Gott Nytt År!

God Jul!

God Jul alla trogna bloggläsare!

Årets lista...2009

Årets aldrig gjort förut:
Varit gravid och fött barn.
Årets nyårslöften:
Träffa mina vänner oftare, vilket jag höll.
Dödsfall 2009:
Nä, ingen i närmsta bekantskapskretsen dog, men en bekant till mina föräldrar.
Årets hälsa:
God tycker jag själv, någon förkylning och nästäppa i sju månader (pga graviditet).
Länder du besökt 2009:
Norge, Danmark, Tyskland, Österrike.
Årets matupplevelse:
Mat och mat...men jag gillar smoothiesen på Naked Juice Bar.
Årets lärdom:
Myndigheter är skit.
Årets framgång:
Jag är inte framgångsrik. Men jag är stolt över att klarat Göteborgsvarvet 29:e graviditetsveckan.
Årets äventyr:
Graviditeten. Det var inte så dramatiskt men något nytt att gå igenom.
Årets skada:
Hyvlade mig i pekfingret med osthyveln. Gravidhormoner gjorde att jag mådde superdåligt och hamnade i chocktillstånd.
Årets inköp:
Nya carvingskidor och en mycket bra sport-bh. En bh som jag letat land och rike efter för att hitta fler av.
Årets film: -
Årets glädje:
Vår dotter. Att komma igång med fotbollen igen.
Årets jul firades med:
Min man, dotter, mina föräldrar, bror samt svägerska i Norge.
Årets TV-program:
Bara för att jag inte kommer på något utöver det vanliga så säger jag Kanal 5s Ullared. ;)
Årets önskan:
Att få vara frisk och hel.
Årets födelsedagar:
Vår dotters födelsedag <3.
Årets sämsta:
AMS
Årets människa/or:
Min man som alltid ställer upp. Den bästa människan som finns på denna jord samt vår underbara snälla och söta dotter.
Årets blogg:
Min egen, för att jag är dålig på att blogga, men jag gör så gott jag kan.
Årets krångel:
A-kassan, detta året också.
Årets inte gjort:
Spelat seriefotboll.
Årets flopp:
Att nästan ingen kommenterar mina inlägg i bloggen.

Vad spenderade du mest pengar på?
Barnkläder. ;)
Vilket datum kommer du alltid att minnas i år?
Lätt, 6/8 då vårt barn tittade ut. Men även dagen innan då vi var på Skeninge marken.
Vad gjorde du på din födelsedag 2009?
Var i Gbg, eftersom vi åkte hem från skidresan en dag tidigare än beräknat, pga för mycket(!) snö.
Finns det något som skulle gjort ditt år bättre?
Ett jobb.

Förväntningar på 2010:
Inga förväntningar. Man blir bara besviken om det inte blir som man tänkt. Bättre att hålla förväntningarna nere och bli glatt överraskad när det blir roligt och bra istället. Men jag följer min dotters utveckling med stolthet och spänning.

Ljus i vintern

Idag har jag gått på långpromenad och sett en guidad tur av stadens kulturarrangemang "Vinterljus" (fd Novemberljus).

Linköpings Guideklubb hade visning av hela slingan denna kväll. Det var ett sextiotal personer som trotsade kylan och pulsade i snön. Jag, och definitivt min dotter, drog ner medelåldern rejält.

Installationerna iår var helt okej, den vackra "Bling bling" fanns med även detta år. Bra tycker jag för det är nog min favorit.
Jag är beredd att gå turen igen, för det gick lite fort, på gott och ont. Gott för att vi slapp frysa när vi traskade på i bra tempo, ont för jag han inte riktigt fotografera.

När turen var slut fick vi beröm av guiden för att vi orkade gå hela i kylan och extra beröm fick hon med barnvagnen. :) Det var förövrigt många i gruppen som var imponerade över att jag orkade släpa med barn och vagn. De tyckte det var jobbigt att gå bara som det var.

Jag tackade såklart artigt, men ärligt så vill jag inte stanna hemma bara för att jag inte har någon barnvakt. Visst är det lite jobbigare att putta vagn i snömodd och uppförsbackar, än att bara gå själv rakt upp och ned, men det är också bra gratis motion.

Mitt barn är inget hinder för mig att hälsa på vänner kvällstid, träna fotboll eller andra event. Är den enda lösningen att hon måste följa med så tar jag med henne. Jag har till exempel inte missat en enda fotbollsträning sedan träningen satte igång igen, trots att jag varit gräsänka flera gånger då det varit träning. Men det finns ju såklart tillfällen då det är olämpligt eller omöjligt att ha med barn. Då får man prioritera bort det eller hitta en bra lösning.

Tivoli

Vi har fått ett nöjesfält strax utanför vårt samhälle. Åtminstone så ser det ut så. Det lyser lampor i allsköns färger; rött, blått, grönt samt figurer och dekorerad flaggstång. Och åker man närmare så skulle jag inte bli förvånad om det blinkade också. Det är bara pariserhjulet som saknas.

Jag är mycket glad och tacksam över att mina närmsta grannar har den goda smaken att endast ha lampor med trevligt vitt ljus och att det inte blinkar.

Liten blir stor.

Min tjej växer och börjar bli stor. Nåja, allt är relativt. Men nu har hon kommit till en punkt i livet då det inte är så roligt att ligga i vagnen längre.
Jag förstår henne, man ser ju mycket bättre i upprätt position. Men hon sitter inte så stadigt ännu, inte ens med stöd. Hon liksom glider neråt i vagnen så det blir nån halvliggande ställning. Så någon vecka eller två till tror jag att jag lyckas köra henne i horisontalläge, men sen vill hon nog sitta lite mer på heltid.

Vägde och mätte henne på bvc idag, 6450 gram och 64,5 cm blev resultatet. 100g/cm. ;)

Advent

"Vi tänder ett ljus"

Vi tänder ett ljus,
sen tänder vi två
och sedan det tredje så gärna.
Och när vi tänt fyra
vad händer väl då?
Jo, då tänder Gud en stjärna.

//Psalm 809 i "Psalmer och Sånger "
eller Psalm 931 i "Nya barnpsalmboken"

Kriminellt förflutet

Så har man äntligen blivit laglig. För nu har de höjt hastigheten på vägen ut till vårt samhälle. Från 90 km/h, som man ju aldrig körde, till 100 km/h. Tack vägverket!

Fast idag var jag visst lite kriminell ändå. Jag knyckte två äpplen från trädet på den tomt där jag är uppvuxen. Äppelträdet han aldrig bära frukt när vi bodde där. De röda fina vinteräpplena såg så inbjudande ut att jag inte kunde motstå frestelsen. Men mitt samvete sa mig att jag hade rätt att ta några. Och tänker man efter tror jag inte ägarna misstycker. Och då talar jag från egen erfarenhet. För om någon vill ha äpplena på våra två träd så är det mer än välkomna att plocka iaf.

Tål att glömmas bort

Har pysslat om våra eftersatta växter. Ta mig sjutton om inte orkidéerna gillade att bli bortglömda mer än vanligt. Det kommer nämligen nya stänglar (jmfr luftrötter). =) Som jag har väntat på dessa stänglar. Jag har vattnat regelbundet en gång varje vecka allt efter instruktionerna, men inget har hänt, bara tråkiga rötter. Men nu äntligen hoppas jag på nya fina blommor.

Jag kanske har gröna fingrar trots allt. Faktum är att de flesta av våra växter överlever min vanvård. (För det är jag som har vattningsansvaret.) Det är bara växter av sorten "får inte torka ut" som stryker med ganska fort med undantag för olivträdet som dog iaf.

Mums i jul.

Fantastiskt goda!

Dessa kommer att konsumeras en hel del av mig i jul.

Skänka kläder?

"Jag fick ett samtal från en välgörenhetsorganisation om att skänka kläder till svältande i Afrika. Jag bad dem dra åt helvete! För om mina kläder passar, då svälter dem fan inte!"

Nu var det klippt igen

Nu inför dopet så tog jag mig äntligen råd och piffade till min kalufs. Äntligen är allt mitt långa hår borta. Jag saknar inte en enda centimeter. Det är en så skönt med kortare frisyr.
Frisering tog två och en halv timme eftersom jag färgade också. Och vårt snälla barn sov hela tiden.

Nu var det klippt.

Idag har jag klippt gräsmattan för sista gången iår. Inte bara gräset försvann utan en och annan fallfrukt strök med det också. Sen finner jag det mycket roligare att liksom flisa ner vartenda höstlöv istället för att räfsa upp det. Enklara, snabbare och roligare. :)

Anledningen till att jag klippte gräset var att jag tog en promenad med barnet, som somnade gott i vagnen. När jag kom hem sov hon fortfarande, så jag chansade att jag skulle hinna innan hon vakna. Och visst hann jag, hon sover nämligen ännu. Har även hunnit både att laga mat och äta den samt skriva detta blogginlägg. Ett riktigt snällt barn idag. Hoppas hon sover snällt ikväll när jag ska träna också.

Seriefinal

Bara för att det är seriefinal mellan IFK Göteborg och AIK idag.

Steg

När man är hemma om dagarna eller går fina barnvagnspromenader hinner man tänka så mycket. Och så tänker jag att det där ska jag blogga om senare, alla de där bra eller dåliga tankarna. Men när kvällen kommer så har allting försvunnit ur hjärnan. :( Kan man skylla på amningsminnet tro?

Vad gäller stegräkningen så tickar det på. Vissa dagar blir det inte så många, knappt 2 000 steg, medan det andra dagar ligger på 14 000-16 000 steg. Hittills verkar det vara måndagar som jag toppnoterar. Inte ens om jag snittar veckans steg kommer jag upp i den rekommenderade dosen på 10 000 steg/dag. Jag får väl sätta upp det som personligt mål, att gå minst 10 000 steg varje dag en hel vecka. Jag använder omvandlingstabellsfunktionen på stegraknare.se, när jag rör på mig på annat sätt än går, t ex styrketräning eller fotboll.

Handikappmat

Har man ena armen upptagen av ett barn och inte kan bre sig en smörgås, då går det utmärkt att ringla på lite flytande smör.

Romantik och frågesport

Igår hade vi romantisk middag för två här hemma. Vi firade tio år tillsammans. Egentligen skulle vi firat den 18/10, men barnet ville annat den kvällen. Det gjorde inte så mycket, vi hade det urmysigt igår med fint kött, tända ljus och gott vin.

Nu blir det väl ett ramaskri på de få som läser min blogg, när de läser att jag drack vin. Men det skiter jag i, för nya rön säger att det är okej med något glas. (Läs själv på Livsmedelsverkets websida.)

Till mitt försvar kan jag säga att jag inte drack så mycket. Det behövdes inte, det var som vanligt smaken jag var ute efter inte "berusning". Och så fumlig att jag inte kan sköta mitt barn blev jag inte. Då är det värre med den träningsvärk jag ådrog mig efter söndagens styrketräning. Den gör det verkligen jobbigare att lyfta och bära barnet.

Jag har även plockat fram min stegräknare, som legat och dammat med tomt batteri en längre tid nu. Tänkte att det kunde var intressant och se hur många steg det blir med barnvagnen. Hittills har jag väl gått i runda slängar 5000 steg per dag. Har varit hemma en del och varit på stan några gånger. Men igår var jag på två trevliga barnvagnspromenader samma dag och räknaren stannade på nästan 16 000 steg när dagen var slut. Tummen upp för det!

Sen kommer veckans frågesport:
1. Vem sov längst natten mot idag (mån-tis)?
a) Mamma
b) Pappa
c) Barnet

2. Hur många timmar sov den personen i sträck?
a) 7,5 timmar
b) 9,5 timmar
c) 11,5 timmar

Kvalitetstid på toa

Tänk om det fanns något i övriga huset som var lika roligt att studera som mobilen över skötbordet. Flygplanen verkar vara det roligaste som finns i detta hus.
Resultatet blir att vill man få tid till att t ex blogga, så får man lägga barnet på skötbordet och sätta sig själv på porslinsbussen. (Eller passa på när barnet sover.) Tyvärr blir man lite låst, för man kan ju inte lämna henne där som man kan i t ex en babysitter eller babygym. Men man får väl se det positivt. Jag har iaf vatten och nära till toan.

Bvc = Regn

Det slår aldrig fel, tycker jag. Varje gång jag har bokat möte eller bestämmer mig för att åka till bvc för att väga tjejen, ja då börjar det regna. På ditvägen är det helt okej väder, när vi packar ur oss bilen etc. Men sen när vi ska hem ja då regnar det. Idag var jag klyftig nog att ligga steget före så jag tog med mig paraplyet. Och visst fick jag användning av det när vi skulle hem. Bra att vi slapp att stå där i foajén och idle:a på bättre tider denna gången.

Jag brukar roa mig med att gissa hennes vikt och idag gissade jag rätt precis på grammet. Nåja, vågen mäter bara på en noggrannhet av 10-gram, men jag gissade rätt. :)

Alla känner nån från Göteborg

"I från amazonas djungler bort te himelska fridens torg,
ja alla känner nån från Göteborg.
Det sitter åtta små pygméer i en flätad bambukorg,
å alla känner nån från Göteborg.
Å i Jerusalem vid klagomuren visar dem sin sorg,
för alla känner nån från Göteborg.
Bland beduiner i Sahara träffar du nån från Chapmans torg,
för alla känner nån som känner nån som känner nån som,
alla känner nån från Göteborg..."