25/6 2026
Treriksröset når man endast genom att vandra dit. Antingen går man 11 km på Mallaleden eller så tar man båt från Kilpisjärvi och går endast 3 km.
Jag som är i god kondition har vigt en hel dag för vandring. Eller två, beroende på hur man ser det. Egentligen skulle jag vandrat igår men när väderleken är kall och regnig blir det en trist upplevelse. Väderprognosen för idag var bättre med solinslag och en handfull grader varmare och INGET regn. Bättre förutsättningar eftersom det kommer ta hela dagen.
La mig tidigt, eftersom jag inte kört bil halva natten. Treriksröset är på min "life bucket list" att gå till och se.
Lägga sig tidigt funkade sådär. Visst jag somnade. Men jag vaknade kl 1 och kunde inte somna om. Låg och vred mig i över två timmar. När jag då inte hade somnat passade jag på att boka färjan hem. Jag tänkte åka från Nådendal till Kapellskär. Att köra hela Sverige ner lockar inte särdeles.
Somnade om till slut och då gick det att sova. Slog bort snooszen och sen var jag senare än jag tänkt mig. Typiskt på något sätt, men jag kom iaf iväg på förmiddagen, vilket var bra.
Parkerade på parkeringen där Mallaleden börjar. Före jag gick iväg hejade en man på mig. Honom hade jag framför mig nästan hela tiden. Kom inte riktigt ikapp.
Leden var brant eller stenig eller brant och stenig...mest stenig faktiskt.
På sina ställen väldigt blött, kladdigt och halt. Ibland rann bäcken i leden. Tur jag hade kängor.
Vatten gick det åt massor. Fyllde på min flaska så fort tillfälle gavs så jag vet egentligen inte hur mycket jag drack. Svettades minst lika mycket iaf. Vatten fyller man från bäckarna. Svalt och gott.
Så fort man stannade blev man attackerad av hundra myggor.
Efter 5 km halkade jag och slog mig. Eller snarare mitt högra knä fick en rejäl törn. Jag har inte full böjlighet i det efter en korsbandsoperation för 30 år sedan. Så halkade jag och benet trycktes ihop mer än det egentligen kunde. Ömmade resten av hiken. Jag slutar när jag är färdig, inte när jag har ont. Min onda vrist tyckte inte heller att vandring var det roligaste på jorden. Så jag hade problem när det framförallt gick brant nerför. Svårt att hoppa ner med höger fot först med den onda vristen och svårt att hoppa ner med den vänstra först på grund av knävecket.
Mötte folk som tagit båten och nu vandrade tillbaka.
En herre undrade om det var svårt att korsa forsen. Gå uppströms så blir det smalare och stenar att gå på, sa jag
Sen kom den där mannen ikapp mig. Han som var framför mig. Where are you from, frågade jag. Germany, svarade han. Då kan vi prata tyska, sa jag. Han tittade förvånat på mig och frågade var jag var från. Och du pratar tyska, varför?, frågade han direkt då.
Han var från Bremen. Tydligen gick han fel vid det där lilla huset uppe på fjället. Vi hade sällskap sista biten.
Intressant med ett stort stängsel mellan länderna. Jag tror det är Norge som inte vill ha emigranter. Finns dock enklare sätt att komma över gränsen,t ex via vägen.
Så kom jag till den gula klumpen till slut. Pratade med tre tjejer från Helsingfors, vilka gav mig tips på sevärdheter.
Ett annat trevligt par som var där samtidigt var från Norrköping. Vi har åkt ända från Östergötland för att mötas längst upp i Sverige.
Eftersom terrängen inte tillät löpning och jag ville springa dagens löprunda där, för det var lite udda och kul, löste jag det genom att springa runt klumpen och fram och tillbaka på spången till jag var färdig. Satte mig sedan i Sverige och skrev stödord till detta inlägg. Nu blåste det inte så jag tog fram Thermacellapparaten. Tyckte först att den fungerade dåligt men vart efter blev det faktiskt myggfritt runt mig. Rofyllt och stilla vid röset när alla andra gått.
Funderde på att ta båten tillbaka för det är också en upplevelse. Var ganska öm i vrist och knäveck. Men jag har hela dagen på mig att ta mig tillbaka så jag sparade mina €45 (enkeltur) och vandrade tillbaka också.
Kissnödig var jag också sedan länge. Då kom jag på att testa min Thermacell i skogspartiet där det var hur mycket mygg som helst. Det blåste inte, men maskinen funkade inte alls där. Myggorna svärmade runt mig och maskinen hur mycket som helst. Lyckades ändå kissa utan att få ett enda myggbett i rumpan (shewee:n låg dumt nog kvar i bilen).
På tillbakavägen drog jag ner på takten, jag behövde verkligen inte fler skador. Ändå gick jag fem min snabbare tillbaka. 🤔 Aaa, jag fotade inte lika mycket, var nog det.
Pratade med folk från Finland, Danmark, Sverige och Tyskland.
Hade packat extrakläder och massa proviant, för det läste jag att man behövde; nötter, torkad frukt, lunch etc.
På min vandring började jag med att ta av mig jackan efter 2 km, så den blev också en belastning i väskan. Av de förnödenheter jag hade med; torkad mango, kakor, pågengifflar, alhgrensbilar var det bara bilarna jag åt och dessutom bara halva påsen. Jag drack däremot mycket vatten.
Vandringskängor = bra
Inte ha sina vandringsbyxor = dåligt Vandrade i mina vintertights, de är iaf i funktionsmaterial och byggda för "sport".
Myggmedel = ett måste
Efteråt hade jag gärna duschat. Det kunde jag inte så jag satt och stank i bilen ända till Pajala då våtservettern fick jobba.
Dit:
Start 1043, framme 1409 = 3 tim 26 min
Tillbaka:
Start kl 1434, framme 1755 = 3 tim 21 min
Om jag går denna någon mer gång ska jag ha ett sånt där heltäckande myggnät och om vädret är detsamma, mindre i ryggsäcken.
Satt ett bra tag i bilen och bara vilade före jag körde vidare söder ut. Finland är bra på långa raka vägar.
I Finland träffade jag på fler spridda renar längs vägen än jag gjord i Sverige.
När jag närmade mig Karesuando fick jag äntligen in svensk radio. En välsignelse då jag är jäkligt dålig på finska även om jag lärde mig itikka/hyttynen (mygga) och kiitos (tack) idag.
Körde in för att titta på Karesuando kyrka. Den luktade gott. Nytjärad.
Så körde jag i Sverige istället. Det var nyasfalterat och fint....en bit....sen jobbade de på det.
Var grus en bra bit. Det regnade så det var inte dammigt. Så småningom om äntligen asfalt och den var rätt usel nen blev bättre vartefter. I Finland körde jag 80, i Sverige var det 90.
Tiden på mobilen pendlade ofta. Finland är ju en timme före. Egentligen inte konstigt. Kör ju nära gränsen hela tiden.
Såg en tjäder, några harar och en "förlupen" ren på svenska sidan.
Och jo, Sverige kan också långa raka vägar. Man har hört om norra Sveriges långa raka vägar. Det är sant på denna sida Sverige.
Fyllde på mer vatten i min dunk på en mack i Pajala. Sedan tittade jag på kyrkan på håll samt en spännande bro. Sedan hade inte Pajala mer att bjuda på denna natt.
Lyssnade på VM-matchen mellan Japan och Sverige på radio. Sedan god natt utanför Pajala.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar