7 juli 2018

Vansbrosimningen 2018 - race report

Vansbro till start.
Fick skjuts in till Vansbro i god tid. Jag tog det varligt genom stan och beskådade alla fina gamla neonskyltar. Jag hoppas de är K-märkta för sådana tillverkas vad jag vet inte längre. Ett litet fotostopp sen promenerade jag vidare.

Stannade på det gamla järnvägsspåret för att fotografera lite igen...eller iaf försökte ta några hyfsade bilder. Blev inte helt nöjd med resultatet, så jag fortsatte till starten. Väl på startområdet hade jag fortfarande gott om tid till start... tills jag ställde mig i toakön, då rusade tiden iväg något vansinnigt. Jag kände mig ganska stressad där i toakön, men till slut var det min tur.

Krängde på mig våtdräkten och lämnade överdragspåsen på avsedd plats och gick till starten.

Loppet
Lite uppvärmning som gjorde gott för allt utom fötterna. Till kommande lopp måste de eliminera de stora gruset/stenarna, iaf på uppvärmningsplatsen, det är smärtsamt att röra sig på. Nåja, starten gick och jag gjorde inte samma ner-i-vattnet-misstag som på halvsimmet.

Iår investerade jag i nya fina dyra simglasögon i hopp om att slippa problemet med att de immar igen...fel. Nya fina simglasögon immar också igen i mitt ansikte. Dock stannade jag inte och putsade dem en enda gång under loppet denna gång. Jag lyfte och sköljde ur dem med jämna mellanrum. Under loppets gång kom jag dock på en teknik som gjorde att jag slapp ursköljandet. Jag lät några få droppar vara kvar i glasögat, när det sedan immade igen ruskade jag bara på huvudet lite så tjänstgjorde dropparna som "vindrutetorkare".

Vissa simmare hade svårt med navigeringen. De kryssade sig fram och speciellt en gjorde det precis framför mig flertalet gånger. När han, för det var en man, precis passerat åt ena hållet, ganska nära, bytte han kurs igen för att återigen korsa precis framför. Mycket irriterande eftersom jag tvingades sakta in för att inte boxa ner honom med mina armtag.

Efter 20 min hade jag simmat 1 km och det kändes bra. Det kunde kanske bli en rekordtid iår, tänkte jag. Vid halva loppet, dvs 1,5 km, simmade jag om de sista i startgruppen före. Det gav extra energi. Då visste jag ju att jag simmat in 10 min på dem. Kände mig stark men det kändes inte som att det gick så snabbt. Medströmmen jag mindes från förra året kändes knappt. Eller jo, det fanns en ström som hjälpte till men den var inte alls lika stark som tidigare år. Men det var bara att göra enligt Doris'  mantra... "fortsätt simma!".

Vid 2 km hade klockan tickat till 43 min. Nja, blir nog inget rekord ändå. Jag orkade inte hålla farten för rekord. Men jag simmade om fler och fler från tidigare startgrupper vilket fick hjärnan att tänka tävling och kroppen att fortsätta. Pratade lite med en med simmare strax före "svängen". Vet inte varför jag började prata med henne men hon var trevlig. Kanske var det så att jag tyckte hon såg trött ut och behövde lite pepp. Jag är bra på att peppa när jag själv har mycket krafter kvar.

Så simmade jag runt svängen och var förberedd på motströmmen och temperatursänkningen som brukar vara. Men icke. Skillnaden var så marginell att det knappast märktes. Om man inte hamnar bakom fel personer förstås...

När det var kanske 500 meter kvar hamnade jag bakom en "Valross". Att simma bakom honom (ja det var också en man, en storvuxen man) blev det som att simma i den motström som brukar vara i Västerdalälven. Trots storlek så simmade han ändå ganska fort så vi höll typ samma tempo. Efter en liten stund bestämde jag mig att jag måste om. Några krafttag med crawltag sen var jag om. När jag väl var om så simmade jag bröstsim och noterade att jag trots allt var snabbare... det var motströms pga "valrossen" med andra ord.

Mina supporters stod och hejade på strandpromenaden. Så härligt och energigivande. Nu på upploppet fanns ingen anledning att spara på krafterna. Bam! och handen slog i väggen och äntligen var jag i mål. Nu hade jag inte bara klarat Vansbrosimningens 3 kilometer utan även avslutat min tredje En Svensk Klassiker. Sjukt nöjd med att sportat hem en guldmedalj.

Familjen och bästa vännerna gratulerade vid målgången och alla var lyckliga, kanske mest jag.

Hur det gick med tiden? Blev det rekordtid? Jo då, jag putsade förra tiden med 6,5 minuter. Har bara simmat Vansbro 3 km två gånger, så nu blev det personbästa.

Placeringar:
Halvsimmet 1,5 km: 240 av 1427
Vansbrosimningen 3 km motion: 2287 av 6471

Nästa lopp: 12/8, Sthlm Urban Trail

Inga kommentarer: