23 februari 2011

Sanningen ingen vill veta

Mötte en perifer vän på stan idag. En sån där bekant man kände okej bra för länge sedan, men som man aldrig umgicks med privat utan bara genom sin hobby. Vad säger man när man möter en sådan bekant?

Såklart hälsar man och säger hej. Sen kommer den obligatoriska frågan "Hur är det?". Här svarar man oftast "Det är (bara) bra!". För vem vill veta att man egentligen tänker "Det är skit för att; jag får inget jobb, jag har ont i en tå, barnet väckte mig mitt i natten så jag fick inte sova, har ångest över vad vi ska äta till middag idag, det är upplopp i Libyen, kontaktlinser är alldeles för dyra och det är svinigt kallt ute så jag vill bara åka till varmare breddgrader just nu...."

1 kommentar:

Cecilia sa...

Roligt skrivet! Du borde bli krönikör i någon tidning.
Men du kan glädja dig åt att det snart blir iaf sol i dess trakter.