Rosa Bandet-loppet (!sic) - race report

28/9 2025 

 När jag anmälde mig till detta lopp (mha friskvårdsbidrag) visste jag inte att min vrist/fot skulle krångla efter 30 km-loppet. Skulle jag kanske göra en DNS nu?

 Icke, jag har bara gjort en DNS i hela mitt liv och det var till något av Vätternrundans lopp. (Jag har iof också omvandlat till virtuellt för att kunna cykla en annan gång.) Så det var bara att "ta tjuren vid hornen", göra det bästa av det och ha roligt.

 Eftersom jag inte hade med mig mitt "medicinskåp" (ligger i andra necessären samt tennisväskan) och jag allt skulle tycka det var lite pinsamt att fråga sjukvårdstältet om fler Alvedon imorgon så hade faktiskt min sänggranne Ipren, som jag fick två av. Tusen tack, Christian!

Söndag:
 Tillresta löpare vaknar ruskigt tidigt tycker jag, men så skulle de åka hem till Skellefteå, vilket är en bra bit att köra. Vaknade 0630.
Tog det lugnt. Packade ihop många grejer. Förberedde för nästa lopp men framförallt pratade med vännerna Börje m fl, som packade ihop och skulle åka hem. Och så blev det lite dramatik när Lennart aka Rosa Pantern av misstag hade tagit Monicas väska istället för sin egen. Men det löste sig.

 Gjorde sällskap med Ingrid  bort mot Grönsta Gärde. Träffade Viktoria och hennes dotter på Lidingövallen. Var ändå i god tid (kl 13. Min start var 1350 ... i första gruppen efter eliten, 1B). Passade på att besöka bajamaja direkt jag kom, men det var flera lediga bås och således ingen kö.

 Pratade med en Emelie strax utanför startfållan. Samtidigt på storbilds-tv stod det att det var dags för alla i startgrupp 1A+B att gå in i fållan. "Välkommen in", stod det. Ändå var det ingen som gått in. Det var ingen som vågade gå in. Jag sa till Emelie: Kom vi går in så följer de andra efter. Så jag gick först. Och mycket riktigt det fylldes på direkt.

 Ställde mig bakerst och hade som plan att starta allra sist. Idag kommer det inte gå snabbt även fast jag springer i första gruppen. Jag var dock inte helt sist men blev det när jag rättade till skon.

 Precis före stigningen sneglade jag bak och såg att en tjej var bakom mig. I samma stund passerade jag två andra. Grönstabacken hade jag egentligen redan bestämt att gå uppför. Men verkligheten var annorlunda, jag trippade iaf en tredjedel innan jag gav upp.

 Även denna dag var det bra väder: sol, 15°C, 5(8) m/s. Det var torrt och vackert i skogen och tack vare bra väder fanns publik längs spåret. Jag tog bara fram mobilen en gång. Har för mig att det var vid 6 km.

 Det blev en lek att se hur många jag orkade springa om och jag tror det var åtta, nio stycken. Jag är helt säker på att jag inte kom sist av de 115 kvinnorna i första startgruppe

 Det gjorde ont i benen hela loppet, men konditonen var pigg. Det var rätt skönt att springa sista milen i den meningen att jag var nästan ensam hela loppet. Behövde inte trängas någonstans. Utmärkt trevligt.

 Fick en sämre tid än förra året, men det gör inget. Kom i mål på 1:02:29. Och efter denna målgång behövdes ingen sjukvård. Det gjorde inte ens lite ont i foten. Verkligen svårförklarad skada.

 Tog tillfället att byta några ord med mannen som säljer merchandise för En Svensk Klassiker. Han kände igen mig trots att det var många år sedan jag gjorde klassiker och köpte kläder av honom. 

Statistik:

Mitt 8:e Rosa Bandet-loppet(!sic)
2340 i mål
2038 av dessa var kvinnor/tjejer

Eftermiddag/kväll:

 Efter jag duschat (packat hade jag gjort före loppet) tog jag en 7-kilometerspromenad borta i Elfvik, för att se om jag stötte på min magnet. Som att leta efter en nål i en höstack. Jag trodde verkligen inte att jag skulle hitta den och det gjorde jag inte heller.

 Alla jag mötte i spåret hejade däremot glatt och jag hittade annat. Bland annat skräpet efter saltpåsen jag gav bort, en öronplupp och ett rör Enervit med GT-tabletter. Röret med tabletter var en riktig trofé för jag tycker de är dyra.