mål. Klädde på mig min vinterjacka och överdragsbyxor och hejade in de sista löparna i mål.

Ett trevligt och mysigt lopp, det enda som saknades för ett fulländat vinterlopp var snön. Den officiella sluttiden blev 55:48 min. En, för mig, snabb tid för att vara så tidigt på säsongen.


Sedan tog jag mig till duschen. Blev en snabbdusch ty hotellet hade dubbelbokat herrarnas omklädningsrum så de fick tyvärr stå och vänta tills damerna var färdiga. Därför fick jag skynda mig. Så tog jag bilen och åkte hem, dock tog jag omvägen om brorsan för att lämna en födelsedagspresent.

6 januari 2020

Runstreak

Jag har tidigare skrivit att runstreak inte är något för mig pga familj, sjukdom etc. Men så trillade jag förbi Paceonearth och deras januariutmaning. Jag bestämde mig då för att åtminstone göra ett försök för att se om det är något för mig. Det är en sak att anta och en annan att verkligen prova.

I övrigt har jag inget specifikt mål med min träning/löpning, förutom att må bra.