Känns som om det var flera månader sedan jag sprang senast. Har levt i stillhet pga de problem jag haft efter hjärnskakningen. Jo, jag har cyklat lite och simmat några kilometer, men annars levt ett stilla liv. I verkligheten var det bara 12 dagar sedan jag sprang STHLM 10.
Idag blev det alltså en kom-igång-igen-runda, vi kan kalla de rehabrunda också. Hade inga stora förväntningar utan skulle mest känna på det. Känna hur kroppen och framförallt huvudet reagerade på löpning. Jag tänkte mig en kort runda på 4 km.
Första kilometern var trevande. Skorna kändes främmande och skavade nästan lite i lästen. Men efter uppvärmningskilometern lossnade det och jag kom in i ett bättre lite snabbare tempo. Det var ganska varm så när jag kom till motionsspåret och dess skugga efter ca 3 km tänkte jag att jag kan ju faktiskt ta ett varv här också för att känna på det. Sen sprang jag hem. När jag stannade klockan hade jag sprungit nästan 8 km, 7,79 km för att vara exakt.
Var lite trött i huvudet och kände pirr i hela kroppen efteråt. Jag tror det är någon form av Uhthoff's fenomen jag upplever. Vid lite snabb efterforskning på nätet verkar det som att Uhthoff's fenomen bara gäller synen men jag har hittat information där det beskrivs att det även kan drabba andra kroppsdelar. Nåväl, pirret la sig efter en stund och det är bra (helt försvinner det aldrig från händer och fötter eftersom det är restsymptom från skov). Det känns iaf bra att inte behöva börja om från början med min löpning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar