Med förra årets lopp i minnet ville jag gärna delta även iår. Både genom reklammail och i flödet på sociala medier påmindes jag om loppet redan i november. Som så ofta vet jag inte alltid om jag kan delta just det datumet varför anmälan till loppet fick vänta. Men efter lite diskussioner så stod det i början av januari klart att helgen var fri. Jag anmälde mig.
Prepp
Nu började förberedelserna för hur jag skulle vara klädd. Ja, alltså löparkläder är ju inte svårt att välja förstås men det intressanta är hur jag ska lysa? Förra året snurrade jag en halvtaskig julgransslinga runt höften och lånade min dotters lila partyhatt som har dioder som kan blinka. (Den har för övrigt inte använts sedan dess.) Iår ville jag ha något annat.
I höstas hittade jag på en "kinasida" en keps med LED-skärm i vilken man, via en app, kan skriva in valfri text. Jag tror till och med att jag tänkte på detta lopp när jag beställde den. När jag haft den vid speciella tillfällen så som dotterns gymnastiktävling och hockeymatcher etc så är det många som kommenterat den och tyckt den var cool och häftig. Den är given att ha på loppet. Men inte bara den... det blir lite lamt.
Så kom jag på att många hundar jag sett gå sin kvällspromenad med sin husse/matte haft halsband försedd med LED-ljus. Aha! Det är på djuravdelningen jag ska leta efter något lysande. Tänkt och gjort. Inhandlade två, en var för kort för att få runt mig. (Praktiskt nog gick de att koppla ihop.) Och jag kunde funktionstesta dem när jag var i alperna nyligen. För av någon konstig anledning hade jag packat ner dem men glömt min reflexväst.
Så förutom min keps (förstärkt med pannlampa) hade jag hundhalsband på mig. Det blev kalasbra. Inte så fantasifullt kanske men lysande. Så hittade jag även en LED-pryl att pynta skorna med. Tydligen en populär pryl för de fanns bara med vitt sken kvar, lila, blå eller grön hade varit roligare.
Resa
Loppet var på kvällen så jag behövde inte ställa väckarklocka och åka iväg tidigt. Skönt också att redan vara anmäld så jag inte behövde passa någon efteranmälningstid.
Reste i god tid och gjorde ett snabbt stopp i Norrköping för att se om de lysande grejerna på skorna fanns i en roligare färg än i vitt sken. Bingo! Hittade rosa, fast de såg mer lila ut. Hade med mig de vita samt kvitto så det var bara att byta. Inget konstigt.
Alltid nervös över om jag ska hitta parkeringsplats eller inte. Det är alltid fullt med bilar överallt längs gatorna. Tidigare år har jag haft jättetur och hittat en ledig plats direkt jag kommit dit. Iår var det likadant. Fullt längs gator och allėer, MEN när jag svänger in på den tänkta alléparkeringen så är det EN tom plats. Nästan så jag borde köpa en lott, sån tur är det.
Samlade ihop mina saker och begav mig mot Skansen. Det var en fantastisk kväll och solnedgång. Liksom flertalet andra stannade jag på Djurgårdsbron och fotograferade Nybroviken och Strandvägen.
Prelopp
Jag var i sådan god tid att jag hann fotografera den fina kvällen, stå i nummerlappskö, stå i toakö, fixa med min utstyrsel OCH se starten för 5 km-loppet. Jag avskyr stress så detta mådde jag bra av.
Hade med mig min koskälla och pinglade iväg 5 km-löparna. Sedan tog jag mig in på startområdet. Där fanns ett sånt där trevligt fotobås. Det var ingen kö så jag tog chansen. Hann ta två bilder men är egentligen inte så nöjd med någon av dem. Sen gick jag för att heja in löparna i mål.
Stod där länge på upploppet och pinglade med min bjällra, hade liksom inget annat för mig. Sen blev det dags för oss i 10 km-klassen att starta.
Loppet
Jag hade anmält mig till sista startgruppen, nr 3, de som sprang på över timmen. Det var kyligt att stå och vänta för det blåste där uppe vid Sollidens scen. Men jag hittade en eldkorg och stod där och värmde mig.
Så var det dags. Startskottet gick och så även startfältet. Alltså så frustrerande långsamt alla rörde sig framåt. Fick sicksacka mig fram. Så var det till på köpet en rejäl nedförsbacke. Det var iof vackert att se en orm av ljusbeklädda löpare slingra sig ner för Skansen, men jag kunde verkligen inte springa i mitt tempo. Jag startade helt klart i fel startgrupp.
Tack och lov blev banan bredare och det var lättare att springa förbi. Iår upplevde jag att banan var smyckad med fler marschaller än förra året. Mycket vackert och stämningsfullt.
Löpningen kändes oförskämt bra. Och jag var glad att jag hade pannlampan med som förstärkning, med den var det lättare att öka tempot i utförslöpningen.
På första varvet orkade jag trycka på i de flacka uppförsluten. Men uppförsbackar är jobbiga att springa i, speciellt om de har kraftig lutning. Detta lopp har iaf två rejäla uppförsbackar (som skulle forceras två gånger). Jag uppskattar att jag sprang 80-90 procent av dem på första varvet.
Första vändan upp för backen vid Skansens bergbana (har backen något namn?) försökte jag springa så mycket jag kunde. Halvvägs upp sprang John "Jesus" Kingstedt förbi i ett rasande tempo. Han var på slutspurten och sprang med andra ord mer än dubbelt så fort som jag. När jag väl var uppe, ja jag gick det sista, så kunde jag springa mer normalt igen. Men backen suger verkligen musten ur benen.
Några svängar inne på Skansen och runt Sollidens scen och varvningen var ett faktum. Nu var det betydligt färre löpare på banan och jag kunde jag löpa backen i mitt tempo. (Medeltempo första resp andra varvet: ca 6:10/5:05 min/km.)
Med cirka 3 km kvar tog jag hjälp av en superhjälte för att orka hålla tempot. Superhjälten var dock lite starkare än jag i sista backen upp på Skansen. Uppförsbackarna blev övermäktiga på andra varvet. Kändes som alla backpass jag gjort i Alperna och med Team Nordic Trail var som bortblåsta och att jag hade sämst kondition och styrka i världen. Men iår sprang jag iaf mer av dessa branter än jag gjorde förra året.
När sista backen äntligen var besegrad glömde jag bort att det var nästan en hel kilometer kvar till mål. Jag ökade tempot nästan direkt uppe på "hjässan" i tron att jag snart var i mål. Det blev en jobbig sista kilometer men till slut rundades scenen och det fina målet syntes. Det stöd som gavs i målfållan räckte faktiskt krafter till en superspurt. Som belöning fick jag en proffsig bild på målgången.
Stannade klockan och gissade på en tid runt 57-58 minuter. Blev mycket överraskad när jag såg att den stannat på strax under 56 min. Wow! Detta är en ganska tuff bana, inte på något sätt flack och lättsprungen (bortsett från nedförsbackarna då).
Postlopp
Fick en (reflex)medalj och lite annat smått och gott i mål. Klädde på mig min vinterjacka och överdragsbyxor och hejade in de sista löparna i mål.
Ett trevligt och mysigt lopp, det enda som saknades för ett fulländat vinterlopp var snön. Den officiella sluttiden blev 55:48 min. En, för mig, snabb tid för att vara så tidigt på säsongen.
Sedan tog jag mig till duschen. Blev en snabbdusch ty hotellet hade dubbelbokat herrarnas omklädningsrum så de fick tyvärr stå och vänta tills damerna var färdiga. Därför fick jag skynda mig. Så tog jag bilen och åkte hem, dock tog jag omvägen om brorsan för att lämna en födelsedagspresent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar