Det är coolt att se hur flygplanen flyger in som på ett pärlhalsband och lika coolt att se "pärlhalsbandet" som lämnar flygplatsen. Flygledarna får verkligen inte ha en dålig dag.
Sen är det spännande hur människodjuret fungerar. Min flight var knapppt halvfull, d v s det fanns många säten lediga även fönsterplatser. Jag som fått en plats vid gången tänkte: "Jag sätter mig vid fönstret ändå, eventuellt kommer det ingen mer på min rad eller så kanske personen tar en annan plats, eftersom det ju inte på långa vägar är fullt."
Vad händer? Det kommer en person och han skulle tvunget sitta på sin fönsterplats, trots att både den framför och den bakom var ledig. Korkat. Men jag flyttade snällt på mig. Flygvärdinnan som såg det hela förstod nog hur jag tänkte i det läget. Hon tittade förstående och sa vänligt att det gick bra att sitta på raden bakom.
Ja, det var ungefär vad som stod på den borttappade lappen, som jag sedan hittade.
3 kommentarer:
Kul! Skicka in det till Corren!
Jag måste erkänna att jag (gällande tåg iallafall) är väldigt noga med att få min reserverade plats även om det finns många lediga platser. Det är bara för att jag vill kunna koppla av, sprida grejer runt mig och inte riskera att behöva flytta mig när någon annan ska ha "sin plats" som jag sitter på. Det är därför jag betalar extra för att få just en reserverad plats. På flyg skulle jag kunnat vara noga med det om jag var bland dom första som klev på, av sammma anledning. Är jag hemsk? Haha, kanske. Men sådan är jag ;)des
Genrellt sett så uppsöker jag också "min" plats av samma anledning. Men om det redan sitter någon på min bokade plats och det finns massor med lediga platser då tar jag en annan. Sen om det kommer någon och vill ha den platsen jag sitter på så då gör jag anspråk på min bokade plats, om inte den "nya resenären" är smidig och också tar en annan plats.
Är tåget/flyget inte fullt har jag svårt att förstå varför man MÅSTE sitta på sin plats om det finns likvärdiga platser lediga.
Man får inte var för inskränkt och alltid hålla på sin rätt. Men det är ganska svenskt att promt vilja ha sin plats tycker jag.
Skicka en kommentar