Hipp hurra... eller vad säger man när man jubilerar?
Idag för exakt sju år sedan fick jag en diagnos som ändrat mitt liv. Jag fick diagnosen MS.
Generellt sett så mår jag ganska bra, jag har inga motoriska störningar för jag klarar att göra En Svensk Klassiker med allt vad det kräver i fysisk förmåga. Intellektet är det inte heller fel på tycker jag. Jag kan analysera och komma med listiga idéer och lösningar.
Men, min hjärna bråkar lite med mig nuförtiden. Saker som jag inte haft problem med tidigare. Tankeverksamheten går lite långsammare idag än förr. Jag behöver mer tid än tidigare. Jag måste skriva upp för att inte glömma. Utan kalendern i mobilen med dess påminnelsefunktion är jag körd. Dessutom har jag fått problem med ljudstökiga miljöer. Min hjärna orkar inte sortera ljuden, hjärnan tar in alla ljud och stimuli vilket är mycket energikrävande, av det blir jag fort trött. I medicinska termer kallas det fatigue eller hjärntrötthet. (Vill du veta ännu mer får du söka mer info själv med valfri sökmotor.)
Men i övrigt mår jag bra...tror jag. :)
Jag har MS, men MSen har inte mig. Jag är fortfarande jag även om jag måste anpassa mig och prioritera vad jag ska göra för att orka. Mitt batteri är aldrig fulladdat och vid laddning tar laddningen lång tid.
11 april 2018
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Så fint du skriver om något så tufft!
Skicka en kommentar