Martinimarkt

 Idag var det Martinimarkt* i Dornbirn. Den 48:e i ordningen. Klart att jag ska se vad det är, så jag körde halvtimmen ner till staden.

 Gick runt och kollade. Vad jag förstår så är det föreningar av olika slag som säljer. Det var många försäljningsstånd med mat; korvar, racklette, kässpätsle, nudlar etc. 

 Så fanns det lika många som sålde alkohol; glühwein, vin, prosecco med mera. Där emellan fanns hemskapade saker mest prydnadssaker. 

 Så var det musik av olika slag, både dj, traditionella lokala instrument, vevpositiv och barnkör.

 Vad som inte fanns, som alltid finns på svenska marknader, var lotterier. Inte en enda sålde lotter eller hade "lyckohjul". Ganska trevligt att slippa faktiskt. På det hela var det mycket gemytligare här. Folk här går på marknader för att äta, dricka och umgås. Hemma i Sverige går man på marknad för att handla/konsumera varor.

 Så gick jag till scenen för att lyssna lite. Först sjöng ett gäng barn från någon skola. De sjöng på engelska så dem förstod jag.

Kom i samspråk med paret bredvid då jag kommenterade att jag inte förstod jättemycket av vad de sa på scen. Lite kunde jag dock urskilja. Paret kände minsann till både Huskvarna, Vättern och Linköping. Så bjöd han mig på Glühwein. Mannen berättade för sin hustru vem jag var, överhörde honom. "Hon pratar bra tyska men förstår inte Wälderisch, sa hon [syftar på mig]." Spot on.

 Damen sa att "Inga Lindström" är det bästa hon sett på tv. Hon älskade när det blev romantiskt. Kände inte till den och efter lite  googlande förstod jag varför. Det är visst en tysk tv-serie men som delvis är inspelad i Sverige, bl a i Rejmyre i Östergötland. En riktig långkörare tydligen. Den finns inte att se i Sverige, vad jag kan hitta. Det är inte min kategori av tv-serie så den har jag inte sett.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/vem-ar-inga-lindstrom

 Musiken som trion "Süasslar" sjöng var på Wälderisch, som är nästintill störtomöjligt för en svensk med skoltyska att förstå. Jag har ju varit här förut så lite kunde jag urskilja.

 En visa de sjöng var om den svarta zigenaren. (Den var inte på dialekt.) Det hade varit otänkbart att sjunga offentligt om i Sverige, även fast det inte var en nidvisa. Så diskuterade vi språk lite.

 Mannen sa att det är egentligen inte okej här heller. Så kom lokala bryggeriet Mohren Bräu på tal, som jag känner till. Han berättade att bryggeriet haft problem med att folk reagerar på namnet etc. Dock är det så att många i landet heter något mer Mohr i efternamn, så det gick liksom inte att undgå. Så det blev inget mer juridiskt tjafs om det.

 Vinglade lite småfull vidare i staden. Jag dricker sällan alkohol och denna glühwein var inte i den lägre kategorin i procent. Det kände jag. Kunde alltså inte köra hem på några timmar. Lät ai hjälpa mig att räkna hur många timmar jag skulle vänta. I Österrike får man ha 0,5 promille, om man inte har nytaget körkort eller är yrkeschaufför för då är det 0,1‰. Nåja, efter en timme skulle jag vara under 0,5‰ och efter 3,5-4 timmar helt nykter. 

 

 Hittade en butik och köpte lite choklad för att väga upp alkoholen. Hittade också ett wifi och passade på att uppdatera mobilen. Det tog sin tid, men behövs göras då och då. Tack och lov var det inomhus i en galleria så jag slapp frysa.

 När uppdatering var färdig hade mörkret lagt sig. Det var om möjligt ännu fler människor i stan och knökfullt på torget fast lite mer partystämning.

 Knölade mig igenom massan och stod ett tag och lyssnade på en yngre trio före jag bestämde att nu är det kallt, nu kan jag köra hem.

 Efter en timme kan jag lova att jag inte kände mig redo att köra bil. Kan avslöja att jag körde bil efter 2,5 timme. Jag var alltså inte helt nykter med svenska mått mätt. Men det gick bra att köra slingrande alpvägar upp och ner för berg ändå. 

*Uppkallat efter någon Martin som erbjöd sin kappa till en uteliggare, eller vad det var. En skärmdump från stadens hemsida som förklarar marknaden.