Hela familjen låg i en mysig hög i soffan. Men vårt fina barn är av den klättriga sorten.
Barnet: -Får jag stå här på mamma?
Pappa: -Nä, det är inte snällt.
Mamma: -Aj! Det är någon som står på mig.
Barnet: -Det är bara jag.
Vi kunde inte annat än skratta för hon sa det sista så glatt och upplysande, som om vi inte visste.
21 december 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar