Som alltid försökte jag få en startplats i första startgruppen, och det fick jag även iår. Det är inte lika trångt runt banan om man startar i första gruppen, dessutom finns druvsocker, bananer etc kvar vid vätskekontrollerna. (Vilket inte fanns under GBGvarvet då vi startade i näst sista gruppen.) Att man sedan blir omsprungen, det bryr jag mig inte om. Det finns alltid de framför en som man själv springer om och då känner man sig genast starkare.
Efter första kilometern stod min klocka på 4 min och 17 sekunder. Hujedamig, dags att slå av på tempot. Hade jag fortsatt så, hade jag fått en tid på typ 42 min, och det klara jag verkligen INTE av. Efter två kilometer var jag "nere" på 9 min och typ 40 sekunder. Det betyder att andra kilometern sprangs på drygt 5 min. Det var bättre men fortfarande alldeles för snabbt tempo för en tjockis som jag.
Vid fyra kilometer frös jag och ville gå, men jag intalade mig själv att minsann inte stanna förrän vid 5 km. Passande nog var det vätskekontroll vid 5 km. Så det blev en liten paus där. Jag hade ju ignorerat och bara sprungit förbi vattenhålet vid drygt 2 km.
Resterande delen av loppet blev en kamp mellan ben och hjärna. Jag orkade rent konditionsmässigt, jag var inte det minsta andfådd, men benen orkade inte riktigt. Strax efter sex kilometer gick jag visst lite igen, i en uppförsbacke. Har man en gång tillåtit sig att stanna blir det lätt att man gör det igen. :/ Sedan satta jag upp målet att springa till åttakilometerskylten innan jag fick vila (läs: gå) igen. Men hur det kom sig så missade jag den. Jag såg aldrig någon åttakilometersmarkering.
Men sen började jag känna igen mig rent geografiskt och visste att nu var det bara drygt en kilometer kvar. Då ökade jag nog farten lite faktiskt. Fick nog en liten adrenalinkick eller nåt.
Sista backen, (utanför Berwaldhallen, radiohuset och SVT) som var en plåga förra året. Tog jag mig igenom. Kanske inte på spänstiga, lätta och energiska steg, men jag sprang, tillskillnad från förra året.
Min tid i år blev hela 6 minuter bättre än 2007!!!
Fast jag är egentligen inte så förvånad. Förra året var jag meniskskadad och hade inte tränat nåt mellan april och juli. I år har jag tränat fotboll och styrketräning minst tre gånger i veckan. Lägg därtill några löptävlingar och en hel del fotbollsmatcher. Så nog har jag försökt att hålla mig i form. Tiden i år blev 53:17. :D
Nu blickar jag framåt och laddar för Lidingöloppet sista helgen i september.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar