Etapp 2: Halland - Holland

 (Bilder fylls på när jag har tid.)

 Mot alla odds fick jag in alla mina grejer i bilen trots att jag fyllt den med skrymmande fönster. Det krävdes ju iof att jag fällde halva baksätet.

 Tjugo minuters bilfärd så stannade jag första gången. Inget allvarligt. Jag skulle lämna en växt hos föräldrarna bara.

 Stopp två blev Bunkeflostrand för att toppa upp bränsle. Så hittade jag också en butik och passade på att proviantera för den fortsatta resan, bl a frukt och  vetebullar.

 Kisspaus i Padborg. 45,5 mil Hittade en butik där man fick en frukt vid kassan. Tack. Blev bra paus.

 Så letade jag efter en mack att fylla på bränsle. Hade googlat fram att det är billigare i Tyskland Nederländerna och jag ville gärna komma från Amsterdam tillbaka till Tyskland på samma tank. Hittade en i Haselünne. Då var klockan kvart över nya dygnet. Typiskt bra med paus, fast trött var jag inte efter den energidryck jag drack på lunch/eftermiddagen. Passade även på att bilens registreringsbevis fanns i bilen. Fast vad skulle jag göra om den inte fanns. Nåja, jag har aldrig tagit den ur bilen så innerst inne visste jag att den var där. Dubbelkollade iaf. (Paus 20 min enligt timeline .)

 Körde vidare i natten. Helt plötsligt börjar en bil förfölja mig. De blinka med helljuset en gång. Tänkte att jag körde för fort, men så körde andra bilar om mig i 130 och jag körde bara 95. Hmmm.
Saktade jag in så gjorde den det, ökade jag ökade bilen bakom. Sen visade det sig vara gendarmeriet/polisen. Så jädra nervös jag blev. Vad hade jag gjort fel? 

 De blinkade in mig (01) med blåljus på en rastplats i Emsbüren. Det undrade vart jag skulle, var jag varit och om jag pausat. De tittade på pass körkort och reg.beviset på bilen. Hahaha, jag som just dubbelkollade att de var med. Tack vare det visste jag exakt var det fanns, vilket jag inte visste före jag kollade. Typiskt bra. Sen frågade de varför jag kunde tyska!?

 Det var vänliga tyska poliser, tre stycken, som "omringade" bilen. Så fick vi vänta på polis nummer fyra och fem, för det var de som hade alkolmätaren. Lite oklart varför de blåljusade mig för kontroll, men de sa att de tyckte att jag vinglade. De trodde jag var trött för de hade sett något. Jag upplevde inte att jag gjorde något konstigt och blev såklart nervös för allt jag kunde ha gjort, som jag inte gjort: kört för fort, druckigt/ätit olämplig etc. Hade jag med mig rätt mängd medicin (enligt intyg) de är ju narkotikaklassade? Blev så stressad att klockan varnade för "abnormal heart rate". Hann ju tänka tanken att de vinkade in mig för att jag ändrade hastighet flera gånger när jag kände mig förföljd. (Det glömde jag ju säga till poliserna såklart.) De noterade att jag svettades en del, 

 Var tvungen att fråga chatgtp om detta hade något namn, att känna skuld för något fast man vet att man inte gjort något fel. Men det kan jag ta upp i ett annat inlägg.

01:25 "släppte" de mig. Rastplatsen hade toa och jag vågade inte köra vidare före det gått en halvtimme. Poliserna rekommenderade att pausa så länge. Klockan 02 körde jag igen. Detta sinkade mig en och en halv timme, nästan två, till utsedd sovplats. (Jag kör bränslesnålt, dvs inte så fort.)

 I utkanten av Amsterdam höll jag på att få holländare i arsle två gånger när jag tvärbromsade. Först för ett litet djur (mus?)  som de ju  inte såg. De blev skitarga hörde jag då de stod på signalhornet. Kanske att de inte skulle ligga så nära framförvarande (mig) bil ändå. Andra för deras konstiga trafikljus. Jag körde enligt hastighet eller långsammare.  (Jag har fått min beskärda del av poliser.) Trafikljuset jag närmar mig är grönt när det plötsligt slår om, fast tillräckligt tidigt för att man  ska hinna reagera på ändringen, men för sent för hård inbromsning. Men så fort jag fått ner hastigheten och nästintill
stannat så slår ljusj**eln om till grönt igen.

Platsen jag sett ut kändes olämplig då det var bebyggelse för nära. Hittade en annan plats inte så långt bort... utan hus inpå.

Totalt 455+457=912 km