Ibland tror jag att min tjej känner sig lite ensam här hemma. Emellanåt vet hon inte riktigt vad hon ska göra utan klänger mest på mig fast vi sitter bland alla leksaker. Dessutom är hon frustrerad till och från.
Vi är ofta ute och hälsar på kompisar eller kompisar är här, minst en gång i veckan, ofta flera. Då är det annorlunda. Då leker hon med leksakerna på ett helt annat sätt, tittar och interagerar. Synd att hon är enda barnet. Hon hade mått ännu lite bättre av någon mer i sin storlek här hemmavid.
Summa sumarum så är väl vår tjej väldigt socialt lagd och gillar att umgås med andra, precis som sin mamma och pappa. ;) Det är ju bra förstås.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar