Hade inte någon lust att skriva referat av det loppet när jag väl hade sprungit det. Därför blev det bara ett kort konstaterande att jag var med.
Jag hade inte planerat att springa detta, och speciellt inte halvmaradistansen, eftersom det stora målet efter sommaren är Helsingborg Marathon som sker 31/8. Men så hade jag turen på min sida och vann en startplats och då är inte jag den som missar tillfället. Det fick helt enkelt bli ett bra träningspass inför maran.
Träffade en väninna som också skulle springa så vi stod och pratade lite. Hittade en sittplats, ett perfekt ställe att invänta starten i. Ska jagspringa två mil behöver jag inte ödsla energi på att stå i onödan.
Starten gick utanför Domkyrkan och började med en skön nedförslöpa ner till stadens å. Ett av få lopp jag sprungit som börjat med nedförsbacke. Många lopp startar med en uppförsbacke som chockar/väcker kroppen. Nåja, fältet satte av i ett rasande tempo och jag kände att nu går det för fort redan från start. Saktade in något men ändå till en hastighet som kändes bra utan att springa i helmarafart.
Jag kände mig i bra form och stark i uppförsbackarna. Borta vid Braskens bro fick jag, av en åskådare, beröm för mina kompressionssleeves. Det piggade upp. Idag hade jag valt mina rosa från Gococo.
Banan hade jag aldrig sprungit förut, men de flesta lopp i stan har bansträckning som liknar varandra, med det vill jag berätta att gatorna jag sprang på var kända och jag hade hyfsad koll på hur långt det var kvar. Det enda problemet var att hjärnan var inställd på att springa 10 km och kroppen sprang därefter. Så när andra varvet började var jag trött och hade egentligen inte mycket energi kvar. Trots det lunkade jag iväg på andra varvet.
Var astrött vid 17-18 kilometern. Men strax före 18 kom en bil flashande mot mig. Det visade sig vara min man. Blev så otroligt glad när jag fick syn på honom. Högst oväntat. Var som sagt väldigt trött överallt i kroppen. Han hade vatten som jag suktat efter ett par kilometer samt gav mig styrka att ta mig i mål även om jag gick en hel del de sista tre kilometerna.
Jag tog mig i mål, det gjorde jag, men jag tänkte på hur i hela friden jag ska orka Helsingborg Marathon nästa helg. Dubbelt så långt! 😱 Orkade ju knappt halva sträckan idag.
Nästa lopp: 31/8 Helsingborg Marathon, 42,2 km.
*[Skrivet 2019-09-25]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar