5 juli 2014

Vansbrosimningen 2014

Så var dagen kommen (5/7) då min första del av En Svensk Klassiker skulle göras, att simma 3000 meter. Som ni alla vet har jag följt temperaturutvecklingen i det där vattnet och det har inte varit någon kul upplevelse. När jag anmälde mig var det runt 16 grader men vartefter veckorna gick blev det bara kallare och kallare. Det kallaste jag noterade var 12,1 grader. Arrangörerna var hoppfulla att temperaturen skulle stiga eftersom väderprognosen sista veckan lovade mycket varm väderlek. Men för att vara på den säkra sidan och värna om simmarna bestämde de på onsdagen samma vecka att huvudloppets 3 km skulle kortas till 1,5 km. Trots att banan halverades så räknas det som ett moment i klassikern.

Uppladdningen för loppet började inte så bra. På grund av teknikstrul (var tvungen att tömma mobilen på bilder) gick jag och la mig alldeles för sent i förhållande till när jag skulle gå upp. När jag väl gick och la mig vaknade min yngsta (2 år) och ville absolut inte sova utan satt och skrek i sin säng för att han inte fick leka mitt i natten. Det slutade med att jag la mig på soffan och fick i alla fall fem timmars sömn.

Upp klockan 06, försöka få i sig lite frukost samt bre några smörgåsar att ta med. Packat hade jag såklart gjort dagen innan. Sju på morgonen infann jag mig hos vänner jag skulle simma och samåka med. Det tog fyra timmar i bil upp till Vansbro. Jag är mycket tacksam över att jag slapp köra ty et hade jag inte klarat med mina få timmars sömn.

På plats i Vansbro var vi i god tid innan vår start, så vi åt varsin macka och lufsade iväg till nummerlappsutdelningen. Det var härligt sommarväder och omkring 26 grader varmt så vi frös definitivt inte.

Vattentemperaturen hade till vår start, strax efter lunch, stigit till typ 14,4 grader och vi var väl lite besvikna på att vi inte fick simma hela.

På med våtdräkt, simmössa och fett och ner till start. Kan tala om att vi dröp av svett. Vid starten fanns en liten nedgång till vattnet och vi passade på att känna hur kallt 14,4 grader var. Det var kallt. Men vi förträngde det och vevade med i uppvärmningen. Inte för att bli varma i/om kroppen, för som sagt så rann svetten, men för att mjuka upp leder etc.

Starten gick och vi plaskade i. Till en början upplevde jag det som kallt men man vande sig oväntat snabbt. Efter 50 meter var det behagligt. Dock drabbades jag av ett annat bakslag som sinkade mig. Jag såg ingenting så jag var tvungen att simma till bryggan och be en funktionär att torka av mina simglasögon från ullfett. Så ganska tidigt i loppet skildes vi åt jag och min vän.

Att simma i Vanån var enkelt, medström is the shit. Det gick fort fort att frisimma/crawla och tack vare det tog jag nog in någon minut på min vän, ikapp henne kom jag dock aldrig. Att svänga in i Västerdalälven var intressant. Plötsligt fick man ta i mer för att ta sig framåt och vattnet blev märkbart kyligare. Det var egentligen inga problem att simma motströms heller. det som var ett problem var trängseln. På grund av att banan kortats spreds inte startfältet ut sig lika mycket som det borde ha gjort. Men jag gjorde som de andra, sparkade folk på armar och i bröstet och armbågade mig fram, typ. Ja, för ibland kändes det som att någon försökte klä av mig när armtagen smekte ryggen.

Knappt halvvägs upp för Västerdalälven började jag simma ikapp och om de sista i föregående startgrupp, det gav mig adrenalin att öka takten lite till. Faktisk simmade jag om några från startgruppen före de också. Några från startgruppen efter simmade dock om mig, så jag är ingen stjärna på att simma.

Jag tog mig i mål på tiden 38:11 minuter. Med facit i hand så hade jag faktiskt klarat att simma hela sträckan i denna temperatur, så vi var lite besvikna på att vi inte fick göra det. Men direkt efter loppet bestämde vi att vi simmar nästa år med. Annars kommer vi gräma oss att vi inte har gjort klassikern på riktigt, att det saknas 1,5 km simning liksom.

Till nästa år ska jag försöka förbereda mig lika bra. Hade hunnit träningssimma 18 kilometer i år. Dock ska jag ha med mig diskmedel, för ullfett är svårt att duscha bort med bara schampo ska ni veta. I duschen var en medsimmerska dock bussig och gav mig från hennes flaska.

Inga kommentarer: